8 februari, 2011 av Nisse

Flis ur skogen, aska tillbaka.

Det har varit en massa prat om att flisa grenar och kvistar och kanske stubbar. Men är det bara fördelar med det ? I ATL ( Affärstidning för Lantbruket)  finns en artikel där man menar att det utarmar skogen och att åtminstone askan borde återföras. Problemet är bara att det är olönsamt för skogsägaren.

Det är inte små mängder energi som tas ur skogen. I Sverige är redan bioenergin större än kärnkraft och vattenkraft.  Priset för energived är lika högt som för massaved men kvalitetskraven är lika med noll och man kan ta ut allt ned till en toppdiameter på 2 cm. Det är klart att skogsägaren då hellre säljer till energived än till massaved. Skogsindustrin för därför en grym propaganda för att i stället flisa kvistar och annat hyggesavfall.

Här finns det också företag som ”gratis” rensar upp skogslaggarna. Men de tar bort och säljer flisen vilket inte direkt är en god affär för skogsägaren. Skogens värde som energikälla har inte riktigt krupit in i medvetandet ännu. Även om den här vintern visade att ved är en dyrbar sak då det är kallt.

Jag är skeptisk till att ta ut allting från skogen och så börja gödsla den i stället. Gödselpriserna är på väg uppåt med god fart så det blir närmast en förlustaffär. Så tills energivedens pris stiger radikalt så blir nog mina kvistar kvar i skogen eller så bränner jag dem själv. De stora granar jag fällt i år har så grova kvistar att man gärna kunde flisa dem. Klenare virke än dessa har jag tagit ut från gallringarna. Men med egen flisbränning blir askan (och de mineraler den innehåller) kvar här.

Etiketter:

12 svar till “Flis ur skogen, aska tillbaka.“

  1. Mats skriver:

    Har mediterat en del över samma sak själv. För det första är det ju intressant att ”allt duger till flis”, det gör bl.a. att vissa energiföretag hos oss röjer dikeskanter och därtill betalar för att de får ta slyet som växer där. För det andra skär det i hjärtat på en klabbeldare, eftersom jag inte längre kan säga att jag har gratis brännved. Duger det till vedklabbar hade det gått att flisa också och då har virket ett ekonomiskt värde.

    För det tredje är den där gödslingsaspekten inte helt oväsentlig. Att ta bort precis allt måste ju utarma marken på sikt. Men kunde man gödsla med reningsverksslam? Då skulle man ju slå två flugor i en smäll; få återfört näringämnen och gjort av med slammet som ändå uppstår.

  2. Nisse skriver:

    Då priset börjar vara 35 euro/kubik för energived så kan man tala om att de betalar. Tillsvidare har priserna varit långt under det.

    Förutom att man tar bort viktiga näringsämen ur skogen så är det jobbigt att köra ut aska och gödsel.

    Reningsslam används i Sverige men det har varit många bönder som vägrar ta emot det därför att där finns tunga metaller och annat olämpligt.

  3. Mats skriver:

    Jag har inte järnkoll på priset hos oss, men tycker mej ha hört nåt i stil med 30-35 e/m3 om man säljer på leverans. Rotpriset är förstås lägre och jag vet inte hur det funkar med kvalitetsavdrag o.dyl.

  4. Nisse skriver:

    Då har ni bättre priser än här i söder. Vi får bara litet på 20 euro. Är du säker på att de inte räknar med energistödet ? Om det räknas med så kommer priset närmare 30 euro.

  5. Mats skriver:

    Torde ingå.

    Att bioenergin i Sverige skulle vara större än kärnkraften var förresten en nyhet för mej.

  6. Matts skriver:

    De enda kvistar som tas ut ur min skog och bränns, är de som finns i påskbrasan. 🙂

    Jag tar ut flisvirke ner till 2 cm, men allt kvistas och kvistarna blir kvar i skogen. Onödigt att vänta på att forskarna ska komma fram till att skogsmarken utarmas. Tar man bara ut och inte sätter in nåt blir det nog fattigt på sikt. (det funkar ju lika med bankkontot, har jag märkt)

  7. Nisse skriver:

    Jo, jag kvistar också flisvirket. Jag tycker inte det är någon idé att använda helträdsflis för värmevärdet per kubik blir sämre. Och då jag torkar flisen så rasar barren genom hålplåten. Dessutom blir det stora lass med litet fast kubik om man inte kvistar.

    I gallringarna kör jag dessutom allting genom den lilla traktorprocessorn så kvistningen kommer på köpet.

    Bra tänkt att inte vänta på nollforskningsresultat. Sunt förnuft fungerar oftast lika bra – inte behövs det nån forskningsrapport för självklara saker (men nog ifall man kan påvisa att allmänna åsikter inte stämmer).

  8. Matts skriver:

    Skulle vara roligt att höra lite för- och nackdelar med gallringsprocessorn på traktorn. Funderar själv på att försöka mekanisera de tyngsta arbetsskedena i skogsbruket. Det finns ju tiotals olika modeller, och siktar man på en begagnad finns de flesta i Sverige. Vore bra att veta vad man ska se på för maskiner innan man köper.

  9. Mats skriver:

    Skulle vara roligt att se ett videoklipp på den processorn också. 🙂

  10. Stefan skriver:

    Enda gången det är praktiskt att skörda träden med kvistar och allt är när man hugger runt odlingar. Det blir så mycket handarbete om man kvistar på åkern.

  11. Nisse skriver:

    Det är en gammal Nokka som jag köpte ihop med lastaren (Nokka 3010). Den är fäst vid ramen på lastaren och det har den nackdelen att jag inte kan byta lastare så jag bara lappar ihop den då den går sönder. Nokka 3010 är litet för svagt byggd. Fördelen är att den är stabilt fäst. Besvärlig att sätta fast och ta bort så jag tänker inte alls koppla till den i år för det är en dålig gallringsvinter med den myckna snön.

    Att gallra för hand blir inte till nånting. Med processorn fäller jag för hand men sedan kvistar och kapar jag med processorn. Fällandet går snabbt så det blir mest maskinarbete. Det är också bra att allting blir i högar vid processorn.

    Granar kör man snabbt igenom upp till 25 cm diameter. Är de större så kapar jag först en stock och kör resten genom processorn. Björkar är sämre för de är ofta krokiga och fastnar på betten. Tallar har åter för tjocka kvistar för att gå riktigt bra genom processorn. Småtallar går förstår utmärkt. Aspar har också litet för grova kvistar om de är stora.

    Den processor jag har drar med rullar. Jag vet inte hur bra de processorer är som matar ryckvis. I Sverige har de processorer där man står utanför traktorn men jag föredrar nog att sitta inne i hytten. Och man måste ju använda lastaren för att mata processorn så …

    Processorn styrs med en elektroniklåda men den mäter inte tjockleken – bara längden. En sådan mätning skulle jag gärna lägga till men visst går det med litet övning bra att uppskatta tjockleken ganska så bra.

    Man kör raka stammar väldigt snabbt genom processorn och det är viktigt att det är fart på stammen för att kvistbetten skall fungera (ett fast och två rörliga). Mesta tiden går åt att plocka träd och sätta in i processorn. Jag har varit ganska så nöjd med den i det stora hela. Inte börjar jag gallra ludna granar för hand mer.

  12. Matts skriver:

    NIAB:s processor är ju stegmatad och kvistdonet kan användas som kran och grip. Men man måste ju stå bakom maskinen för att styra den, och sen klättra in i traktorn för att flytta fram nån meter ibland. Men den har ju vajervinsch så man kan ha längre mellan körvägarna. Stegmatningen är ju lite långsammare än rullar, men den klarar grövre stammar.

    De som ska matas med lastare begränsas ju av lastarens räckvidd, eller så måste man ändå ut och vinscha in träden närmare så att lastaren når stammarna.
    Aggregaten som hängs i ändan på kranen kräver en rätt så stor och stark lastare och tung traktor. Och då tror jag att det blir allt för nära mellan vägarna med en sån.

    Jag tror det kan vara bra att köra flisvirket genom ett kvistdon så att barken skalas bort lite på björkarna, för då torkar virket bättre.