Kaputt igen…

Jag ger upp!!! Förmårrade klippmaskin!

Nu är det dags för fårklippning igen, jo, lite sent, borde ha varit gjort redan, men det har funnits viktigare saker att fundera på… Så länge temperaturen där ute är någorlunda varm är det ok att klippa fåren, sen när det blir kallare vill jag ogärna klippa dem, dom blir ju i princip helnäck. Vi har inte ännu haft en natt med frost, så därför har det inte varit så jätte bråttom att klippa, men jag har börjat klippa tackorna, några varje kväll, ända tills igår…

Eftersom vårullen inte brukar vara så mycket att ha, klipper jag dem då inne i fårkätten, höstullen brukar hålla bättre kvalitet, och bara den inte är full av enbarr och krafs försöker jag ta tillvara det som går. Men då brukar jag göra så att jag tar 4 får med mej till ett skilt bås där jag klipper dem. Lättare att få ordning på ullen som skall tas tillvara då.

Först klipper jag alla jag tagit med mej kring huvudet, nacke och hals så jag kan spänna fast dem i klippstolen en efter en och bara “dra av” resten. Jag klippte en, två, den tredje kom jag bara halvvägs med, då började klippmaskinen knarra på ett konstigt sätt, jag klippte saktare, försiktigare, stannade maskinen, startade, lyssnade, smörjade, klippte vidare och så mitt i allt sade maskinen, som normalt låter DRrRrRrRr…

DRrRrRrRWIIIiiiooooouoo…. Punkt. Den dog. Jag stängde av den på brytaren, funderade… prövade starta igen, den gick, knarrade, jag klippte 5cm ull och mitt i allt samma story.

DRrRrRrRrRrRrRWIIIiiioooooouoo….

Jahaja. Så va den klippmaskinens saga all. Jag bara inte orkade börja operera den igen, utan tog fram fiskars kökssaxen, klippte resten av ullen på tackan jag hade fastspänd i klippstolen, släppte dem tillbaka bland med de andra och gick hem och började leta efter klippmaskiner på nätet. Så i skocken finns nu en hop klippta får, två oklippta får, en som är klippt runt huvudet och en som är till 70%klippt med maskin och 30% med kökssaxen…

Klippmaskin på nätet… Ingen billig eller enkel historia. Och kraven är ju som de brukar. Enkel, billig, passar min hand dvs rätt liten, men ändå ordentlig maskin, den får inte vara tung, vilket utesluter alla akkumaskiner, lätt att få tag i delar och bett, snabb leverans, bra garanti osv…. Att hitta en maskin som uppfyller alla krav tar sin lilla tid, det är bara att söka söka…

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

5 reaktioner till “Kaputt igen…”

  1. Det kan löna sej att kolla sladden. Vanligen så bryts koppartrådarna av där sladden går in i maskinen (då de blir gamla). Det är en ganska enkel operation att kapa någon cm av sladden och skruva fast den (på samma sätt !) på nytt.

    En massa fina maskiner slängs bort helt i onödan bara för att sladden blivit gammal. Sladden är flertrådig så den kan fungera litet ibland tills precis alla trådarna brustit.

  2. Hej,
    Under min karriär som fårfarmare hände det flera gånger att klippmaskinen stannade mitt i en klippning – då brukade det vara kolen som skulle bytas.
    Senast det hände var för snart två år sedan, jag förde maskinen till reparation och den är ännu hos reparatören. Han påstår att det inte finns nya kol att få till den maskinen – har svårt att tro det.
    Därmed är min karriär som fårklippare troligen slut – har inga egna får längre men brukar klippa ett tiotal får i året åt bekanta.

  3. Hej Stefan!
    Jo, kolen har också satt smågriller i huvudet på mej, det är därför rubriken lyder kaputt igen. I våras när jag skulle klippa for kolen. Gick inte att få nya, men som flera tipsade här så gick det rätt lindrigt att fila till ett par som med lite unders vilja fungerade… tills nu. Min egen gissning på felet den här gången är att det är någonting som inte kuggar som det ska. Först “knarrade” det i maskinen för att sen “spinna fritt”. De kolen jag i våras fick tag på, fungerade, men gjorde maskinen lite “slöare”, inte lika många slag/minut, undrar om det kan ha med den här “happeningen” att göra… ?
    Be reparatören knåpa/fila till ett par, kunde jag, kan väl en som kallar sej reparatör 😉

  4. Här i Ö-botten cirkulerar visst en Nyzeeländare som klipper för några euro fåret. Han har visst egen sax, blir kanske billigare än att köpa ny maskin?

Kommentarer är stängda.