13 september, 2010 av Nisse

Bos-Sestu II: Skogen

Eftersom presentationen blev så lång så rymdes skogsbruket inte med. Det har stor betydelse för oss – speciellt under de år vetepriset varit i botten och egentligen hela jordbruket varit olönsamt. Och hela vintern arbetar jag i skogen.

Tidigare hade jag inte så mycket tid för skogsarbete då jag arbetade i Otnäs. Men vi har alltid skött skogen på samma sätt. Mycket få kalhyggen så den ”nya” metoden med ”plockhuggning” och ”kontinuerligt skogsbruk” som det nu pratas så mycket om är egentligen den gamla metod vi alltid använt. Farsan var mycket skogsintresserad och vann en massa stämplingstävlingar (man skall ”stämpla” de träd som skall tas bort). Stämplingstävlingarna var ett sätt att utbilda bönderna i just ”kontinuerligt skogsbruk”. Min morfar var också intresserad av skogen och min morbror Tor som tog över Mickels hade en skog som var så välskött att den såg ut som en park.

Vi har alltså 56 ha skog varav hälften är i ”heimskooin” (hemskogen) och hälften någon kilometer längre bort. Här är skogarna dels i låglänta kärr dels i stenbackar. Och det är mest granskog med inslag av björk och asp och litet al. I kärren och mossarna går det att avverka bara då det är ordentliga vintrar – helst snöfattiga och kalla. I stenbackarna kan man avverka bara då det är blida vintrar med mycket snö för då bildar snön fina vägar över stenarna.

I motsats till Kalle så kör jag med vanliga traktorer i skogen och sköter allting själv. Jag har en stor Belarus 825 som huvudsaklig skogstraktor med en Nokka 3010 lastare och fastsatt i den en Nokka processor. En processor är en hydrauliskt driven maskin som kvistar och kapar träd. Den har två rullar som driver trädet med god fart mot två bett som slår av kvistarna och en hydrauldriven motorsåg som kapar av trädet. Den har en längdmätare med en elektroniklåda i hytten där jag ser längden på biten och med en spak kan jag köra trädet framåt och bakåt och kapa det där jag vill.

Belarus 825 med Nokka lastare och processor

Riktigt stora träd klarar processorn inte utan diametern bör vara under 30 cm. Men man kan såga av en eller två stockar för hand och sedan köra resten genom processorn. Det går snabbt för jag fäller ändå trädet för hand med motorsåg och de första fyra metrarna är oftast kvistfria. Speciellt med granar är det mycket snabbare att köra träden genom processorn än att kvista dem för hand. Tall kan vara problematisk om den har tjocka kvistar. Processorn klarar nog inte tio cm tjocka kvistar utan de måste sågas av med motorsågen för hand. Krokiga björkar är också ett problem eftersom min processor har fasta kvistbett och de kör in i stammen om den är alltför krokig. Nya processorer har rörliga knivar som bättre följer stammen. Men jag köpte lastare och processor begagnade under lågkonjunkturen på 90-talet för 40 000 mark för alltsammans …

Motorsågar går åt på löpande band nästan. Jag har gått över till proffssågar som håller litet längre och just nu är Jonsered favoriten. Det är nästan samma såg som Husqvarna men mina Husqvarnor hade problem med startandet så jag bytte. Det ligger en hel hög med gamla motorsågar på hyllorna men den största är en 100 kubiks Jonsered med 19 tums svärd. Den är så stark att det är som att skära i smör då man gasar upp den. För de stora granarna i Tallmosan måste jag ha den eftersom svärdet på en vanlig motorsåg inte räcker till för dessa jätteträd som kan ha stubbar på 70-80 cm. Hobbysågar duger inte till något annat än som tyngder …

Den senaste investeringen i skogsbruket är en andra lastare som jag satt på Zetorn. Då jag har processorn på Nokka-lastarn så kan jag inte koppla skogsvagnen till den utan kör vagnen med Zetorn. Jag behöver alltså en andra lastare för vagnen. Lastarna är fästa vid traktorn – inte vid vagnen som många har. Det är helt nödvändigt eftersom jag har processor och jag tycker mycket bättre om traktorfäste. Då kan man koppla bort vagnen och köra mycket lättare i skogen med enbart lastaren. Belarusen har lastaren fast monterad vid traktorn och jag kan lyfta upp traktorns bakhjul med lastarens fötter. Det var tur då jag körde ned traktorn i utfallet i fjol. Då lyfte jag bara upp hela traktorn med lastarfoten och radade virke under bakhjulen.

En annan investering som jag är mycket nöjd med är en hydraulisk vinsch på lastaren. Med den behöver man inte köra fram till vartenda träd utan kan dra träden till traktorn. Vajern var 30 meter med så sågade jag av den i misstag så nu är den bara 25. Tuffa sågar som kapar en 8 mm vajer sådär bara … Jag sparar massor med skog genom att ha stickvägarna med 50 meters mellanrum. Vinschen är radiostyrd så jag har en liten dosa i blusfickan som jag klämmer på och så åker träden/stocken iväg och jag kan gå bredvid och styra den förbi stenar och stubbar.

Skogen ger oss förutom salu- och byggvirke också ved. Mest flisar jag allt som går att flisa men riktigt stora stockar (med rotröta) måste jag såga till ved. Vi har alla gamla kakelugnar och spisar kvar så man kan värma hela huset med ved om man vill. Jag bytte panna och flismatare i vintras och kopplade till mera utrymmen och har nu verkstaden varm året runt. Men den nya pannan var så mycket effektivare att det inte går åt mycket mera flis. Och vi orkar inte bränna upp all ved som skogen producerar.

Under de år jag jobbade i Otnäs avverkade vi ganska litet stock så det finns virke i skogen. Egentligen är vår skog alldeles för tät och jag försöker förtvivlat få den gallrad och de äldsta träden bort kvickt. Här i våra trakter har vi nämligen problem med granens rotröta och gamla stora träd kan bli ved därför att rötan förstört dem. Jag vägrar att avverka på sommaren och med stora maskiner för då får rötter och kvarvarande träd skador och rötan kan lättare tränga in.

Liksom mina förfäder (och min mamma) så trivs jag i skogen. Vintern gillar jag för då är det inte hett och inte finns det myggor eller älgflugor. Vad bättre finns det än att sitta i solen en midvinterdag och dricka kaffe i skogen …

Etiketter:

7 svar till “Bos-Sestu II: Skogen“

  1. Professorn skriver:

    Ganska lyxigt att ha så mycket av skogen runt hörnet.

    Vanligtvis brukar väl skogen vara några kilometer bort från gården för ganska många bönder / skogsägare.

  2. Nisse skriver:

    Det här är en skogsby. Vi bor alldeles i kanten på ett av södra Finlands största skogsområden. Från kustvägen finns det inga vägar genom skogen utom 30 km norrut i Strömfors. Men alla har inte skogen inpå knutarna heller. Vi råkar bara bo alldeles intill skogsbrynet.

    Men visst är det lyxigt att kunna köra hem på kaffe på ett par minuter då man jobbar i skogen. I vintras hade jag bara 300 meters väg hem från hygget.

  3. Professorn skriver:

    På tal om skog…

    Hur pass svårt tror du det skulle vara att röja en 15 hektar gammal stenfri-åkermark som det planterats björkskog på sammar år då Finland gick med i EU? (runt 15 å sen)?

    Är det dumt att avverka så ung skog bara för att ge plats åt en dyr hobby? Gamla björkar ger väl en hel del mera pengar i plånboken? Runt den gamla åkern finns även 235 hektar blandad skog så läget skulle vara rätt bra för ett litet torp att bosätta sig i.

  4. Ivar skriver:

    Tjenna..

    Du skulle inte kunna läga in lite fler utförliga bilder och beskrivningar
    om dina traktorer..Lite fördelar o nackdelar..

  5. :) skriver:

    Professorn är du bonde eller vill du bli de, om du nu eger 235 hektar skog.så som ja ha förstått de så försöker du få ut va som är mest lönsamt att börja me, om man läser dina frågor o går bakåt i sidorna o ser va du frågar så får man en ganska bra bild av va du är för typ riktigt….

  6. Nisse skriver:

    Röjning av en gammal åkermark tillbaka till åker på nytt bör man göra så fort som möjligt ifall man skall ha bort stubbarna. Ju mindre stubbar desto lättare. En 15 års björkskog borde inte vara så svår att röja. Om du inte behöver dra upp stubbarna så kan den växa litet ännu.

    Björkstock har varit i låga priser och ingen vill ha dem just nu. Fanérindustrin har slagit igen och ingen köper. Bara massaved går åt. Så björkbeståndet är inte så väldigt värdefullt just nu. Men man vet aldrig hur priserna utvecklas – se bara på vetepriserna. Därför är det ytterst vanskligt att påstå nånting alls om när man borde avverka. Nästan lika bra att kasta krona och klave.

    Massaved skall ha minst 7 cm toppdiameter och björk skall vanligen vara i tre meters bitar. Resten blir ved. Prima björkved (torr) kan ge ganska bra priser på bensinstationerna men det är en hel del jobb att såga, klyva och torka den.

  7. Professorn skriver:

    Till :):

    Har inte skrivit att jag äger nåt i nån kommentar, åtminstone inte ännu.

    Skogsbruket på lite under 250 hektar samt ett annat hemman på 26 hektar åker + 22 hektar skog finns nog inom familjen redan så om en 10 – 15 år så sysslar jag antagligen med nån form av skogsbruk / jordbruk därav alla idiotiska frågor av en stadsbo som försöker lära sig.