15 juli, 2011 av Nisse

Sommarbrådska

Semesterfirarna har ringt och pratat om träffar men nu finns det inte skuggan av en chans att ta nån sorts ledighet. Visst kunde jag göra det men lång erfarenhet har lärt mej att då står man i januari och spikar i stället och det tänker jag försöka minimera. Det går förstås inte att undvika helt men allt som man kan göra på sommaren är borta från vinterarbetet.

Ungdomarna har semester men som bondbarn så går den mest till att jobba ifall de visar sej här hemma. I går kväll (egentligen i morse) satte vi upp plasten på växthuset som tagit nästan all tid den senaste månaden (förutom jordbrukets nödvändiga sysslor). Det blev mörkt och kallt och det bara rann kondensvatten av plasten men upp måste den för i dag på morgonen började regnet och ungdomarna måste åka bort tidigt på morgonen.

Det är dubbel plast som man blåser luft emellan med tryck för att få bättre isolering. Det var inte så enkelt att få upp den över växthuset för plastbitarna var ganska tunga och så klibbade de ihop i nattfukten – fast fukt är fel uttryck. Den varma sommarluften kondenserade litervis med vatten på plasten då nattkylan kom. Man borde förstås ha satt upp den en torr dag men det fanns det inte tid till.

Vi hade i en veckas tid skruvat och limmat ihop ramarna till växthuset. Än en gång tack till Blogg-Mats som skickade ritningarna åt mej. Ramarna var väldigt lätta med den här konstruktionen. Det är faktiskt första gången jag limmat ihop nånting så man får hoppas att det fungerar. Jag använde polyuretanlim som åtminstone fastnade på fingrarna stenhårt.  Och filmfanerbitarna skruvades ihop med 1320 skruvar medan limmet torkade. Nedan en bild av tillverkningen i ladan:

Jag tillverkade först en mall som skruvades fast i ett par stabila stockar och ramarna tillverkades alla enligt den mallen så de skulle bli någorlunda likadana. Tur att vi satte tidningar mellan ramarna – annars hade de blivit ihoplimmade och växthuset hade blivit väldigt kort …

Att ställa upp ramarna var ganska enkelt. Två man bar dem lätt till platsen och så skruvade vi fast dem med tvingar vid rören och ställde dem i vattenpass med avvägningsinstrumentet (ett väldigt användbart instrument i jordbruket). Sedan var det bara att borra hål och skruva fast ramarna med M10-bultar vid rören. Vår trädgård har fått ett ganska annorlunda utseende – den verkar bland annat mycket mindre.

Men det var inte bara växthusbygget som förorsakade brådska. På lördag slog åskan ned med besked i Hindersby. Vår huvudväxel i datanätet är nu död och runtomkring har ett tiotal elektronikburkar likaså döden dött. Det var ett så ynkligt litet moln att vi inte brydde oss om det men blixten slog plötsligt ned med våldsam kraft.  Och därefter gick telefonen het hos mej om reparationer.

Det värsta var inte växeln – jag har alltid en ny i reserv – utan det faktum att inget fungerade trots att allting var testat flera gånger. Efter en hel dags arbete med att pröva olika till- och frånkopplingar hittade jag slutligen en felaktig burk som inte var helt sönder utan verkade fungera men det hade blivit vimsig och fungerade som störningssändare. Sedan den blivt utbytt fungerade nätet igen.

Men det var inte slut med prövningarna. På tisdag kom det åter åska med skyfall. Det regnade 27 mm hos oss och det var ju bra men det kom nästan alltihop inom några minuter och slog förstås ned vetet där jag hade sått dubbelt. Det var inte bra för vi är mitt i flyghavreplockningen och då vill man inte alls ha liggsäd. Visst kom det en hel del vatten man allt försvann i de stora sprickor vi fått under den långa torkan.

Och som nybliven (1 månad) och stolt farfar så kan man inte låta bli att sätta in bilden på Bos-Sestu framtida värdinna: Lovis (ni vet Ronja Rövardotters mamma). Ser hon inte väldigt förståndig ut :-).

 

Etiketter: ,

13 svar till “Sommarbrådska“

  1. Christer skriver:

    Tänker du låta plasten vara kvar över vintern?

  2. Nisse skriver:

    Jo, växthuset skall tas i bruk redan i mars för att dra upp tidiga växter som sedan planteras ut då sommaren kommer. Det har därför en ganska spetsig form. Det gamla växthuset fungerade hela vintern i princip men var inte isolerat och hade ingen värme. Det här kommer att ha någon sorts värme (värmepump ?) men klarar knappast den allra kallaste vintern.

    Men vi får se hur det går …

  3. Christer skriver:

    Frågade därför att jag tyckte att det såg ut på bilden som om de längsgående strävorna är fästa på utsidan av bågarna.

  4. Nisse skriver:

    Jo, jag funderade nog på snön men konstruktionen blir starkare om man sätter dem utanpå. Så har vi i det gamla växthuset och snön får man ner om det bara finns rum. I vintras så växte snön upp från marken långt över takkanten och vi fick skyffla bort den så att snön kunde komma ned från taket.

    Det jag är mest bekymrad över är att det inte skall bli några kanter under plasten för där går den först sönder. Man kanske borde sätta skumgummitejp på bågarna under den.

  5. Stefan skriver:

    Intressant konstruktion. Undrar om den skulle hålla för en presenning i stället för plast. Det skulle bli en rätt förmånlig presenningshall. Snölasten är ett problem.

  6. Nisse skriver:

    Beror på presenningen. Lättpresenningar är helt värdelösa och tyngre har en hel del vikt. Redan växthusplasten krävde flera man att lyfta. Men varför inte använda växthusplast ? Den är relativt billig (jämfört med presenningar av god kvalitet) och ger ljus inne.

    Jag planerar redan ett hus till för maskiner och traktorer. Det är absolut billigaste sättet att få dem under tak. Jag har planerna klara för att förstärka ramarna ifall det behövs men med litet värme borde man få snön att rasa ned. Plasten är väldigt hal. Men takvinkeln måste vara minst 30 grader och runda bågar är inte att rekommendera (de samlar snö mitt på taket där det är som svagast).

  7. Stefan skriver:

    Håller det tro med enkel plast eller har den dubbla plasten med luft emellan något med hållfastheten att göra också?

    Har sett någonstans på nätet ritningar på halvrunda bågar som man ställer en från vardera sidan så att konstruktionen blir spetsig uppåt. Vill minnas att den var gjord så enkom för att tåla snön bra.

  8. Mats skriver:

    Kul att ”ritningarna” kom till nytta. Jag har också nån gång funderat på att göra ett maskinförråd på det där sättet. Det borde ju inte påverka hållfastheten om man gör väggarna lite högre, om man breddar ramarna kan det kanske fodras lite kraftigare virke.

  9. Mats skriver:

    Den dubbla plasten med luft emellan har säkert viss betydelse för hållfastheten, men om den är så betydelsefull att den är helt avgörande vete fåglarna. Är man osäker går det ju att ställa ramarana lite tätare och staga lite mera.

  10. Christer skriver:

    Som Nisse säger så är växthusplast av bra kvalitet otroligt seg och hållbar. Tyvärr mörknar den med åren så byte på växthuset görs mera för att förbättra ljusförhållandena än för hållbarheten. Använder plast från tidigare byten på växthuset som täckning av högarna med slanor till flis. En del av plasten är säkert 20 år gammal. Det enda man måste komma ihåg är att förvara ihopvikt plast skyddad för sol för solen smälter plasten till en klump. Mitt växthus har just inga korssträvor då plasten spikas fast båge för båge fungerar den som förstyvning ungefär som när man skivar en vägg.

  11. Nisse skriver:

    Det är helt OK med halvrunda bågar som bildar spetsig vinkel överst (det kallas ”gotiskt tak”) och de har tagits fram just för snölast. Den konstruktion jag använder är ett billighetsalternativ som är konstruerat av eget virke (5″ bräder) men principen är densamma. Bågarna skall inte vara raka för då blir höjden vid väggarna väldigt låg och man förlorar mycket utrymme.

    Enkel plast fungerar utmärkt om man inte vill ha värmeisolering. På det gamla växthuset har vi haft enkel plast sedan början på 80-talet (bytt en gång och lappad flera gånger). Men det är riktig växthusplast. Byggplast tar solen livet av på nolltid även om den är ”UV-stabiliserad”. Man förtjänar faktiskt pengar på att köpa den dyra växthusplasten för skräpet måste man byta väldigt ofta.

    I den amerikanska växthusbeskrivningen från Owenlea Farm så påpekas att dubbel plast med tryckluft emellan stabiliserar huset riktigt ordentligt. Om man dunkar på plasten så är det som att slå mot en vägg. Jag har ännu inte kunnat pröva.

    Jag har 120 cm mellan bågarna och med strävor blir det väldigt stabilt redan utan plast.

  12. Christer skriver:

    Blåser luft i varje våd mellan bågarna på c/c 2500mm med en 110mm kanalfläkt (som jag har på tidur) i längsgående rör i nocken .Växthuset ser ut som en stopppad dunjacka när det är ”uppblåst”

  13. Janne B skriver:

    Tu meina att te burtjin blei liksom grenökalles tjedurn att an do int men han blei bara hyyroger, no jaa he reider no opp se i värsta fall så reider e int opp se. Den här kommentaren så förstår nog dom i österbotten,men jag e inte säker på att alla som läser BONDBLOGGEN förstår det en ni får ju gissa er till resten.