10 december, 2010 av Mats

Julfest

Idag hade jag förmånen att medverka på Pedersörenejdens Jordbrukarkvinnors julfest och berätta lite om Bondbloggen. För säkerhets skull vill jag understryka att det är ett rent sammanträffande att deras julfest sammanfaller med att dagens rim i julkalendern handlar om ”argsinta gummor”. 😉

Jordbrukarkvinnorna är en samling kvinnor med jordbruksanknytning som ordnar träffar, utfärder, fotvandringar, m.m. och som synes även julfester. När man jobbar hemma är det rätt skönt att komma ut och träffa folk mellan varven, så såna här initiativ behövs verkligen.

Termen ”jordbrukarkvinna” är för övrigt lite intressant. Benämningen på kvinnor verksamma inom lantbruket är lite flytande och har dessutom varierat med tiden. Förr i tiden var de formella titlarna på herr och fru i huset ”husbonde” och ”värdinna” (i vår lokala dialekt ”håssbond” och ”moora”), ibland kunde frun kallas ”lanthusmor”. Under 80- och 90-talet började vissa tycka att titlar som värdinna och lanthusmor lät lite missvisande, eftersom de på nåt vis antyder att fruns arbetsplats är i köket och hemmet vilket inte alltid stämmer överens med verkligheten då många kvinnor deltar i arbetet på exakt samma villkor som sina män. Å andra sidan passade termen ”kvinnlig jordbrukare” inte så bra in på de damer som var gifta med en bonde men inte deltog i gårdens arbete. ”Jordbrukarkvinna” kan te sig lite styvt att uttala, men är en rätt bra och bred benämning som täcker både de kvinnor som jobbar på gården och de som bara råkar vara gift med en jordbrukare.

För många år sedan läste jag en debattartikel i lokaltidningen som rätt bra beskrev skillnaden mellan den traditionella synen på värdinnan och den mer moderna jordbrukade kvinnan. Inlägget var skrivet av en kvinnlig jordbrukare och hade runnit upp ur att hon och hennes man skulle skaffa en ny traktor. I samband med traktoraffärer är det inte ovanligt att köparen får en del promotion-prylar, typ handdukar eller halare med traktormärket på o.s.v. I deras fall erbjöd säljaren förutom ett par halare ett presentkort på smörjolja och reservdelar till husbonden och till värdinnan ett presentkort på smycken från en guldsmedskedja. Och det här gjorde damen i fråga förgrymmad. Vad är det där för logik? Mannen skall lockas med smörjolja och reservdelar, lilla frun slänger man lite glitter åt så är hon nöjd. ”Jag vill minsann också ha ett presentkort på smörjolja och reservdelar, för jag är precis lika mycket jordbrukare som gubben!”

Om inte minnet sviker mej helt bidde det också en traktor av ett annat fabrikat, åtminstone den gången. 🙂

3 svar till “Julfest“

  1. Nisse skriver:

    Jag kommer ihåg en historia om ett traktorköp där köparna fick åka till fabriken och välja färg på traktorn. Som det händer sej så var paret av olika åsikt men där var försäljarna smarta och traktorn fick bägge färgerna – röd på ena sidan och blå på andra.

    Så det berodde på vem som körde traktorn sist och parkerade den – den såg antingen röd eller blå ut från köksfönstret :-).

  2. Ika skriver:

    Fast det fanns ju nog jordbrukande kvinnor förr också – jag fick nyligen berättat för mig att min farmorsmor var måttligt road av hushållsarbete, och satte döttrarna (farmor hade tre systrar, inga bröder) i jobb inomhus så fort de var tillräckligt stora, så att hon själv kunde ägna sig åt jordbruksarbetet utomhus. Farmorsfar då? Jo, han jordbrukade också, men jobbade som de flesta män i byn extra i hamnen när hamnen behövde folk (och inte enligt principen när jordbruket kunde avvara folk – så kvinnorna i byn lär ha fått sköta mycket av jordbruket).

  3. Mats skriver:

    Absolut! Jag har för mej att jag nån gång hört nån reseskildring från 1800-talet där en rikssvensk noterade att kvinnorna i Finland deltog mer i utearbetena än vad som var brukligt på andra sidan Bottniska viken. Speciellt korna var långt hustruns ansvarsområde.