6 december, 2010 av Kalle

Post-bussen

”Gör som träden, gro i ro” (Piet Hein)

Jag brukar begagna ett uttryck, eller snarare är det en livsfilosofi. Det lyder såhär; allt elände började när postbussarna försvann.

Låt mig förklara detta:

Det efterkrigstida Finland var en trygg plats. Inte kanske världens lustigaste, men säker. På 1970-talet när jag gick i skolan betydde utveckling att spolbanden blev kassettband och att blyertspennorna utvecklades till sådan där man stoppar i ett blystift i en plastpenna. Samt att Kekkonen var president. Nu och för alltid. Ingen kvartalsekonomi här inte.

Postbussen kom förbi 7 dagar i veckan kl 10.10 och åt andra hållet 14.20. Det satt inte många tanter i den, men den kom och gick i alla fall. Det var ju staten som upprätthöll glesbygstrafiken. En vardag i veckan och alla kyrksöndagar stannade bussen till hos granntanten. Ibland kunde det hända att den inte bara stannade, utan även stod kvar en stund. Då blev chauffören bjuden på kaffe hos grannen, medan dom andra passagerarna satt kvar i bussen och väntade. Det var inte så bråttom då…

 En dag kom inte den lilla Magirusbussen längre. Posten hade kommit på att man skulle bli lönsam, och det första som hände var att dom fruktansvärt fula postbussarna målades om och började kallas Gold Line. Bussarna blev vackrare, men vad hjälpte det glesbygden, för nu körde dom lönsamma linjer, Vasa-Åbo och sådant.

Vi vet alla vad som hände sedan. Startskottet hade gått för utförsåkningen, där samhällets och invånarnas trygghet skulle säljas ut på kvartalsekonomins altare. Idag är det bara tre ord som har betydelse, stor, större, störst. Klarar man av att komparera dessa har man möjlighet att bli framgångsrik och lönsam. Jag har bara den senaste veckan träffat tre personer som jobbar på arbetsplatser där man inte vet något om framtiden, för det skall omorganiseras. Vart tog arbetsron vägen? Svar, den for med postbussen!

Tro nu inte att jag inte tycker om utveckling. Visst gillar jag min mobiltelefon och visst är det sååå mycket roligare att ha hytt på traktorn än att vara utan. Det jag innerligen ogillar är förändring för förändringens skull. Om något skall förändras förutsätts det väl bli bättre, inte bara annorlunda. Varför skall man möblera om ett rum om det är bra som det är?

När postbussarn väl försvunnit gick det snabbt.  Tele som blev Sonera som blev Telia-Sonera, länen blev stora som Afrika, lönsamhetskrav sattes på vården och prislappar på polisernas tjänster. Allt fullkomligt obegripligt i en bondsons ögon. Vart for det vackra och lilla, det pålitliga och bestående. Tar vi det lite lungt finns nog världen kvar i morgon också, med dagens fart vet man inte om den gör det. Jag undrar hur länge det är kvar tills det kommer ett privat företag som kanske heter ”Bengts Polis” och ger offert när bankkassörskan trycker på larmknappen vid ett rån.

Själv försöker jag leva som jag lär så gott det nu går. Det jag sysslar med idag vill jag gärna göra i morgon också. Köper jag en bil vill jag ha den kvar i många år och jordbruket, det behöver inte bli större bara för statusens skull. Dessutom gör jag vad jag kan för att bojkotta affärer typ Tuuri och betalar gärna några euro till för en vara lokalt än i Vasa. Visst gör även jag tabbar och säljer mig på fåfängans marknad, men samvetet är nog ganska rent ändå.

Efter denna odyssee i dysterhet skall jag muntra upp Er alla med en bild på en riktig äkta eländig finländsk stilikon, en Sisu postbuss, håll till godo.

Detta skrivet en självständighetsafton då jag starkt funderar över om det finns någon självständighet att fira längre. Åkte inte den iväg med valutan?

All heder och tack till våra veteraner i varje fall.

Högaktningsfullt

Kalle

7 svar till “Post-bussen“

  1. läsaren skriver:

    Vad är det för fel på Tuuris bybutik om den skall boj-kottas?

  2. Nisse skriver:

    He-he – jag håller med Kalle. Vi bor numera i VARUMÄRKET Finland – inte i REPUBLIKEN Finland. Och det är officiellt sedan ett par veckor tillbaka. Lite snopet att republiken inte hann bli hundra år ens. Det är vi inte ensamma om förstås …

    Förändring är alls inte förbättring utan ofta försämring. Speciellt i dagens läge.

    Men jag är i alla fall optimist på längre sikt. Mat skall alla ha och priserna är enligt min mening bara tillfälligt låga. Tänk bara på hur billig oljan var på 60-talet. Och sedan då det optiska fibernätet är utbyggt i hela landet så flyttar alla tillbaka och städerna blir tomma och får problem med servicen enligt välkänt mönster.

    Det kan ta någon generation eftersom människan är ganska trög (visst är vi det 🙂 …

  3. Kalle skriver:

    Tuuri som sådant har jag inget emot. Dock gör affären reklam för sig att vara ”Finlands största bybutik” och bara det gör mig trött. Tuuri fick bara stå exempel på något som jag inte gillar som företeelse. Jag vill heller stöda lokala handlare. Men även jag har varit till Tuuri (2 ggr) och det får räcka tror jag.

  4. Hmmm skriver:

    En liten kommentar om posten.. Hur kan det komma sig att ingen ännu kommit med beslutet att skära ner på postkörningsrundorna? Jag såsom så många andra finländare har en liten låda där det stannar en bil och stoppar in brev&tidningar TVÅ gånger per dag… +eventuell reklamutdelning…

    Lokaltidningen kommer med morgonutdelningen nångång 4-5tiden, och dagsposten ca. 9-10 tiden.. det här om nångonring är slöseri.

    Och vad gör postverket åt saken i dessa tider då det skickas allt mindre brev?… Jo, dom utvidgar tjänsterna för andra klass brev. Längre leveranstid för samma pris som det gamla 1klass brevet. Kan inte förstå logiken i detta… Största delen av breven är räkningar och de kommer ju ändå inte att finnas i pappersformat om 2-3år.

    Läsplattorna för tidningarna är på kommande men tror inte att de kommer att slå ut de traditionella dagstidningarna ännu inom de närmaste 10 åren.

  5. Hmmm skriver:

    Fortsättning ännu…

    Kom ihåg att man ännu på 80-talet visste vem som delade ut posten och man kunde ibland stanna vid postlådan och diskutera med denna. På julafton hade man alltid en konfektask åt posteljonen..

    Tiderna förändras.. i närmaste framtiden är det väl bara julkorten och nätbutiksinköpen som levereras av posten.

  6. cg skriver:

    Postbussen längs Östra linjen påminner om när bondbloggaren körde skolbussen längs samma transportled till Mosebacke på 90-talet och undertecknad satt och diskuterade världsproblem (bl.a. bussbolagets val av ny färg på bussarna) med nämnda chaufför. Skolresorna var ofta mer givande än lektionerna i gymnasiet…

  7. Kalle skriver:

    Jo cg, det minns jag mycket väl och nöjet var lika mycket på min sida. Speciellt debatterna om registreringsskyltar har stannat i minnet