Koll på grödorna

Häromdagen tog jag en runda kring ett par åkrar för att kolla hur grödorna utvecklas.

Gräsvallarna varierar mycket. En del av arealen börjar närma sig skördemognad, men största delen kommer jag utan problem att kunna spara till nästa vecka eller t.o.m längre. Ett nytt fenomen för mej är rybsplantor i gräsvallen! Att ha rybs i fodret är inget jag planerat, det är resultatet av fjolårets spillsäd.

När man tröskar uppstår alltid ett visst spill, en del av skörden går genom tröskan och ut på marken istället för att hamna i tanken. För spannmålens del är det sällan några stora problem eftersom mängden är rätt så liten, men med rybsen är det lurigare.

Ekoodlare som jag är använder jag rejält med utsäde, ungefär 10-12 kg rybs/ha. En anständig ekorybsskörd kan bli runt 1000 kg/ha. Det innebär att om spillet i tröskan är 1% motsvarar det normal utsädesmängd och det räcker mer än väl till för att “förorena” nästa års gröda rätt ordentligt. (1% spill är dessutom väldigt lågt, vanligen är spillet betydligt större.) Rybsen är som tur inte nåt större problem i ensilagevallar. Korna äter rybsen och eftersom man skördar gräset flera gånger per sommar tar man i praktiken kål på den redan efter en sommar. Men fenomenet är hursomhelst nytt för mej.

Den spannmål som såddes först (3 juni) har kommit bra igång och ser riktigt jämn och fin ut, vilket är en positiv överraskning. Det hade kunnat vara både ojämnt och gulnat. Marken var fuktig vid sådden och det brukar kunna ge problem senare på säsongen. Den myckna fukten gör att plantorna utvecklar ett alltför grunt rotsystem eftersom de tror att det finns gott om vatten. När det senare på sommaren blir torrare når det underutvecklade rotsystemet inte tillräckligt djupt för att hitta fukt. Av den orsaken väntade jag en knapp vecka med att välta de här åkrarna för att lura plantorna att satsa lite mer på rotutvecklingen, och det förefaller att ha fungerat. Eller så hade jag bara tur… Ibland är det faktiskt svårt att se skillnad på tur och skicklighet, men huvudsaken är väl att resultatet blir bra.

Profilbild

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.

2 reaktioner till “Koll på grödorna”

  1. Jo, det är ofta svårt att se skillnad på tur och skicklighet. Men jag har redan en längre tid sett att vissa har “god tur” mycket oftare än andra. Ändå är det helt omöjligt att visa på enskilda åtgärder som skulle vara utförda på klart fördelaktigare sätt eller vid fördelaktigare tidpunkt. Jordbruket är antagligen för komplext för att låta sig analyseras helt genom analys av enskilda åtgärder. Den sista finslipningen kommer genom en diffus förståelse av biologiska processer, en “känsla” som man inte kan läsa eller forska sig till. Grunden ligger i att fördomsfritt iaktta och tolka det man ser, utan att på förhand ha bestämt sig för vad man kommer att se då man går och tittar.

  2. Jag tror det ligger mycket i det du skriver, Thomas. Ofta är det så många faktorer som påverkar ett utfall att det är svårt att utpeka en enskild orsak, det är mer en sammantagen effekt man ser. Dessutom är det ju sällan man får möjlighet att pröva två saker samtidigt. Exempelvis borde jag ju i det här fallet ha vältat halva åker direkt efter sådd och andra halvan en vecka senare för att kunna säga om det säkert var nån skillnad.

Kommentarer är stängda.