13 april, 2010 av Nisse

Stödparagrafernas djungel

Som svar på Marianns fråga om naturvårdsåker i Man får skörda vad man sått måste jag skriva ett helt inlägg. Vi får nämligen flera luntor på sammanlagt flera hundra sidor text som vi måste läsa igenom då vi gör stödansökan. Till all tur kan jag hoppa över de delar som berör djuren (stackars djurbönder !) och ”bara” läsa om växtodlingen. Det är en ren djungel av paragrafer.

Byråkraterna har hittat på massor av olika sorters områden som alla skall skötas olika. Men för att bara ta upp naturvårdsåkrar som Mariann frågade om så finns det fyra olika sorter:

1. flerårig vall
2. ängsvall
3. landskapsvall
4. viltåker

Jag kan inte ta med allt som finns i stödguiden men kort sagt är flerårig vall gräs och högst 20 % klöver (kvävefixerande växt). Ängsvall måste ha minst en flerårig ängsväxt som prästkrage (inte klöver). Landskapsvall måste ha minst två växter från en lång lista – bland andra solros, blåklint och kornvallmo och får innehålla högst 30 % vallväxter. Viltåker måste ha minst två växter från en lista med bland andra spannmål, rybs och oljelin.

Ängsväxterna har den allra dyraste blandningen. Jag räknade ut att det kostar kring 280 euro per hektar att så dem. Nu då naturvårdsåkrar blivit pop så har priserna på fröblandningarna skjutit i höjden radikalt.

För mej är viltåker förmånligast eftersom jag har eget utsäde – och så står älgarna och äter på vår skogsåker i alla fall så det verkar vara naturligt. Man får inte bespruta alls men får skörda. Det är viktigt för då hålls åkern i bättre skick.

Naturvårdsåker få man ha på högst 15 % av arealen men därutöver sår jag vallväxter på 50 % som då kallas ”gröngödsling” och måste plöjas upp efter senast två år. Där måste klövern vara MINST 20 % av fröblandningen. Det är ju samma blandning som naturvårdsvall men det är viktigt vad man KALLAR det ….

Tro nu inte det är så enkelt – det finns massor av tvärvillkor och annat som man måste beakta. Vi är inte växtodlare mer utan paragrafodlare. Missar man nån paragraf så kan man förlora stödet. Om paragrafen är förståndig eller inte har ingen betydelse. Våra förtroendemän får jobba hårt hela tiden för att få bort de mest vansinniga påhitten. Tjänstemännen vill jag inte klaga på – vi har flera bondpojkar från vår by på ministeriet som nog är med i jordbruket rent praktiskt också.

Men jorden är besvärlig. På vissa åkrar kan man göra sådant som absolut inte fungerar på andra. Liksom bönder är åkrar ytterst individualistiska och ibland nyckfulla. Våra lerjordar är sådana att  de gamla brukade säja ”våårplöjjand mootarbeitar liggvext” – vilket betyder att det inte växer nånting ifall man plöjer på våren vilket en del vurmar för. Vårplöjning kan vara bättre på vissa jordar men absolut inte här. Så det är ytterst vanskligt att hitta på paragrafer som alla skall följa.

Etiketter:

5 svar till “Stödparagrafernas djungel“

  1. C-H skriver:

    Lagar o paragrafer finns hur mycket som helstav som dessutom ändrar hela tiden .Men man vill gärna hitta fel så att man inte behöver betala ut fullt stöd.Med jordbrukarna tycks man kunna göra hur som helst med.

  2. Bonden skriver:

    Citerar en person: Det finns inget ”normalt” brott som leder till lika höga böter som de stödsanktioner man får om man missar i någon pragraf

  3. C-H skriver:

    Ja jordbrukarna anses vara största bovarna .MÄRKLIGT.

  4. Cowboy skriver:

    Kaske för att endel odlar bovvete 😛

  5. Nisse skriver:

    En bonde muttrade surt att det beror på att vi försnillar för litet – om vi skulle bränna upp några hundra miljoner euro per man så skulle vi gå fria liksom finansvalparna.

    Men det var ju bara avundsjuka :-).