29 augusti, 2010 av Nisse

”Marknaden”

Då jag var liten så var marknaden i Lovisa en viktig dag. Hela torget var fullt med stånd och då fick man köpa hembakta viborgskringlor i många av dem. Nu är marknaden ganska fattig med utländskt skräp och litet heimlaga.

Den ”marknad” som vi numera måste vara med om är en bunt stora monopol som höjer priserna snabbt och sänker dem långsamt – eller tvärtom beroende på vilkendera som är till vår nackdel. Gödselföretaget Yara (f.d. Kemira) är snabbt då det gäller att höja priserna (eller helt stoppa försäljningen) men långsamt, långsamt då det gäller att sänka dem. Så man hinner inte glädas åt högre vetepriser länge förrän utgiftssidan ökar.

Vetepriserna har sågat upp och ned nu i ett par veckor men någon bubbla tycks det inte vara – vilket endel påstod. Jag följer med

http://www.finanzen.net/rohstoffe/weizenpreis

hela tiden och förra veckan steg vetepriset ständigt för att sluta på över 220 euro/ton. I Hamburg är terminspriset (Sep-Okt) över 230 för B-vete (12 % protein, 240 falltal) och nästan 250 för E-vete (14 % protein, 275 falltal). Skillnaden till fodervete har ökat på grund av det envisa regnandet i Mellaneuropa som hotar kvaliteten och troligen ger mycket fodervete och litet brödvete.

Och här i Finland ? Skillnaden tycks envist hållas kring 50 euro/ton. Avena höjde priset i dag till 170 euro/ton  (från 165). Visst kan jag förstå att det är nervöst med priserna men skillnaden är för stor. Och det går faktiskt att säkra priset med terminer, dvs. om man har vete i lager så kan man köpa en säljtermin som garanterar att man får ett visst pris för det. Det är inte gratis att säkra priset men inte kostar det 50 euro/ton.

Förstås kan varje bonde börja med börshandel och på det viset få en viss utjämning av priserna men det tar en massa tid att följa med och kräver också kunskaper som de flesta inte har. Det skulle vara mycket förståndigare om man centralt skulle sköta om prisutjämningen. Men det finns inga bondeorganisationer som sysslar med det och kan heller inte bildas eftersom grisarna på Konkurrensverket sätter stopp för det genast. Däremot sitter de nog och rullar tummarna då Yara (som har 90 % av ”marknaden”) härjar hur som helst. Mitt förtroende för ”marknadens” funktion är lika med noll. Vanliga arbetande bönder har bara fått mera problem – men spekulanterna har goda dagar.

Jag lyckades köpa 3900 kg gödsel förrän försäljningsstoppet slog till men det räcker inte långt i nästa år. De ”stora” lagren i Finland kan försvinna snabbt om det här spelet fortsätter. Det behövs bara ett år med låga veteskördar så får industrin betala Mellaneuropas pris plus frakt – alltså 70 euro mer än nu. Inte hjälper det att komma och vilja ha vete i januari. Då kan man inte annat än hänvisa till nästa september. Och man har blivit bränd tidigare då priserna steg och Yara chockhöjde sina priser. Så det finns inga planer på att odla mera vete nästa år heller. Möjligen om två år ifall vetepriserna hålls uppe och gödselpriserna nere. Högt vetepris är i och för sej helt ointressant – det är SKILLNADEN mellan inkomster och utgifter som är avgörande.

Etiketter:

2 svar till “”Marknaden”“

  1. Peik skriver:

    Jag kom i det här sammanhanget att tänka på en artikel jag läste för ett tag sedan angående bekämpningsmedel och deras pris, att där skulle prisen i vissa fall (åtminstone globalt sett) vara på väg neråt pga. att endel patent har gått ut och det därmed har dykt upp nya tillverkare.

    Du skrev där tidigare att du har för avsikt att ge kvickroten en omgång glyfosat…hur har glyfosatens prisutveckling varit dom senaste åren?
    För dom 1-liters småförpackningar som vi stadsbor normalt köper för trädgårdsbruk, så har nog priset stigit varje år, men hur är läget när det gäller storförpackningar?

  2. Nisse skriver:

    Precis som med gödseln så chockhöjdes glyfosatpriserna 2008 (då vetepriserna var höga) men har nu halverats och är relativt överkomliga. Men det är stor fara för att de höjs igen nu då vetepriset har stigit.

    Globalt så har Kina kommit som en storproducent och de amerikanska monopolens jättevinster har försvunnit.

    Problemet är närmast faran för ett förbud av de gamla (billiga) medlen vilket tvingar oss att köpa nya dyra medel som nån firma har monopol på (=patent). Ibland undrar man om politikerna och monopolen har alldeles för bra kontakter sinsemellan …