17 oktober, 2010 av Mats

Sagolikt

Cherrys ilska börjar så sakteliga ge med sig. Ännu på söndag kväll låste jag fast henne för att kalven skall få dia, men hon är inte längre arg på den och sparkar betydligt mindre. Dessutom är kalven listig nog att sova i närheten av sin mor, vilket är smart eftersom det vänjer kon med kalvens doft.

Damona sköter sin roll som brobyggare perfekt. Som jag skrev i går skyddade hon kalvarna, idag noterade jag att hon låter Cherrys kalv dia. Hon slickar den inte i samband med digivningen, vilket de normalt gör, så det verkar som om hon ändå på nåt vis är medveten om att det inte är hennes kalv. Sin egen pysslar hon däremot om helt som vanligt. Kalven är förmodligen också på det klara med att Cherry är hennes egentliga mor men är inte dummare än att den begriper att det är lättare att fixa mat hos en ko som inte sparkar än hos en som skall låsas fast. Egentligen är den här typen av mjölktjuvar inget man önskar, men det är bättre än att den svälter. Så småningom kommer jag att ta bort Damona och hennes kalv från boxen och låta Cherry ta hand om sin kalv helt själv.

Familjerådet diskuterade namngivning vid maten. Cherrys kalv skall ha ett namn på C, Damonas på S. Hustrun serverade det vinnande förslaget att Cherrys kalv får heta Cinderella. Visserligen har Askungen i orginalversionen en elak styvmor medan vår Cinderella har en elak mor och en godhjärtad styvdito, men det är tillräckligt nära för att duga. Damonas kalv får följaktligen heta Snövit. Och nej, äpplen ingår inte i utfodringen. 🙂

Kommentarer inaktiverade.