4 februari, 2011 av Nisse

Vetepriset över 275 euro/ton

I går slutade Parisbörsen på 275:50 euro/ton för vete. Det är ingenting som direkt påverkar oss – först då priserna i Finland stiger har det betydelse. Och vi är 60 euro under Parisbörsens pris. Men visst är det trevligare att priserna stiger för det ger förhoppningar om att de i något skede måste höjas också i Finland. Men det är en bit kvar till 600 euro/ton som vi hade i slutet på 80-talet.

Etiketter:

83 svar till “Vetepriset över 275 euro/ton“

  1. vanlig slav skriver:

    Men ni får stöd för allt om ni bygger.Om ni bygger ny stor lösdrift så får ni stöd för de oxå bara ni har kapital att bygga.Vilka andra mäniskor får stöd på stöd nuförtiden om int bönderna.Ni inser int hur bra ni har de…

  2. Nisse skriver:

    Jag tror du borde sätta dej in i jordbruket bättre. Jag vill inte ha något stöd för det kommer en massa villkor med som gör att hela stödet går till en massa planerare som gör upp onödiga planer. Så stödet går i själva verket till andra.

    Som det nu har varit så har vi inte kunnat investera i just nånting alls – åtminstone med pengar från jordbruket utan vi kör slut på alla gamla maskiner och byggnader.

    Många, jag vill påstå de flesta, bönder jobbar på annat håll och sätter lönen i jordbrukets hål. Men det kan ju inte fortsätta länge. Själv jobbade jag i nästan 35 år i Otnäs och satte lönepengarna på att bygga en ny tork. Vissa år var jordbruksinkomsten bara ett par tusen euro. För hela året alltså ! Det är bara dårfinkar till bönder som går med på sådant.

    Visst har vi det bra – men inte ekonomiskt. En ny generation kommer inte att gå med på lika usel lön som vi gamlingar.

  3. Tekniskt intresserad skriver:

    Vi får se om det stundande riksdagsvalet får en ändring till stånd eller om Finlands egen Nalle Puh även i fortsättningen får lyfta 300.000 euro i honungspengar för sina små täppor eller om eventuellt en inskränkning på den nationella delen, d.v.s. ca. 60 %, kommer att göras för dessa storbönder. Men kanske statsmakten fortsätter med att låna upp pengar på den fria marknaden för att ha råd att betala ut stöd åt dessa fattiglappar.

  4. Nisse skriver:

    He-he, Nalle kanske inte är beroende av stödpengar. Jag räknar inte honom till någon bonde precis.

    Helst skulle jag se att vi får 600 euro/ton och inga stöd alls. Men det kan vi inte inverka på det minsta. Besluten fattas långt borta från oss. Vi får bara finna oss i systemet och försöka göra det bästa av situationen.

    Men jag är optimist och tror att vi en dag kan odla helt utan stöd – och de villkor som följer med stöden. Villkor som är uppgjorda av skrivbords”experter” och som är precis så invecklade och underliga som man kan tänka sej.

  5. C-H skriver:

    Svar till vanlig slav det borde vara fritt fram även för dig att bli jordbrukare och lyfta de sk stöden .

  6. Stefan skriver:

    I Maaseudun Tulevaisuus finns det varje vecka annonser med fastigheter till salu. För den som är hugad är det bara att köpa sig ett jordbruk och börja håva in pengarna.

  7. bondmoran skriver:

    Håller helt med er som skriver att det är fritt fram att köpa sej ett jordbruk. Själv är jag en bondmora sen tidigt -70 tal, dessutom är vi heltids-bönder, visst har vi entreprenad, grävmaskin o snöröjning, utan dessa stödben skulle det vara omöjligt att bedriva spannmålsodling i nuläge,, äger en liten gård men har mycket arrenderat (för skäligt pris). Vi hade det mycket bättre före inträdet i EU (ekonomiskt). Tur att priserna nu är på uppgående, ack huru länge.Detta med stöd som vi får , tror ju dessa ovetande att vi kan leva loppan med… dessa borde inte uttala sej utan att veta hur det i verkligheten är. Vi kan se ”rika” ut med våra maskiner o hallar, men hur många vet vilka lån vi betalar till banken o alla förnödenheter som behövs på gården, man kan säga som så då stödpengarna kommer, ”tili tuli tili meni”. Vi har det annars bra som får bo på landet o jobba tillsammans. Vi borde snart få bli pensionärer efter så lång tid som bönder,, men men pojkarna har sett hur det är o vill inte fortsätta, o vi har skulder kvar så det är bara att försöka orka ännu, eller… Nej alla ni som är avundsjuka på oss, tänk om.

  8. Kalle skriver:

    Jag tycker Nisse sammanfattade det så bra. Vi har det bra – men inte ekonomiskt. Vi har frihet och självständighet och kan bestämma själv över våra dagar. Våra barn har en bra uppväxt och allt det är värt att högakta. Men ekonomiskt är det nog allt annat än bra. Ekonomiska välfärden borde väl mätas i hur mycket lön man får att ha roligt för. Inte hur bra produktionsmaskiner man har. I så fall borde ju alla taxibilister också vara utsatta, dom har bättre ju bilar än oss andra. Prexcis som det skall vara – för dom lever på det.

  9. Tekniskt intresserad skriver:

    Inte är det frågan om att vara avundsjuk, det är bara en fråga om skattemedel skulle kunna användas till annat än att direkt gå ned i fickorna på storbönder som de facto Nalle Puh är. Kanske han själv skulle klara av finansieringen av utökningen av sitt lilla lantställe från 1500 till 2200 ha på 10 år utan att behöva lyfta bidrag för den skull – http://www.sss.fi/uutiset/175797.html. Kanske en möbeltillverkare i Jurva skulle vara bättre förtjänt av de pengarna för att klara av billigimporten av möbler från Asien och därmed kunna sälja sina varor till ett pris lägre än sina egna produktionskostnader? Varför skall bönderna priviligieras framom andra yrkesgrupper då ändå mjölklitern i Aldi i Tyskland kostar 50 cent medan vi här betalar 90 cent.

  10. Mats skriver:

    Visst finns det annan industri som också stöds med skattemedel, t.ex. varvsindustrin. Det handlar oftast om vilka branscher som anses vara väsentliga för nationalekonomin. Lantbrukets del av BNP är inte så rasande stor, men däremot har livsmedelsförsörjningen traditionellt ansetts vara viktig för ett tryggt samhälle.

    Beträffande skillnaden på mjölkpriset mellan Tyskland och Finland har det nog inte med mjölkbonden att göra. Enligt http://www.milkprices.nl var medelpriset i Finland 2010 c. 36 c/l medan det i Tyskland var c. 30 c/l. Så merparten av skillnaden uppstår nån annanstans.

  11. Tekniskt intresserad skriver:

    Och till vad används produktionsstödet egentligen? Är det för att flyga in någon konservator från Christies eller Sotheby’s i London för att frilägga någon 1700-tals fresk i karaktärsbyggnaden?

    http://www.iltasanomat.fi/viihde/T%C3%A4ss%C3%A4%20on%20Nallen%20kartano/art-1288334783376.html

    Men det är väl så att vara bonde – bankerna skall ha sitt och då köpesumman går lös på 59 miljoner mark så kan ju direkta allmosor av folket på en si så där 180.000 euro om året vara motiverat.

  12. Nisse skriver:

    Nalle skulle nog klara sej men vanliga bönder skulle vara tvungna att upphöra med produktionen omedelbums utan stöd. Då vetepriset var 600 euro/ton i slutet på 80-talet så klarade vi oss men sedan sjönk det till 90 euro/ton som värst. Då var det rena förlusten att alls så och skörda. Så stöden är till för konsumenterna och för livsmedelsindustrin. Utan dem produceras inga jordbruksråvaror alls i Finland med nuvarande priser. Då skall alla livsmedel importeras. Livsmedelsindustrin måste också importera alla råvaror eller sluta.

    Inte är det stöd för bönderna – de bara håller oss i liv med nöd och näppe. Ta gärna bort stöden och se vad som händer. Industrin betalar då 300 euro/ton för importvete i stället för 215 som nu. Då livsmedlen blir allt dyrare på världsmarknaden så blir importen ganska dyr – och händer det nånting så svälter vi. Möbeltillverkaren får äta sågspån och det får alla andra också.

    Se stöden som en försäkringspremie som garanterar inhemska livsmedel. Då nånting händer så stoppar varje land exporten och ser till att det egna folket får mat (Ryssland och Ukraina). Man kan förstås spela och ta risker men jag ser det mest som rysk roulett.

    I min budget går varenda cent av stöden till produktionen eftersom priserna inte täcker kostnaderna. Den nya torken är dessutom byggd med pengar från min lön från jobbet i Otnäs helt utan investeringsstöd.

  13. Tekniskt intresserad skriver:

    Ibland får man bara den känslan av ni bönder att ni hela tiden försöker göra en ”Ingvar Kamprad” av er tillvaro och undlåter att redovisa för era tillgångar i ert eviga jämrande. Du skriver att du jobbade 35 år på Otnäs och fick ihop till en tork på ditt hemman. Fick du inget annat ihop under ditt 35 åriga stretande på Otnäs? En bra arbetspension kanske? Och i något skede så tyckte jag också att du nämnde att du ägde någon lägenhet i Helsingfors. Inte behöver någon redovisa för sina tillgångar i offentligheten men jag tycker att det vore schysst om man berättade som sanningen är i stället för att göra som Ingvar Kamprad då han vilseledd sina anställda och gömde 100 miljarder i en stiftelse i Liechtenstein, som dessutom gav honom full kontroll över IKEA.

  14. Kalle skriver:

    Nu börjar jag surna till. Jag jobbar som löntagare och har en normal lön. Den lever jag gott på. Så har jag mitt jordbruk på 35 ha som det inte går att leva på. Eller är det bara något som jag tror? Jordbruket har jag dels av förpliktelse mot mina förfäder, men också för att jag trivs så otroligt bra med det. Lönejobbet har jag för att överleva ekonomiskt och jordbruket för att överleva mentalt. Jag om någon VET att det är löntagarna som åker två ggr i året på semestern till solen och bygger hus och köper bil. Det har man råd med som löntagare, men skall man ha nåt roligt i livet skall man vara jordbrukare. Det bara är så! För FAN!

  15. Kalle skriver:

    Tillägg:
    Jag ger mig inte in på vad som är rättvist och orättvist, fel eller rätt för det är frågor omöjliga att besvara. Säkert finns det yrkesgrupper som har det sämre än bönderna, bättre också och samhället är proppfullt med orättvisor. Jag bara försöker få fram det faktum att jordbruk idag INTE ÄR ATT TÄLJA GULD MED DYNGGREP! Basta! Och det tror jag faktist bönderna vet bättre än dom som inte prövat

  16. Tekniskt intresserad skriver:

    35 ha odlat med vete. 5 ton/ha http://www.atl.nu/Article.jsp?article=61441. 275 euro/ton x 5 x 35= 48125 euro. Därtill så kommer EU-stöden. Var är problemet? Och vad är arbetsinsatsen – 24/7 365 dygn om året, eller maj- och september månad? Ställ förtjänsten till arbetsinsatsen.

  17. Grannen skriver:

    Är ingen bonde själv men bor granne med en som har mjölkkor.
    Han är ensam både morgon och kväll,så gott som hela året med detta arbete.
    Vet inte vad han har för inkomster och bryr mig inte om det heller då det inte angår mig.
    Men kan inte låta bli att tycka lite synd om honom då han aldrig är ledig.
    T.om när avbytaren är där så är han oftast på plats för att köra in foder m.m och nån enstaka gång ger han sig tid att köra med sin motorbåt kanske högst en timme i stöten.

    Så här rullar det på år efter år, undrar bara hur länge han orkar.

    Skulle ni orka med detta ?

  18. Mats skriver:

    Nu tror jag TI blandar ihop äpplen och päron. Utan vidare skall förtjänsten ställas i proportion till arbetsinsatsen, men det var inte det Kalles inlägg handlade om utan att nettot på 35 ha spannmål inte räcker till en normal årslön. Bägge teserna kan vara helt korrekta; nettot kan bli helt anständigt i förhållande till arbetsinsatsen, men man lever inte på det.

    Grannen noterar en viktig sak, nämligen att det är stor skillnad mellan olika typer av jordbruk. Det finns ju faktiskt en hel del bönder som jobbar sju dagar i veckan med djuren.

  19. Mats skriver:

    Sen kan jag tycka att det är lite orättvist att avkräva Nisse redovisning för vad han gjort med sin lön från Otnäs och blanda in det i diskussionen. Det tycker jag faktiskt inte att vi andra har nåt att göra med.

  20. Anonym skriver:

    Priset 275€/ton är på parisbörsen keskos pris är 185€/ton för fodervete och i stora delar av finland kan man bara drömma om en skörd på 5ton/ha.
    Dessutom är det ju brutto omsättningen när man tar bort alla kostnader från den får man nettot.

  21. Nisse skriver:

    Hmm, Otnäslönen kan väl inte räknas som inkomst från jordbruket ? Orsaken till att jag alls kunde jobba i Otnäs var att min farsa skötte jordbruket i ganska hög grad. Till 87 års ålder. Jag försökte bara påpeka att torken inte kunde byggas med pengar från jordbruket utan man måste ha en lön för att göra nödvändiga investeringar.

    Förresten så är inkomsten från 35 ha inte alls så stor. Här är medelskörden mycket lägre än 5 ton. Jag får inte ihop mer än 3 ton misstänker jag. I fjol var skörden urusel på de torkkänsliga lerjordarna. Där var skörden kring 1500 kg/ha. Dessutom får vi inte 275 euro/ton. Priset i Finland är 215 euro och om det blir foder så ännu lägre. Under de senaste åren har priset legat under 100 euro.

    Vad börsen i Paris har för pris hjälper oss inte alls vilket jag många gånger påpekat. Vanligen säljs skörden på våren och i maj i fjol var priset under 100 euro. Så det ger omkring 10 000 euro för 35 ha med 3 ton. Om vi får mer i nästa år vete fåglarna. Priset kan sjunka mycket snabbt.

    Jag undrar också vart lönen tagit vägen men dels hade jag mycket usel lön som forskningsmedhjälpare i början, dels är det dyrt att bo i Helsingfors. Jag avundas alls inte dem som är tvungna att bo där på grund av arbetet. Lägenheten köptes av farsan 1973 då den kostade litet på 100 000 mark. Den finns i de gamla arbetarkvarteren (det fanns en fabrik i samma kvarter då ännu). Och huset i Sverige är från 1856 så det kostade bara 10 000 euro. Det är betalt med lön från Otnäs.

    Men nu börja vi komma in på lönearbetets välsignelser.

    Det är väldigt olika på olika gårdar men jag har jobb sju dagar i veckan året runt här på grund av att jag gör allting själv från att bygga hus till reparationer av mina skrotmaskiner. Bara på det sättet klarar vi oss. Men inte blir det någon timlön.

  22. Tekniskt intresserad skriver:

    Men bästa Mats, när man kan läsa mellan raderna att Nisse stretade i 35 år på Otnäs och det enda som han fick ihop till så var den nya torken på sitt hemman. Förhöll det sig faktiskt så – är det sanningen – eller är det en ”Ingvar Kamprad” sannning med modifikation? I så fall måste det ha varit en väldig fin tork!

  23. Mats skriver:

    Läs Nisses inlägg en gång till. Han skrev att torken byggdes med pengar från lönearbetet, utan investeringsstöd. Om Otnäs-lönen räckte till nåt annat har överhuvudtaget inte behandlats här och angår som sagt inte heller oss.

    Att i skydd av anonymitet anklaga Nisse för att handskas vårdslöst sanningen om vad hans lön använts till börjar bli lite väl magstarkt, eller hur?

  24. Tekniskt intresserad skriver:

    Bästa Mats,

    Jag har aldrig anklagat någon för att ha handskat vårdslöst med sina pengar. Det enda jag frågade om var huruvida han också erhållit någonting annat från sitt lönearbete i 35 års tid – det verkade nämligen inte så. Och ett svar fick jag – en arbetspension och dessutom så hade han tydligen en lägenhet i Helsingfors som han kan hyra ut om det ekonomiska läget skulle bli knapert. Men tydligen blir man snabbt impopulär i dessa kretsar om man ställer obekväma frågor i syfte att försöka klarlägga bondens faktiska ekonomiska svängrum.

  25. Nisse skriver:

    Men inte har väl lön från annat arbete med bondens ekonomi att göra ? Det är väl inkomsten från jordbruket som bör räknas (och skogsbruket där det finns skog).

    Enligt min mening bör inkomsten från jordbruket (utan skog) räcka till nödvändiga investeringar och rörliga utgifter för jordbruket. Det är helt fel att vara tvungen att arbeta på annat håll och sätta lönepengarna i hålen på jordbruket. Nåja, det gör vi men så borde det inte vara.

    Egentligen anser jag det vara fel att i jordbrukets inkomst också räkna entreprenader och annat liknande. Det är inte sunt att jordbruket måste få pengar från annat håll.

    Nä, inte heller stöd. Problemet är bara att verkligheten i dag är sådan att principerna inte går att förverkliga. Men jag tror att bönderna skulle vara så hjärtinnerligt glada om priserna skulle tillåta att alla stöd tas bort. Mycket gladare än alla andra skattebetalare.

  26. Mats skriver:

    Utan att ha nån direkt statistik att falla tillbaka på vågar jag påstås att alla jordbrukare inte har ett jobb vid sidan om som ger lön och pension eller sitter på en hyreslägenhet i H:fors. I det avseendet är Nisse inte representativ för yrkeskåren i stort. 🙂

    Jag trodde diskussionen rörde jordbruk i allmänhet och inte snokande i Nisses privatekonomi specifikt. Det tycker jag som sagt inte vi har att göra med.

  27. Tekniskt intresserad skriver:

    Men när man kommer in i detta forum så kan man ju ibland tro att man förirrat in sig till den lokala socialbyråns vänterum där den ena klienten försöker överrösta den andra i sitt jämmer. Jag tycker då också att det må vara en förlåtet om man iklär sig socialtantens roll och försöker vägleda de olika klienterna ut ur sin prekära ekonomiska situation med att föreslå och påminna dem om de olika lösningar som de faktiskt har att tillgå. Intet ont med det!

  28. Brassarn skriver:

    Tekniskt intresserad, ingen har tvingat dig att komma och läsa om allt jämmer och elände heller?
    Avundsjuka handlar det ju sist och slutligen om, det kan du ju själv medge så mår vi alla bättre sen…

  29. Bjarne skriver:

    Den här debatten börjar påminna om språkdebatten i Hbl som aldrig vill ta slut.Fastän läsarna tycker att nu räcker det med alla mysgubbar från Emsalö och olika noll forskningar.Jag föreslår att vi glömmer alla råvarubörser i Chicago och Paris med deras priser och i stället håller oss till de verkliga priser som betalas här. Då undviker vi missförstånd och ”medvetna” feltolkningar som gör att diskussionen helt spårar ut. På samma gång undviker man att olika feltolkningar blir ”sanningar”när de sedan går vidare.

  30. C-H skriver:

    Teknisk intresserad bli jordbrukare o börja håva in de stora pengarna .Du tycks ha god lönsamhetskalkyl.så lycka till bara, man måste ju tro på sig själv.Vad är bättre än det.

  31. Johan S skriver:

    Till Tekniskt Intresserad!
    Det skulle löna sig för dig att bekanta dig med utgifterna också om du en gång vill föra en debatt om inkomsterna från spannmålsodling. Då skulle du inse vad det rör sig om. Ta den omgången först och fortsätt sedan debatten om du vill.

  32. C-H skriver:

    Teknisk intresserad du kan bygga vilka luftslott för dig själv.Men försök inte föra andra bakom ljuset med din s.k lönsamhetskalkyl.

  33. Tekniskt intresserad skriver:

    Men det tog ju riktigt hus i helvete det här. Inte är jag ju ensam om mina åsikter om Nalle Puhs honungspengar. Läs exempelvis om Bonden Paavos (vinbärsodlare till professionen) åsikter om Nalle Puh – http://www.vayrynen.com/v-blog/bj-rn-wahlroos-ntyi-ja-astui-uuteen-miinaa

  34. bondmoran skriver:

    Skrivaren Ti påminner om vår en bekant som måste ”bråka”med alla fast självaste ”kungen” denna bekanta mår själv så dåligt så därför.

  35. Mats skriver:

    Vi behöver kanske inte spekulera i varför nån bråkar eller vem som har vilka sidoinkomster, utan lämnar det därhän. Beträffande Nalle tror jag vi är ganska överens om att han säkert skulle hanka sej fram också utan lantbruksstöd.

    Med tanke på att diskussionen börjar gå i cirklar kanske vi kan lägga den till sidan för stunden. 🙂

  36. Tekniskt intresserad skriver:

    Ja, just ja – det kallas för att ”bråka” om man ställer några relevanta frågor angående fördelningspolitik av skattemedel. D.v.s. om man undrar om Nalle Puhs lantbruksstöd går till att finansiera sin sons karriär som gambler http://www.seiska.fi/seiskapokeri/uutiset/_a96663/nain+asuu+pokeritahti+thomas+nallen+poika++wahlroos++katso+kuvat/ eller om det var till att pietetsfullt restaurera karaktärsbyggnaden så tycks man vara ute i ogjort väder, åtminstone om frågan ställs i ett bondeforum. Skattemoralen är säkert åtminstone i topp här i landet!

  37. Brassarn skriver:

    Undrar just vad Nalles sons bostad eller spelande har nånting att göra i den här diskussionen?

    Nalle lyfter stöd för sitt jordbruk, ok? Det får du också göra om du vill börja som jordbrukare, fritt fram.

    Men du Tekniskt intresserad, kanske du borde komma ihåg att även Nalle betalar skatt, precis som alla andra. Sen vad Ikeas Kamprad gör så kvittar, han får för mig sätta sina pengar precis vart han vill.

    Och din lönsamhetskalkyl är ganska.. ska vi säga humoristisk, inte har du i alla fall gått Hanken, det är ett som är säkert. 🙂

  38. Tekniskt intresserad skriver:

    Brassarn – du tycks väl också brassa med dina lantbruksstöd. Om man har dylika egendomar som Nalle Puh så tycker jag att man själv har råd att köpa ”apulantta” till sina åkrar med egna pengar. Man behöver inte snylta på allmänna skattemedel för det syftet. Det är roligt förresten att läsa Väyrynens artikel vad Nalle Puh ansåg om biståndet till Zambia. Enligt denne så var biståndet ”på gränsen till en brottslig handling”. Den afrikanska kontinenten skall således aldrig slippa in på den europeiska eller amerikanska marknaden där priserna är så pressade till botten av olika nationella stöd, utan kontinenten skall få fortsätta sitt liv i armod. ”Helt rätt åt dem” enligt Nalles människosyn. Så förvandlas en människa som i sin ungdom stått på barrikaderna likt en rödgardist och kämpat för global rättvisa då han får smaka på rikedom. ”Styv i korken” är väl ett gängse uttryck i Sverige. Synd om karln!

  39. Brassarn skriver:

    Nix pix, där har du fel. Jag har inget jordbruk att brassa med, och inga stöd. Jobbar dock på ett jordbruk, har gjort det länge och väl. Kan lugnt säga att jag vet nånting om vardagen för en jord/lantbrukare, i skillnad från ”Tekniskt intresserad”.

    Om du är bitter på Nalle så ta upp saken med honom, det hjälper inte att grina om sånt här . Handen upp den som är intresserad… ja precis, *ingen hand så långt ögat når*.

    Ps. ”namnet” Brassarn tog jag bara för att se om någon skulle haka upp sig på det, och det gjorde du. Grattis!

  40. Tekniskt intresserad skriver:

    Snälla Brassarn – jag är inte ”bitter” på någon människa. Jag bara ställde några frågor som tydligen blev för svåra att besvara.

  41. Brassarn skriver:

    Din bitterhet lyser igenom, samma gäller din okunskap, så försök med nåt annat. Ok?

    Dina några frågor, tja, några länkar som har med Nalle och hans sons bravader att göra, hans stödpengar osv.. Vet inte om jag har fel, men misstänker att ingen här på bondbloggen kan påverka EU:s lantbrukspolitik så värst mycket, så kanske det är fel forum? 🙂

    Och att p.g.a. din egna okunskap försöka få alla lantbrukare att se ut som värsta skurkarna med jämförelser till Kamprad och liknande skattesmitare så är ganska ruttet må jag säga.
    Samma gäller det med dina påhopp gällande Nisse här tidigare. Vad tjänar det till?

    Så att säga att du ”bara” ställde några frågor är sk_tprat.

  42. cowboy skriver:

    Mats, kan du förklara lite tydligare varför lantbruket får stöd sen vi gick med i EU! Det var ju ett kriterium för att vi skulle kunna gå med, men alla verkar inte förstå det..?

  43. Mats skriver:

    Stöd har nog funnits länge före EU-medlemskapet.

    I grund och botten handlar det väl om att olika länder har olika produktionsförutsättningar (klimat, prisnivå, lagstiftning, infrastruktur m.m.) men förväntas ändå hålla samma prisnivå. Det är lika logiskt som att tänka att en finsk barberare kan hålla samma prisnivå som en indisk, det går inte. Därför uppstår ett behov av nån sorts stödjande åtgärder. Alternativet vore att låta livsmedelsproduktionen haverera och det anses vara för farligt rent samhällsmässigt.

    Före EU-medelmskapet hade vi ett stödsystem som delvis beaktade gårdens behov av stöd (om ena maken t.ex. arbetade utanför gården fick jordbruket lägre stöd eftersom man hade andra inkomster). EU-systemet vi fick 1995 gör inga såna bedömningar utan ger samma hektarstöd åt alla utan att bedöma mottagarens behov. Om det sen är rätt och rättvist kan man utan vidare diskutera, men det finns betydligt större felkonstruktioner i systemet än det.

    Vad jag tycker är väsentligt är att Finlands jordbrukare inte önskat det här systemet, merparten av oss röstade i tiderna emot EU just av de här orsakerna. Därför tycker många av oss att det känns surt att kritiseras för att vi anpassar oss till ett system vi inte önskat. Som Nisse skrev; vi välkomnar utanvidare en situation där endera priset på våra produkter eller kostnaden för våra förnödenheter håller en sån nivå att vi inte behöver några stödpengar.

  44. cowboy skriver:

    Ja och då när vi gick med i EU -95 så rasade ju produktionspriserna med hälften på en natt och det var ju ett kriterium att det skulle kompenseras med stöd..

  45. Mats skriver:

    Samtidigt kan jag be alla deltagare i den här diskussionen räkna till tio innan ni skriver era inlägg. Debatt och diskusision är bra och man får och skall ifrågasätta, men låt det inte gå till ohövligheter och påhopp. Om man tycker att nån kommentator går över gränsen är ju det sista man skall göra att sänka sig till samma nivå och svara med samma mynt.

    En av nackdelarna med webben är ju just att det är ett så snabbt medium; det är ungefär tre gånger snabbare än omdömet. 🙂

  46. Nisse skriver:

    Stödet skulle ersätta inkomstbortfallet då priserna sänktes (för vetets del från 600 euro/ton). Det var prat om att priserna skulle sjunka något tiotals procent men de sjönk i själva verket till en sjättedel ! Så stödet kompenserade inte alls prissänkningen. Riktigt grovt räknat motsvarar stödet hos oss omkring 200 euro/ton så med det pris det varit på vete (90 euro) så blev det ungefär en halvering av inkomsterna. Brutto alltså. Nettot gick nästan ned till noll.

    Många har varit tvungna att ta annat jobb vid sidan om, en del har satsat på entreprenader och en del har gått hårt åt skogen.

    Stadsborna tror helt enkelt inte att det är sant om man berättar hur dåliga inkomster vi har. Men bristen på pengar måste kompenseras med allt mer naturahushållning om man inte kan skaffa andra inkomster utanför jordbruket. Bönder är ena sega rackare efter århundraden av svält och fogdar men visst finns det en gräns också för dem.

    Och så har jag en teori om varför bönder gnäller hela tiden: De som INTE gnäller har fogdarna plockat rena på allt de äger och har så de är inte bönder mera. (Kanske inte en riktigt allvarligt menad teori :-).

  47. Tekniskt intresserad skriver:

    Till Brassarn: EU’s stödpolitik kanske inte kan påverkas. Däremot kan säkert de nationella stödpaketen, som utgör 60 % av det totala stödet, ses över så att storbönder får inhandla sin ”apulantta” med egna pengar och inte med allmänna skattemedel. Och det går säkert att fixa då vi står inför ett stundande riksdagsval.

  48. Nisse skriver:

    Som Mats påpekade så är väl ingen här så värst intresserad av att Nalle och andra bankdirektörer skall få en massa skattepengar. Men Nalle är god vän med höjdarna vilket vi inte är.

    Vad jag hört så funderar man i alla fall på att minska stöden för de stora enheterna inom EU. Problemet är igen vansinniga konkurrensregler som inte tillåter att man gör skillnad mellan stora och små. I praktiken får de stora en fördel av dessa regler. Detsamma gäller uppköparna av våra produkter inom jord och skog. Vi små får inte samarbeta mot ett fåtal stora. Men det är väl klart att en ”inofficiell” kartell är lättare att få till stånd mellan de stora – en liten golfrunda bara direktörer emellan.

    Men Bondbloggen är inte ett forum för politik utan handlar om bondens vardag. Även om politiken nog har en ganska stor inverkan på den …

  49. Tekniskt intresserad skriver:

    Men nu handlade det väl om det nationella stödpaketet och möjligheten att på nationell nivå avgöra vart pengarna hamnar.

  50. agrologstuderande skriver:

    Har följt med denna debatt och tycker precis som bloggarna att den delvis spårat ut, men ni har ändå alla rätt på sätt och vis. Måste ändå tillägga att även om Nalle får sina stöd och säkert kunde driva sin gård utan dem så är det varken hans eller någon lantbrukares fel att de mottar stöd.

    Nalle får ju precis som alla andra lantbrukare stöd för sin produktion, och om man ser direkt på lantbruket så har han precis som alla andra utgifter på just lantbruket. Dessa får han stöd för, precis som alla andra bönder. Att Nalle sen råkar vara en framgångsrik affärsman eller om någon annan lantbrukare har inkomster vid sidan om lantbruket och väljer att placera dessa pengar i sitt familjeföretag, jordbruk eller gods i stället för någon annan placering så är de ju upp till dem.

    Produktionen i Finland lönar sig inte utan stöd, de visar alla TB-kalkyler som görs på lantbruket i dag. Så länge vi har stöden kommer inte heller producent priserna att stiga nämvärt eftersom industrin precis som alla bönder vet precis vilka inkomster i from av stöd vi får och så länge man med hjälp av stöden kan hålla produktionen levande så finns det inget egentligt tryck på att höja bondens lön ytterligare.

    Därför är det enligt mig helt egalt att tidningarna skriver om toppar inom affärsindustrin som driver jordbruk och får stöd. Dessa stöd erhåller dessa som alla andra bönder för sin produktion och dessa kan ju anses vara onödiga, men tror inte någon skulle vara så korkad att de skulle plöja ner miljoner på att driva lantbruk med förlust. Om detta kan man också läsa på http://www.atl.nu/Article.jsp?article=65110
    läs även fliken chanslös..

    Att det sen är orättvist kan jag ju hålla med om, men den världen har inte de som mottar stöden skapat utan EG redan på 1950-talet för att Europa aldrig mer skall svälta så som man gjorde under krigen i början på det förra århundrade. Jag hoppas att alla som orkar och vill fortsätta den inhemska produktionen i Finland skall ha ett stort tack! Världen är full av orättvisor men så länge vi har mat på bordet och ett tryggt land att bo i så finns de andra områden man kan försöka lösa som arbetslösheten istället för att klanka ner på en redan hotad bransch.

    Jordbruket skapar definitivt färre arbetsplatser utan stöd, även på Åminne gård!

  51. Tekniskt intresserad skriver:

    Svar till Nisse:

    Och så kan du också nu då priset på vete är 275 euro/ton sälja exempelvis 100 ton vete på Paris-börsen för leverans i september 2011. Det betyder inte att du behöver spänna Zetorn framför vagnen då sommaren börjar lida mot sitt slut och börja den långa vägen till Paris med dina 100 ton vete på flaket. Då du nu säljer dina 100 ton vete på Parisbörsen för leverans i September så finns det en köpare i andra ändan som tror att priset kommer att ytterligare stiga före kontraktet går ut. Om priset exempelvis på vete p.g.a. den dåliga skörden 2011 skjutit i höjden till 400 euro/ton så gör han som köpte kontraktet en vinst på 125×100 euro= 12.500 euro. Då hamnar du som sålde kontraktet att betala den här summan till han som köpte det. Å andra sidan, så har du 100 ton hemma i torken som du högst antagligen kan sälja för samma proportionerliga värdeökning, d.v.s. du gör ingen förlust på affären. Däremot låser du in dig på en viss inkomstnivå ifall vetepriset skulle sjunka till 150 euro/ton, för då kan du trots allt köpa dina ”fiktiva” 100 ton på Paris börsen tillbaka till ett pris på 150 euro/ton och därmed göra en vinst på 125 euro/ton, som motsvarar ditt inkomstbortfall. På så sätt så kan du säkra dig en garanterad inkomstnivå som bonde.

  52. Nisse skriver:

    Jo, det har varit en del diskussioner om att säkra priset och jag har också funderat på det. Men det är inte ofarligt. Om nånting går snett (jag får usel skörd) så kan det bli riktigt dyrt för mej eftersom jag lovat leverera och då måste jag ”köpa” av andra och om det blir ett uselt år för alla så skjuter priserna i höjden.

    Sedan kan jag förstås säkra den möjligheten också med en massa olika derivat men då börjar jag redan behöva en superbörshajexamen …

    Nä, jag tror jag tar förlusten i stället och gormar åt höger och vänster :-).

    Det där med att spela på börsen är inte riktigt min melodi. Möjligen kan jag skriva på ett kontrakt med Avena för ett fastslaget pris. Om priset stiger mycket så måste jag sälja till det låga priset (och gorma). Men då vet jag i alla fall vad jag får. Och jag skriver inte kontrakt för 90 euro/ton. Jag är mera för den försiktiga linjen. Farsan har aldrig tagit lån och inte jag heller – ens då alla rådgivare åkte omkring och uppmanade bönderna att ta lån …

  53. Tekniskt intresserad skriver:

    Jag skall ännu som ”socialtant” då nöden tycks vara större än under nödåren 1866-68 redogöra för en annan lösning. Istället för att gå miste om uppgången från 275 till 400 euro/ton som du de facto gör, om du väljer att sälja September kontraktet direkt, så kan du istället köpa en Sälj option på September kontraktet. En option är till skillnad från ett terminskontrakt, inte bindande. För den är du dock tvungen att betala en premie. Premiens storlek kan kanske vara 30 euro per ton alltså totalt 3.000 euro. Den optionen ger dig rätt att sälja 100 ton för 275 euro/ton i september. Om vetepriset ligger på 150 euro i september så gör du en vinst på (12.500-3000) euro, d.v.s. du har låst in dig på ett vetepris a’ 245 euro/ton. Ifall vetepriset ligger på 400 euro/ton så väljer du förstås att inte utnyttja optionen utan låter den förfalla och säljer istället av dina 100 ton hemma i torken till 400 euro/ton. På så sätt har du för 3000 euro garanterat dig en inkomstnivå på 245 euro/ton utan att för den skull gå miste om en eventuell uppgång.

  54. Linda skriver:

    Gör man en snabb koll i Lantbrukskalendern (bibeln för lantbrukaren) och tittar på täckningsbidragssidorna för olika grödor och bläddrar fram sidan vårvete hittar man TB resultat (observera att detta är allmänna siffror och inte stämmer på någon gård precis men ger en fingervisning)
    Skörd på 5000kg/ha på område A ger inkomst 975€/ha (15%foder resten bröd) addera stöd får man summan 1523€
    Ta bort rörliga kostnader (utsäde, gödsel, bekämpning, smörjmedel et.c.) får vi summan 1523-547= 976€
    Nu så ska vi betala lön till jordbrukaren, avskrivningar på maskiner ska göras, torken ska avskrivas, lika så maskinhallen, ränta för åkern, och täckdiken. Här har vi då totalt en kostnad på 1157€
    Alltså inkomst och stöd 1523€
    Rörliga kostnader 547€
    Produktionskostnader ger 1157€
    Resultatet är -181€

    Prisuppgifterna är baserat på 202€/ton för brödvete och 155€/ton för fodervete.

    Ingen dans på rosor kan man bara säga om man kollar på dessa siffror ur en tabell. Tabellen ser visserligen lite ljusare om man ser till andra grödor men eftersom det nu var vete som diskuterades här… Sen är det upp till var och en av bönderna att göra vad de tycker åt situationen. Göra som Nisse som kör med gamla maskiner. Eller Mats som har ekologisk odling. Eller som Kalle som har ett lönearbete vid sidan om. Eller Sonja som istället för att sälja brödvete förvandlar råvaran gräs redan en gång och levererar mjölk.
    Men snälla sluta stirra blint på stödsummorna. Bönderna får stöd för att du som konsument ska kunna köpa inhemsk producerad mat till ett konkurrenskraftigt pris!

  55. Tekniskt intresserad skriver:

    Till Agrologstuderande:

    Vad tycker du om den gemensamma stödkakan skulle fördelas på ett mera rättvist sätt så att inte småbrukarna skulle behöva sätta lapp på luckan? På vilket sätt tror du att mera arbetstillfällen skulle skapas? Skulle Nalle ändå kunna behålla sitt jobb fastän han skulle gå miste om sitt nationella ”Apulanta” stöd och de pengarna istället skulle komma en småbrukare till gagn? Vad vore månntro den nationalekonomiskt rätta lösningen?

  56. agrologstuderande skriver:

    Tack Linda, hade inte kalendern till hands, men hade tänkt belysa just den delen!
    Till det kan man tillägga att vetepriset varit på denna nivå (över 200 €/ton) endast ett fåtal gånger under 2000-talet, slutet på 2007-
    hösten 2008 och nu, annars har priset oftast legat runt 140 €/ton (+/- 40 €)…har ingen statistik för hur de var på under 90-talet (95->) men inte var priserna åtm högre.

  57. Mats skriver:

    Visst förefaller det vettigare. Men spontant tror jag att det inte håller rent juridiskt. Som Nisse skrev anses det snedvrida konkurrensen om små gårdar får mer än stora.

    I början av 90-talet gjordes EU:s system om, då fanns ett förslag som hette MacSharry-planen och som just gick ut på att mindre gårdar skulle få stöd, större skulle klara sig på marknadspriser. Iden sågades dock fullständigt av de dåvarande medlemsländerna och har aldrig dammats av sen dess.

    Men ställer TI upp i EU-valet med löfte att revidera systemet kan du räkna med min röst. 🙂

  58. Mats skriver:

    Min senaste kommentar var alltså till TI:s inlägg. Linda och Agrologstuderande är kvicka och hann emellan. 🙂

  59. Tekniskt intresserad skriver:

    Men bästa Linda, nu fick vi äntligen fram lite kalkyler. ”Ränta på åkern” – vad är det? Stiger den inte i värde från förut? Skall jag också i beskattningen kunna avdraga utebliven ”ränta” på min fastighet för att jag själv bor där? Här är just felet som ni gör, och som Ingvar Kamprad är en expert på, d.v.s. att visa ett litet netto trots att bruttot är stort. Som bekant så väntade ju hela Älmhult härom året på den stora bonusfesten då äntligen personalen skulle få bonus. Men vad gjorde den gode Ingvar – jo han köpte lastpallar för 2 miljoner för personalens vinstpengar. Om man väljer att investera i nya maskiner, anläggningar etc. så tycker jag att det sista man skall göra är att springa till skattebetalarna och be om hjälp. Försäljningsvärdet på anläggningen är onekligen större om man investerar i produktionsutrymmen etc. och då tycker jag att man inte heller skall klaga i onödan och be andra om hjälp.

  60. Nisse skriver:

    TI har nog intressanta förslag. Även om jag ogillar börshandel så kan vi helt enkelt bli tvungna att börja handla med derivat (optioner mm.) för att undvika stora förluster då priserna svänger allt vildare. (Suck, skall vi ännu blir tvungna att leka börshajar …)

    Liksom Mats så skulle jag rösta på TI för jag personligen är inte alls förtjust i de korkade konkurrensreglerna. Men jag tror att de styrande inte går med på ändrade regler där de små skulle få mer än de stora.

    Det är som i forna tider: ”Det ena du vill och det andra du skall !”

  61. Linda skriver:

    Med ränta på åkern menas den förväntade räntan på bundet kapital. Idag så räknar man med en ränta på 5%.

  62. agrologstuderande skriver:

    Till TI:

    Jag har funderat på den delen, men frågan är var gränsen skall dras, tror inte det är till gagn för någon om man försöker sätta en ”gräns” på hur stor inkomst man får ha eller inte får ha för att erhålla stöd. Detta eftersom vi i Finland har gårdar i alla storleksklasser, medelarealen har sedan 1995 stigit med nästan det dubbla; http://www.ruokatieto.fi/Suomeksi/Ruokafaktaa/Tietohaarukka/Maatalous/Maatilat

    Skulle man dra en gräns för stödberättigande skulle det leda till snedvriden konkurrens inom landet mellan gårdar och hindra de gårdar som är i utveckling. Det är nog mer upp till den enskilde bonden att skapa ett leverne enligt de förutsättningar som finns, så som vi ser mycket tydligt på detta forum. Någon guldgruva lär det inte bli, men de går att skapa ett liv med medvärde även inom denna bransch. Arbetstillfällen skapas bara genom utveckling inte genom avveckling.

    Vad gäller Nalle så jobbar ju inte han på gården själv, det är endast anställt folk som sköter den, det gäller många andra större gårdar också. Så länge stöden håller jordbruket och landsbygden levande hålls lantbruks,-handeln,-industrin,-livsmedelsproduktionen,-transportföretagen,-servicemän,-avbytare,-anställda traktorchaufförer,-djurskötare och förvaltare med jobb och många andra yrkesgrupper med. Man räknar väl i stora drag att ca 130.000 människor är anställda eller indirekt jobbar med lantbruk i Finland. Därtill kommer ju sidotjänster från ett otal företag som också har lantbruksrelaterade tjänster eller produkter att bidra med. Så nationalekonomiskt sätt tror jag det är hela landet till gagn med ett lantbruk i utveckling, eftersom de arbetstillfällen som skapas och de tillsvidare låga matpriserna kommer tillbaka till skattebetalarna.

  63. Tekniskt intresserad skriver:

    Linda, har du som hyresvärd rätt till att dra av 5 procent av fastighetens värde från dina hyresinkomster för att kompensera för det kapital som är bundet i fastigheten? Skall man kunna göra ett avdrag på en fastighet som trots allt stiger i värde? Vi tar ett exempel – fastighetens värde är 100.000 euro och genererar 10.000 euro om året i hyresintäkter. Har du rätt att årligen avdra 5 % av denna 100.000 euro, d.v.s. 5000 euro, från dina hyresinkomster på 10.000 euro och således endast betala skatt på 5.000 euro? Jag betvivlar starkt detta och anser istället att just detta är ett exempel på ”bondens egen bokföring” precis som när Ingvar Kamprad köpte lastpallar för 2 miljoner för sin personals bonuspengar. Och då skall man inte klaga i högan skyn heller.

  64. Tekniskt intresserad skriver:

    Till agrologstuderande:

    Nalle Puh lyfter 300.000 om året i stöd. Enligt Lindas beräkningar om ca. 500 euro per hektar så betyder det att Nalle har ca. 600 ha odlat. 1600 hektar är således skog och impediment. Tycker du att Nalle eventuellt skulle kunna finansiera sin arbetsstyrka på 4 personer som kanske går lös på 40.000 euro per person, med enbart försäljningsintäkter från sina åkrar på 600×975 ~ 600.000 euro? Räcker månntro den årliga avkastningen från skogen till för att finansiera det ekonomiska bortfallet? D.v.s. spelar det egentligen någon roll om han har 600.000 euro eller 900.000 euro före säsongstarten? Och hur många jobb skulle räddas om 300.000 euro skulle fördelas jämnare? Vore svaret 15 arbetsplatser? Kanske 15 sysselsatta bönder är bättre än 4, då 11 går och stämplar?

  65. Bjarne skriver:

    Får man fråga vad tekniskt intresserad jobbar med när han och ni andra verkar orka blogga hela natten. Vad gör ni på dagen?????

  66. Mats skriver:

    Att i en lönsamhetskalkyl beakta ränta på det kapital som är bundet i produktionen är nog helt normalt förfarande. Så gör bönder, hyresvärdar, möbeltillverkare och mobiltelefonoperatörer och alla andra när de räknar ut lönsamheten på sin verksamhet. Nån ”bondens egen bokföring” handlar det inte om. Att INTE beakta ränta på de pengar som bundits är att försköna resultatet på ett felaktigt sätt.

    Vi pratar alltså elementär lönsamhetskalkylering, inte beskattning. I beskattningen drar man inte av ränta på investerat kapital, men det är en annan sak.

  67. Tekniskt intresserad skriver:

    Svar till Bjarne:

    Bonde förstås – mycket fritid. Harvar, sår och vältrar i maj. Och skördar och plöjer i september. Sedan är det att gå och vissla resten av året.

  68. Tekniskt intresserad skriver:

    Svar till Mats & Linda:

    Så du menar att om jag gör en investering på 100.000 euro i en fastighet och får en 10 % avkastning på mitt bundna kapital i form av hyresintäkter, så borde jag också få dra av 5 % av dessa 100.000 från mina hyresinkomster då mina 100.000 egentligen borde ha förräntat sig på ett räntebärande konto. Är det du menar? Nu förstår jag också varför alla bönder visar underskott i sin bokföring – no roblem. Och det är tur att Linda fortsätter med sina agrologstudier och inte försöker göra en karriär som revisor, då en dylik kreativ bokföring inte alltid uppskattas hos skatteverket. Tyvärr!

  69. Linda skriver:

    Teknikt intresserad. Den kalkyl som jag visat har ingenting med beskattningsbokföringen att göra utan detta var en kalkyl över kostnader och inkomster vid odling av vårvete. Taget ur Lantbrukskalendern.
    Om jag investerar pengar och binder kapitalet så är det ju självklart att jag räknar med en vinst för mina placerade pengar.
    Så om du nu köper din lägenhet för 100 000 och hyr ut den så är det väl självklart att du i dina kalkyler över vilken hyra du kan ta för lägenheten räknar med att få in mera pengar än om du placerat pengarna på ett bankkonto. Har du dessutom lånat pengarna vill du ju har en bättre avkastning än vad räntan på lånet är.
    Som Mats sa så räknar alla företagare på detta sätt. Man räknar med en vinst på det egna investerade kapitalet!

    Sen så tror jag att vi lämnar bokföringsdisskusionen för som du nu tyvärr missat så handlar mina siffror inte alls om bokföring utan om kostnader och inkomster vid odling, så kallad täckningsbidrag.

  70. Mats skriver:

    Instämmer med Linda; det här är inte beskattning (Skatteverket godkänner helt klart inte att man drar av ränta på eget kapital) utan lönsamhetskalkylering där en viss avkastning på det investerade kapitalet måste ingå för att bilden skall bli rätt.

    Men jag instämmer också med Linda i att det här inte är tänkt att vara nån on-linekurs i elementär företagsekonomi och lönsamhetskalkylering. Till det har jag varken tid eller pedagogisk kompetens. 🙂

  71. Tekniskt intresserad skriver:

    Mats:

    Du skriver ”Instämmer med Linda: det här är inte beskattning”. Vad är det då – grundkurs i Bondens egen bokföring där han alltid visar minus för att kunna gnälla? Jag intresserar mig nog mera av den resultaträkning som skatteverket godkänner och där ”ränta på åker” nog definitivt inte ingår som en avdragsgill förmån. Kanske det rent av blev ett plustecken på sista raden om vi ser över Lindas kalkyl på nytt och beaktar vilka avdrag bonden får göra/eller inte göra?

  72. Mats skriver:

    Det här är helt gängse praxis att ränta på investerat kapital ingår i en lönsamhetskalkyl. Beskattning och lönsamhet är inte samma sak.

    Jag avslutar diskussionen i.o.m den här kommentaren. Roligare än så här blir det inte.

  73. Antte skriver:

    våj våj med vilken järntråd ska det här väntäs?

    Att räkna ut lönsamhet med en sk inre ränta, alltså att man räknar ut avkastning som en form av ränta på investerat kapital har mej veterligen inget med avdrag i beskatningen att göra? Men jag har säkert fel?

    Inte har väl skatte myndigheterna med nåns lönsamhetskalkyl att göra?

    Hittils har skattemyndigheterna varit intresserade av intäkter, utgifter och tillgångar men jag har säkert fel här åxå?

    Betalar själv skatt så att de svider rikit ordenlit 😉

  74. Tekniskt intresserad skriver:

    Betyder det Linda att alla bönder har lika stor rätt att klaga och rätt till stöd oberoende om de införskaffat sina ägor på fria marknaden eller eventuellt istället fått dem för en billig penning i samband med ett generationsskifte? Tycker du att skuldfria bönder skall taga sig rätten att klaga i högan skyn och förvänta sig allmosor från himlen då de presenterar sina lönsamhetskalkyler i offentligheten och baserar dem på att de är tvungna att betala ränta på ett lån som de i verkligheten aldrig behövt ta för fastigheten? Ser du någon skillnad på lönsamhetskalkylen för en skogsmaskinförare som ärvt 3 maskiner av sin far till ett värde av 2 miljoner euro och en som som fått låna samma pengar av banken? Skall han som ärvt maskinerna ha lika stor rätt till att klaga och till ett samhällsbidrag, som han som lånat pengar från banken? Vad tycker du riktigt?

  75. Tekniskt intresserad skriver:

    Vi skall ännu ta ett exempel för Linda så att hon kanske förstår det hela. En fastighetsägare äger 10 lägenheter som han ärvt. Att köpa dessa lägenheter på marknaden skulle kosta 1 miljon euro. Så har fastighetsägaren problem med uthyrningen och får endast 5 uthyrda vilket ger honom 50.000 euro i året. Tycker du sedan att han i sin lönsamhetskalkyl skall ta in en kostnad på 50.000 euro för den ränta på 5 % som han hade fått om pengarna för lägenheterna istället hade legat på banken och förräntat sig? Skall samhället också rycka in och rädda den arme stackaren då han gnäller över en negativ lönsamhet trots att han fått in 50.000 euro i året brutto? Kan han kanske eventuellt sälja någon av lägenheterna och placera dem i ränteobligationer och få sina 5 % eller skall samhället återigen hjälpa till?

  76. Bonden skriver:

    Men snälla nån, är det inte bra att Finlands bönder tar tillbaka helst lite av Finlands EU-medlemsavgift? Är själv sur över att vi anklagades för att hämta tillbaka mindre än vad EG-anhängarna kalkylerade med 1994. Då basunerades det ut att bönderna skulle sköta om återbäringen så att Finland i bästa fall skulle få medlemsavgiften tillbaka. När det sen visade sig att Finland de facto blev nettobetalare ja då var det böndernas fel att så blev fallet. Vi sökte inte de stöd man räknat med.

    -Stödsummorna är tydligen svåra att överblicka eller vad sägs om följande nyheter (Copy/Paste från svenska yle nyheter) 🙂
    ———————————————————————————

    De finländska lantbrukarna fick i fjol sammanlagt 2,1 miljarder euro i olika slags stöd.
    Jordbrukarstöden upptog nästan hela summan, eller 1,9 miljarder euro. Resten bestod av finansieringsstöd, projektstöd, marknadsstöd och andra stöd.
    Europeiska unionens andel av stöden var 822,7 miljarder euro, vilket är cirka 40 procent av hela summan.
    Lantbruksstöden utgör närmare 70 procent av de 1,2 miljarder euro som EU totalt kanaliserar till Finland.
    ———————————————————————————
    -Det vore väl inte illa om vi hämtade ”hem” 822,7 miljarder Euro? 🙂

  77. Tekniskt intresserad skriver:

    Men nu har vi ju dryftat frågan om huruvida de nationella stöden på (2.1-0.8227) miljarder euro skall behovs prövas eller om även de till största delen skall hamna i fickorna på storbönder? Dessa nationella stödpengar utgör ju inte EU-pengar längre.

  78. Tekniskt intresserad skriver:

    En korrigering till min text är att 40% av 2.1 miljarder är 0.84 miljarder euro. 1.26 miljarder euro är således inhemska stöd till lantbruket.

  79. Tekniskt intresserad skriver:

    Till Mats:

    Du beskyllde mig också för att ställa onödiga frågor angående en annan bloggares privata tillgångar men jag skall nu redogöra varför jag gjorde det. I ett tidigare skede av Bondbloggen så angav samma bloggare att han övernattade i sin skåpbil medan han jobbade på annan ort. Då gjorde jag det antagandet att då ägde han inte heller sin lägenhet på den orten utan hade istället införskaffat den senare medelst löneinkomster. Ganska logiskt eller hur? Om jag exempelvis har en skåpbil och en lägenhet att välja mellan så föredrar jag lägenheten. Hur och var den enskilda bonden väljer natthärbärge är givetvis vars och ens ensak och som jag inte har någonting att skaffa med.

  80. Linda skriver:

    Anledningen till att jag skrev ut kalkylen var den att jag ville påvisa att det även kostar att odla. Man kan inte bara se vad försäljningsinkomsten är utan man måste även ta i beaktande det kapital som man lagt ner för att så skörd.

    Tyvärr ser allt för många bara på vad producenten tar betalt för sin vara, och tänker inte på vad denne lagt ner i pengar och tid för att producera varan.

  81. Tekniskt intresserad skriver:

    Om vi tar exemplet med fastighetsägaren. Han har bolagsvederlag på kanske 10.000 euro att betala. Försäkringar, reparationskostnader på ytterligare 10.000 euro. Kvar är 30.000 euro. Sedan 29 % skatt och han är nere i 20.000 euro. Tycker du sedan att han ytterligare skall dra av 50.000 euro i den ränta som han hade fått om han hade haft motsvarande belopp på banken, och sedan gå ut och begära ersättning, eftersom hans lönsamhetskalkyl visar ett underskott på -30.000 euro? Så tycks ju alla bönder göra. Diskussionen är avslutad för min del.

  82. Ollepolle skriver:

    Efter att läst dessa inlägg kom jag osökt att tänka på Ingemar Stenmark:s uttalande för länge sen:
    ”De gånt o förklar för den som int begrip nå”