Idag på förmiddagen hade vi möte i avbytarringen. En avbytarring består av ett antal djurgårdar som samsas om en eller ett par avbytare. Det innebär att man alltid har samma avbytare och inte behöver “skola in” en ny person varenda gång man har ledigt. Det innebär förstås också att man måste ta hänsyn till de andra ringmedlemmarnas önskemål när man planerar in sin egen semester.
I vår ring har vi gått in för att träffas tre gånger per år och planera ihop våra ledigheter för de kommande fyra månaderna. Idag planerade vi alltså sommaren, fram till september. Sommarmånaderna brukar ibland fodra lite jämkande, eftersom nästan alla vill vara lite lediga när barnen har sommarlov, men i år gick det riktigt enkelt. De ringmedlemmar som inte kommer till mötet får ta de dagar som blir över, så har man specifika önskemål måste man se till att vara på plats .
På eftermiddagen började jag pumpa urin. Jag har två brunnar för urinlagring och såhär framåt vårkanten brukar den ena börja bli full och jag måste pumpa över en del i den andra. Eftersom det här inte inträffar så värst många gånger per år har jag inget fast installerat system, utan fixar det med skarvsladd, slangar och en dränkpump. Inte världens häftigaste system, men det räcker till.
Pumpen slängs i brunnen från kanten, och skall slängas så långt ut som möjligt för att hamna tillräckligt djupt. I nåt skede reflekterade jag över att det egentligen vore mest praktiskt att ha en liten båt i urinbassängen och ro ut pumpen på djupet, men brunnen ligger så nära byvägen att jag helt enkelt inte täcks. Det finns enklare sätt att komma in i Byfåneföreningen. 😉
…”finns enklare sätt att komma ini byfåneföreningen” Nämn några! 🙂
Man kan välta snö som kvickrotsbekämpning eller bala ströhalm i april, för att nämna några exempel. Eller bygga en spannmålstork utan hus. 😉
Också bonden skall ha sin semester, med ordnad avbytare . Jag är naiv och romantisk om jag inte fatter det!, men; är inte bondeyrket och vad det medför en livsstil?, var egentlig hela husholdet inngår.
Mariann: det där är nästan en filosofisk fråga. 🙂 Av tradition är privatliv och jordbruk en helhet där allt går in i varandra. Alla former av privatföretagande är mer eller mindre en livsstil. Att separera arbete och ledig tid går inte.
Trots att en avbytare sköter rutinjobben i ladugården har man ändå själv i slutändan det övergripande ansvaret. Att vara djurbonde är lite som att ha småbarn; även om man har barnvakt kan man inte släppa ansvaret helt.
Avbytaren sköter dock uttryckligen enbart ladugårdsarbetena, hushållssysslor har jag inte fått honom att ta hand om. 😉
Nog tycker jag att livet blivit lite lättare för bönderna. “Förr i tiden” var de nog inte ens tal om ledighet för en bonde. Någon sorts andrum skall vara alla förunnat.
Förr hade bönderna tid att sitta och prata på kvällarna. Nåja, det fanns inga lampor heller och dyrt fotogen hade man inte råd att bränna. Dessutom var kroppsarbetet så hårt att man helt enkelt inte orkade.
Numera har maskinerna gjort arbetet fysiskt lättare men vi jobbar längre dagar. Klockan är tio minuter före tolv (på natten) och jag kom nyss in från verkstaden. Men snart skall jag ta “ledigt” …
Gitta: absolut! Avbytarsystemet är jättebra. Systemet infördes i slutet av 70-talet, så före det fanns inga semestrar. Visserligen kan man säga att det “förr i tiden” fanns mer folk på gårdarna och på det viset av avbytare inom familjen, men det oaktat är nog avbytarsystemet nåt som värderas väldigt högt. Avbytaren kan också fungera som vikarie vid sjukdom och olycksfall, vilket är väldigt viktigt för en ensamföretagare som mej.
Du har lösdrift, förstår jag. Hur samlas urin i din ladugård skillt från annan gödsel? Har sett lösdrift i mjölkgård, all gödsel var en enda “soppa”. Vad händer vidare med urinen, när kan den föras ut på åkern? Många frågor i vårbråskan….Ta det när du hinner!