11 maj, 2011 av Nisse

Traditionell Mors dag – vårsådd

Som vanligt så firades Mors dag ute i hytten på åkern. Den som satte Mors dag i början på maj var garanterat inte bonde. Men i år var det litet fest på åkern för nu började vi använda den nya (begagnade) Rapiden. Visst var det torrt men man bävade litet för alla dessa ton som rullade ut på åkern.

Det var litet större don än den 36 år gamla Simultan. Som sagt så rymdes den nya Zetorn inte in i tröskhuset där jag fyller på direkt från utsädessilon så det blev att testa gamla Zetorn. Och visst fungerade det men inte med fulla behållare. Dragkraften var egentligen hyfsad men hydrauliken alldeles för klen för att lyfta Rapiden. Möjligen beror det på att pumpen är gammal och sliten men det kan också vara att det hydraulbord som jag satt in för att få sex uttag är för klent. I alla fall behöver Rapiden mera tryck och oljemängd.

Men med en storsäck gödsel (650 kg) och full behållare vete (kanske 600 kg) så fungerade det. Tyvärr så var arealmätaren sönder så jag kunde inte kontrollera om vridprovet gav riktiga resultat. I alla fall så tömdes behållarna så nånting har den väl stoppat i jorden. Och det gick ungefär den mängd gödsel som det borde gå åt för de olika åkrarna.  Arealmätaren har troligen ett mekaniskt fel för den räknade utmärkt upp till 9 ar men där stannade den. Och det var ingen tid att börja byta den nu mitt i sådden.

Det blir intressant att se brodden komma upp. Då man är ovan vid maskinen så kan det bli en hel del ”skraamår” (skråmor) på åkern. Och så måste man lära sej när man tar upp och sätter ned maskinen. Valsarna börjar inte genast mata så det hjälper inte att titta på när maskinen fysiskt gått ned i jorden.  Troligen har jag varit för sen både med att sätta ned och ta upp maskinen på grund av den dåliga hydrauliken.

Men nu kom minsann utsädet ned i jorden. Vikten på billarna gjorde att tallrikarna skar ned i fuktig jord utan problem. Djupet varierade lite beroende på om det var mull eller lera – tyvärr har vi bäggedera på samma åker. Den dubbla harvplankan före såbillarna ställer man hydrauliskt och det behövdes. Den fungerar bra på lerjord men samlar halm framför sej på mulljorden.

Nu harvade vi inte alls en del åkrar utan körde direkt som de var efter tallriksharvandet i höstas. Ganska bra gick det men tyvärr ger vår tallriksharv ett alltför ojämnt resultat och Rapiden kunde inte jämna ut fullständigt även om den nog gjorde ett bra jobb. De åkrar vi harvade var förstås också lättare att så.  Höstbearbetningen skall absolut göras jämnare.

Många har klagat över hård skorpa i år men vi hade mycket mör jord. Det blev såbädd bara med en harvning. Rapiden hade inte behövt nån harvning alls om höstbearbetningen hade varit jämnare. Kort sagt: Det fungerar !

Den nya Zetorn fick i år göra tjänst som lyftkran. Med en lyfthöjd på fyra meter var det inga problem att fylla på gödsel direkt i Rapiden från storsäckarna. Och det var lika så bra att den inte kom ut på åkern för jag har inga dubbelhjul till den än och den är fruktansvärt stor och tung. Det gäller att inte köra ut för tidigt på åkern med den stora Zetorn och Rapiden för då kommer den våta leran att bli asfalt. Tillsammans väger de över tio ton …

Etiketter:

6 svar till “Traditionell Mors dag – vårsådd“

  1. - skriver:

    Nu när du använder frontlastaren som lyftkran åt storsäckarna så passar jag på med några arbetsskydds-relaterade frågor 🙂

    Är inte det där ett farligt moment eftersom man arbetar under den upplyfta frontlastaren och en tung storsäcke? Du skär väl ett hål i säcken eller hur töms den?

    Finns det ingen risk att nån hydraulikslang på frontlastaren går sönder just då man arbetar med att skära upp säcken och frontlastaren kommer ner med en väldig fart eftersom säcken väger 600 kilo minst?

  2. Nisse skriver:

    Nä. jag går aldrig under lastaren utan står bakom Rapiden då jag skär upp säcken. Säcken stöder på Rapidens mellanbalk.

    Modern hydraulik har också slangbrottsventiler som stänger då flödet genom dem blir för stort. Dessutom har jag aldrig varit med om att en slang skulle brista helt. De har dubbla lager med metallförstärkningsväv och börjar på sin höjd läcka. Det är inte trevligt det heller för med de tryck det finns i hydrauliken så kan en stråle skära genom huden. Men knappast livsfarligt.

    Det är helt riktigt att bondelivet är ganska farligt och man måste vara försiktig med de stora maskinerna och krafterna. Vanligen sker det olyckor då man är trött så det är aldrig fel att ta sej en kopp kaffe då och då.

  3. - skriver:

    Ok isåfall borde det ju vara ganska så säkert

  4. - skriver:

    Kan du ta några bilder på hur påfyllningen i tröskhuset riktigt går till.

    Skall du ha konstgödseln uppe på vinden när ombyggnaden av tröskhuset blir färdigt?

    Hur får man upp innehållet från en storsäck till vinden? Kan man använda samma kippgrop som för spannmålet? Går det bra att förvara konstgödseln i en kalluftstork istället för att ha det i storsäckar?

  5. Mats skriver:

    Det där med att resultatet efter tallriksharven är ojämnt borde ju gå att fixa med nån sorts efterredskap, typ vält eller bara en eller två rader s-pinnar. Som t.ex. http://www.luomu.fi/tietoverkko/wp-content/uploads/2010/11/Lautas%C3%A4estyst%C3%A4-1-%E2%80%93-Kopio1.jpg

  6. Nisse skriver:

    He-he, det är en fattigmans-Carrier – och inte så dum alls.

    Nu är ju min tallriksharv hydraulburen så det blir en större ombyggnad. Det är inte omöjligt men jag måste kolla olika möjligheter. Sedan undrar man om det lönar sej att satsa så mycket på den gamla Ransomen vars grundkonstruktion inte är den bästa.

    De år jag kunnat köra med spadrullharv efter tallriksharvandet har jag fått ett väldigt bra resultat. Men det går inte då det är våta höstar. Så det verkliga problemet är att hitta en lösning som fungerar under besvärliga förhållanden. Plogen är ju bra hur vått det än är – jag har plöjt i 30 cm vatten så man inte alls såg tiltorna …