På brukslistan hittar man de för tillfället aktuella semintjurarna. Där finns information om härstamning, fertilitet, hälsa, produktion och exteriör. Utgående från dessa index kan man sedan fundera ut vilken tjur som lämpar sig för vilken ko. I praktiken håller vi oss med enbart några tjurar, som passar åt flera kor.
Jag sätter här upp en länk till landets största avelsbolags webbsida, där ni hittar den aktuella brukslistan (käyttölista). Tyvärr finns den enbart på finska. Det finns också andra företag som erbjuder tjurdoser, men som sagt är detta bolag det mest använda bland producenterna.
En perfekt tjur är omöjlig att hitta, så gott som alltid finns det brister i något delområde. Då måste man helt enkelt överväga för- och nackdelarna med att använda honom.
Vi kan ta som exempel tjuren Kilpisalon Toivo som finns sist på ay-brukslistan. Han ärver vidare mycket mjölk, men lite lägre fett- och protein-halter(tuotanto) än normalt . Kalvar efter honom förorsakar i regel inga problem vid kalvningen, men däremot har han “endast” 98 vid fertilitet då en normal fertilitet (hedelmällisyys) har 100.
Vad gäller hans nedärvande av kroppsbyggnad, så blir hans efterkommor baktill lite lägre (takakorkeus 98) och de kan ha smalare omfång (runko 98) än genomsnittet. Däremot för han vidare fina ben och fint juver. Mjölkbarheten verkar vara lite sämre än vanligt (lypsettävyys 92), vilket betyder att han nedärver en viss tröghet vid mjölkflödet.
Toivo är en tjur som passar på de flesta kor, förutsatt att de inte är för nära släkt med varandra. Det enda man ska se upp med är att man inte seminerar en trögmjölkad ko med honom, utan i stället passar han ypperligt på en ko som har en tendens att läcka mjölk mellan mjölkningarna.
Att para ihop rätt ko med rätt tjur är ett slags pussel med långsamma framsteg, men ett intressant sådant. Oftast lyckas man bra, men ibland kan det nog gå lite snett. Men det är ju det som gör det hela intressant. 🙂
Av alla de obetäkta herefordkvigorna jag köpte i våras har 50% kalvat nu.. Var nog lite fundersam när ingen sökte tjur under sommaren. 😛
Av alla de obetäckta herefordkvigorna jag köpte i våras har 50% kalvat nu.. Var nog lite fundersam när ingen sökte tjur under sommaren. 😛
Hur va det möjligt att skicka dubbelt :O
Tja, om obetäckta kvigor kalvar är en dubbelpostning inte hela världen. Jungfrufödsel är ovanligt och här talar vi ju om flera stycken! 😀
Gick kalvningarna bra? Kvigorna kan ju inte ha varit så rasande gamla?
Första kalvningen gick dåligt, en fin tjurkalv låg död i lösdriften:( Den andra får heta Jesus 🙂
Tja de var över 2år i våras när dom kom till oss, rymmarkvigorna var yngre, runt 10 mån.
Aha, då är det ju inga problem. Jag tänkte om det var såna som blivit tjuvbetäckta nångång kring 5-6 månaders ålder och nu började kalva vid 14-15 månader. Det kan vara lite jobbiga tillställningar enligt vad jag förstått.
Hur är det annars Sonja; gör ni all avelsplanering och väljer tjurar själva eller låter ni avelsrådgivare sköta det?
Usch nej, sånt kan man väl kalla för djurplågeri. 🙁 Det roliga var med mina att jag gått och grubblat om de blivit för gamla när de inte sökt tjur på hela sommaren, men nu fick jag bekräftelse att lite uppmärksamhet finns kvar från mjölkko tiden.. 🙂
Vi har nog en avelsplan som rådgivaren uppdaterar två gånger om året. Den brukar dock justeras enligt eget tycke. Antte seminerar själv (och han är den i det här hushållet som fixar och kan det där med avel) och vi har eget doslager här hemma, så det är enkelt att byta tjur från den rekommenderade. Dessutom kommer det ju hela tiden nya tjurar, så man måste ju redan därför lite ändra på planen så att man får i användning en sådan tjur som eventuellt kan vara bättre än den som är rekommenderad.