Bokslut

Idag är det nyårsafton och läge att sammanfatta året som gått och fundera på det kommande.

2010 går till historien som en torr och varm odlingssäsong, som gav ett normalt skördeutfall. För min personliga del noterar jag det som första året jag genomförde helt utan mjölkkor, vilket är både spännande och vemodigt att skriva. Vemodigt för att mjölken ändå varit nåt av en livsnerv, spännande för att avveckligen av mjölken ger tid och energi att utveckla annat. Under året har jag slutat kalla mej själv “f.d. mjölkproducent” och börjat kalla mej “dikoproducent” och det är ett rätt stort mentalt steg.

2010 går också till historien som året med Bondbloggen. Ett lite intressant projekt som jag hörde om i Lördax hösten 2009 och som sen blev nåt riktigt, riktigt roligt. Det har varit oerhört givande att få berätta om vad jag gör och funderar på dagarna och samtidigt få ta del av vad andra gör och funderar, både via de andra bloggarnas inlägg och via läsarnas kommentarer. Dessutom har jag fått vara med om en del som jag inte annars hade upplevt; märka att en live-radiosändning inte alltid går som man hade tänkt sig, se Strömsö bakom kulisserna och därtill sommarprata i radion (vilket nog varit en liten dröm om sanningen skall fram). Ett trevligt projekt med trevliga mänskor och trevliga upplevelser, helt enkelt.

2011 då, hur blir det? I de stora scenariona tror jag att antalet kor inte kommer att öka fullt så mycket som jag ursprungligen hade tänkt. Min plan var att öka djurantalet till c. 50 dikor men just nu ligger det nära till hands att de stannar på 30-35 och jag odlar lite mer till avsalu istället. Att öka odlingsarealen genom att arrendera mer mark skulle vara intressant, men sånt kan man inte bestämma över. Dyker det upp lämpliga objekt får man ta ställning till dem då, det är inget man kan klämma fram på eget initiativ.

Odlingsmässigt är inget riktigt spikat, även om jag förstås gjort en preliminär plan för odlingen. Rybs skulle jag gärna ha ännu nästa år även om jag snart tvingas göra ett odlingsuppehåll för att undvika växtsjukdomar. Dessutom sniffar jag lite på möjligheten att odla ekologiskt utsäde. Sen har ju mina funderingar om närmat gått i stå, ved ser ut att kunna vara intressant, jag borde testa lusern i vallarna, skaffa ny avelstjur, fundera lite på ett traktorgarage och… tja, intressanta projekt är väl ingen bristvara direkt.

Gott Nytt År!

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.