Nu gick sista Visan

Fyra kor reste idag iväg med slaktbilen. En av dem hette Visan, därav rubriken. Som en gemensam nämnare hade alla fyra ett rätt så dåligt juver. Med dåligt juver menar man att mittligamentet eller fram/bakanfästningen har “släppt”. Om t.ex. mittligamentet på juvret “släpper” börjar spenarna “stå ut” och det är ytterst krångligt att mjölka ett sådant juver. För en av dessa kor hade det gått just så.
För de andra tre, hade juvret helt enkelt kommit för nära marken då bak- och framanfästningarna hade gett efter. Förutom att det är svårt att mjölka tomt ett juver som har släppt, så är det också besvärligt för kon att gå med det. Ett litet juver som släpper är inte så besvärligt, men ett stort medför risk för bl.a. spentramp. Sandra, som var en av de fyra, hade ett stort och ganska hängigt juver, så hon fick efter kalvningen gå med bh.

Förutom att juvrena på dessa kor var ganska usla, så fanns det också andra orsaker som bidrog till att vi skickade dem; två av dem blev inte dräktiga och de andra två hade problem med juverhälsan.

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!

3 reaktioner till “Nu gick sista Visan”

  1. Jag blir så sur då juvrena inte håller. Tycker att detta problem bara ökar. Vad tror du det beror på trots att man försöker avla bort detta problem?

  2. En bra fråga, något enkelt svar finns väl inte.En stor orsak är säkert att man för länge avlat på produktionen, framför allt i Finland. En stor mjölkmängd ökar ju alltid risken för att juvret blir överansträngt. Nu har man ju nog börjat koncentrera sig mera på hållbarheten överlag, så framsteg görs. Å andra sidan är det förstås upp till var och en producent själv, vad man seminerar sina kor med. Eftersom avlandet ändå går förhållandevis långsamt framåt, så har vi t.ex. använt oss av kanadensiskt djurmaterial som har bättre hållbarhet än den finska. Jag skäller inte nu på något sätt ut de finska djuren, vi har många bra kor efter helt finska släkter. Därför har vi som avsikt att seminera de “kanadensiska” djuren antingen med finska tjurar eller sådana som man får via VG.
    Som du ser så har inte jag heller något klart svar, besviken blir man ju varje gång det händer. 🙁 Vår avelskonsulent sade en gång att ett dåligt juver hänger med länge i en släkt. Så fast man har ett par generationer med bra juver, men sen seminerar med en tjur som har dålig juver exteriör så får den avkomman med stor sannolikhet dåligt juver. Alla dessa fyra som vi skickade,hade faktiskt “dåligt juver” bakåt i släkten.
    Så det krävs en hel del tålamod, noggrannhet med vad man seminerar med och kraftig utmönstring eller annan användning ( embryobärare eller seminering med köttras) för de som har dålig exteriör. På så sätt når vi nog målet! 🙂

  3. Jag läste en gång en intervju med en kanadensisk mjölkproducent som sa att man skall “avla för exteriör och utfodra för produktion”. D.v.s det är byggnaden och hållbarheten som skall vara i fokus för aveln. Har man bara en kraftig ko som håller är det sen ganska lätt att få henne att mjölka bra med rätt utfodring.

Kommentarer är stängda.