Man vet inte hur bra man har det

Återkommen till vårt fibernät från ett uruselt trådlöst nät som ibland fungerade, ibland inte så är det skönt att kunna använda nätet utan att stå på ett ben på taket (sådär bildlikt talat). Men jag fick stå med datamaskinen tryckt mot fönsterrutan för att få kontakt och det var inte speciellt trevligt att skriva inlägg på det sättet.

Liten MF-30 framför jätte med 10 meters skärbord

Vi var alltså på ELMIA lantbruksutställning – Maskin och Fält – i Jönköping på torsdagen. Det var en stor mässa men nog tycker man det mesta var gammalt. Numera så har man sett allting som där visas på nätet för länge sedan. Katalogerna finns också på nätet och man kan beställa över nätet.

Förr var det en stor familjetillställning att åka till lantbruksutställningen. Det var också bästa sättet att få information om nyheter. Allting fanns där på ett ställe så man behövde inte köra runt halva landet för att samla ihop broschyrer. Och så kunde man ju äta ärtsoppa och titta på mer eller mindre tivoliaktiga begivenheter.

Det har som sagt ändrats nu. Först tröttnade jag på de inhemska utställningarna och började åka till ELMIA men nu är den också gammal. Tiden har snart kört förbi de stora utställningarna. Nätsidorna blir bara bättre och man får all information man behöver från dem. Det är möjligt att den här utställningen var den sista för mej.

Och så är maskinerna helt ointressanta. Den 30-fots skördetröska som syns på bilden är inte till någon nytta i verkligheten. De andra maskinerna var också mastodonter som man knappast kan vända med i hela Hindersby. Knappast kan de sälja mer än ett fåtal exemplar ens i Sverige. Så varför inte visa förståndiga maskiner ?

Det fanns nog en hel del småskaliga maskiner också men mest i katalogerna (som jag redan sett på nätet). Det fanns inte ett enda intressant företag som jag inte kände till från förut. Fast det kan ju bero på att jag blivit så gammal och garvad redan …

I alla fall talade jag med Lantmännen Maskin om den begagnade tre meters Rapid såmaskin som finns till salu i Uppsala. Kanske det blir en ny färjetur inom ett par dagar …

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

6 reaktioner till “Man vet inte hur bra man har det”

  1. Skönt att läsa att nån annan också känner att mässor faktiskt inte är en så bra informationskälla! Det kan vara kul att nångång ta en runda och kika på blank plåt, men för det mesta upplever jag det precis som du skriver: det som visas upp är ändå inte det man söker och informationen får man nästan effektivare fram via andra kanaler. Skulle mässorna kombineras med provkörningar vore det en annan femma. 🙂

  2. Absolut. Jag uppskattar demonstrationer mycket mera. I tiderna då jag funderade på tallriksharv eller kultivator så var jag på en demonstration i Forsby på våt styv lerjord. Där lämnade kultivatorerna stora högar halm efter sej och ytterst ojämn bearbetning (utom den svindyra Väderstad) så det blev tallriksharv i stället. Numera är de förstås betydligt bättre.

    Man borde alltid få se hur maskinerna arbetar före köpet. Broschyrer och utställningar är inte så värdefulla som demonstrationer (gärna i svåra förhållanden).

  3. Tror jag var på samma demonstration, köpte kultivator (Vibergs). Efter 20 år sädodling o plöjning -lerjorden som betonggolv. Efter 10 år kultivering matjorden tillbaks. Hård lerjord skall kultiveras.
    Dagens lantbruksutställningar är nog mest för stadsbor, lantbrukarna kan fara till andra mässor för att få nya ideer t.ex digimässan i H:fors mässcentrum inkommande alla helgonsdags veckoslut.

  4. Ja, kanske den enda fungerande kultivatorn var Vibergs (det var så länge sedan …).

  5. Vi kör en Potila 15 pinnars kultivator med mixer efterharv och vingskärsbett. Den gör ett utmärkt arbete och på våren kör vi med en Multiva 7 meters harv och sår sen med en 3 meters Rapid. Det funkar väldigt bra!

  6. Jo, jag har förstått att man behöver en mixer.

    Med min gamla Simulta såmaskin från 1975 så borde man harva fem gånger minst för att få en bra såbädd. Men jag hoppas att jag får tag i en Rapid till våren så att vårharvandet kan minskas (eller upphöra helt).

Kommentarer är stängda.