Kölden knäpper i knutarna och kvicksilvret har pendlat mellan -30°C på måndag morgon och -17°C på tisdag eftermiddag. Skillnaden är inte helt ovidkommande, det är betydligt lättare att starta traktorn i -20°C än i -30°C.
Den låga temperaturen påverkar jobbet på flera sätt. Bl.a. tar jag time-out med skogsarbetet. Oavsett hur kul det är att elda i baracken vill jag gärna ha temperaturer på bättre sidan -15°C när jag jobbar i skogen. Ett annat resultat av kölden är att jag inte levererar kalvar. Jag har anmält grupp kalvar till förmedling och tanken var att de skulle avhämtas i måndags. På måndag morgon ringde dock trafikanten och meddelade att vi skjuter fram avhämtningen tills det blir varmare. Vågen på bilen vägrade röra på sig (han hade -34°C hos sig) och om man inte kan väga kalvarna går de inte heller att prissätta.
Ladugårdsarbetena skall förstås skötas som vanligt och där har jag noterat att allt tar lite längre när det är kallt. En ladugårdsrunda som normalt borde ta en och en halv timme kan ta närmare två när det är riktigt kallt. Dörrar och grindar går trögt, ofta har nåt frusit fast som man hackar loss o.s.v. Jag kan inte peka på nån specifik förseningsbov, det handlar snarare om att allt tar lite längre. Hur t.ex. VR nånsin övergav vintertidtabeller förstår jag inte. Allt går lite trögare på vintern, varför skulle inte tågen göra det?
Istället ägnar jag mej åt en del inomhusjobb; förbereder lite lektioner, gör kalkyler åt några kollegor som ville ha räknehjälp o.s.v. Dessutom har jag börjat nosa lite på möjligheterna att leverera mitt ekokorn så småningom. Preliminärt ser det ut som om jag dröjer lite ännu, det verkar inte vara nåt riktigt sug efter just korn och då är förstås priset inte heller det bästa.
Jag tröstar mej själv med att den här köldperioden förhoppningsvis är vinterns sista dödsryckningar. Kölden skall hålla i sig framåt nästa vecka, då är det snart mars och det borde betyda drägligare temperaturer så småningom. Hoppas får man ju.
Tyvärr. Dagens Nyheter talar om flera veckor med hård köld och en amerikansk långtidsprognos menar att hela mars kommer att vara kallt.
Fast med vädret vet man aldrig …
Men värre kunde det ännu vara! Vi hyrde för ungefär ett år sen en stuga i Vuokatti. Första morgonen vi steg upp där visade termometern -34, andra -36, tredje -39, hemfärdsdagen -35… Mina längdskidor var i gång ca en timme en eftermiddag, i övrigt blev det lugnt.
Jag njöt av blotta tanken på att INTE behöva hantera frusen gödsel och frusna maskiner där!
Faktum är att mina tankar gick i samma banor när man noterade -39 i Utsjoki! “Hugaligen, vilken tur att man inte har korna där!” 🙂
Vintertidtabell i ladugården innebär också att det enligt mina kalkyler går åt ca en fjärdedel mer foder när det är -30 på nätterna än vid normal vintertemperatur. Detta gör alltså att man måste plåga maskinerna en fjärdedel mer än vanligt för att få fodret från lagret till foderbordet. Därför hoppas jag innerligt att Nisse och hans amerikaner har fel och vi får väder där hydrauloljan löper smidigare i slangarna.
Jo, lite varmare får det gärna bli. -10 till -15 är helt ok, bara vi slipper de här -30-temperaturerna.
Hahaa Mats, de finns nog kossor i Utsjoki. EU:s nordligaste mjölkgård finns i Nuorgam en by i Utsjoki.
På tal om långtidsprognoser så har dom en ganska så låg pålitlighet, men kvällspreseen får ju fina löpsedlar då de finns ens en liten chans för hurrja väder!
Bara -29 grader här nu men jag får vänta litet med att fara till skogs. På eftermiddagen borde det bli hyfsade -17 grader.
Jo, visst finns där kor men jag behöver ju tack och lov inte sköta dem. 🙂
Att sköta kor i kölden är sist och slutligen inte hela världen, det är snarare kringverksamheten som är påfrestande.
Lite mindre kyligt väder vore välkommet då jag nu har börjat skymta den bakre väggen i vedlidret, och det trots att jag hade mer ved än förra vintern. Jag drömmer om en “vedhanteringshall” där man kunde köra in stockar i ena änden och bära ut ved i andra, med en genomgångstid på ett par år… Eller åtminstone ett lite större vedlider.
Lidret skulle helst innehålla två avdelning och sen fyller man dem turvis vartannat år. Ena facket är hela tiden “på torkning” och andra eldar man ur.