9 januari 2012 – Ett år utan grisar!

Nu har det förflutit ett helt år sedan de sista grisarna åkade iväg – vad det året gick fort. Mycket har skett. Bäst märker man förändringarna genom att bläddra i fotografier. Vad man lätt glömmer “ditt och datt”. Den första bilden har ni kanske redan sett tidigare. Här är de sista djuren ännu inne. Bilden tagen samma dag som de skall åka, alltså 9.1.2011

Tvättat och rent efter att grisarna åkade iväg. Det blev lättare och roligare att riva inredningen och allt övrigt, som vi märkte efter hand då vi jobbade på under sommaren.

Efter all rivning och målning fortsatte vi att täcka de gamla gödselrännorna samt täcka gamla golvet med papper och betongnät inför gjutningen.

Därefter följde det gjutning av två avdelningar med 1,5 månads mellanrum, totalt 700 m2.

Golven täcktes med plast och de fick härda i rätt så många veckor. Vid den här tiden kändes det som om man satt fastklistrad i telefonen. Det skulle bestämmas material på förvaringsboxarna, skrivas offertförfrågningar och massor mera, som jag tror att man nästan reda har glömt bort. Själv var jag på jobb 8-16 på ett kontor och på kvällarna skulle det svaras på en hög e-post och göras beslut om inköp.

Då allt material var hemma så blev det aktuellt att börja med uppbyggnaden av förvaringsboxarna.

I detta skede fanns det inte så mycket för mig att göra än att städa undan efter hand som Kenneth byggde upp boxarna. Efter en tid blev det att börja och pensla färg.

Jag har inte räknat ihop hur många 9 liters målburkar som gick åt. Om jag gissar 20 st, så är det inte mycket fått. Som tur hade vi hjälp av en god vän med målningen för annars skulle det säkert vara omålat idag ännu.

Det blev många kvällar med barnen att spendera i det kommande förrådet.

Att hitta gångjärn som vi ville ha och som skulle uppfylla våra säkerhetskriterier var ett dilemma. Vi ville inte hitta dem någonstans. Det blev dagar och kvällar att surfa och ringa runt till olika butiker för att höra oss för om gångjärn – visst fanns det gångjärn, men priset låg då på universum höjd. Till slut fann vi ett bolag i tyskland som hade just det som vi sökte – ett e-postmeddelande och leveransen på 76 gångjärn var på backen inom en vecka 🙂

Förvaringsboxarnas uppbyggnad gick i en rask takt. De första hyresgästerna flyttade redan in i september i all målningsyrsel och de nya ytterdörrarna var oinstallerade.

I oktober blev det klart och det gick en sommar jag tror att vi aldrig kommer att glömma. Det var vår första sommar utan djur och nu har det gått vårt första år.

Ännu kan man höra fodermaskinen jobba i foderrummet, då man går efter morgonposten eller tar den gamla vana titten ut genom Franz sovrumsfönster på morgonen för att se om lamporna lyser i svinhuset, vilket betydde att morgonmatningen hade skett.

Något som ännu känns väldigt konstigt – Är då man öppnar dörren till avdelning 3 och det inte finns några glada grymtande trynen som välkomnar en. – Endast en vit gång med röda dörrar.

Författare: Maria

Jag är en 38-årig lantbruksföretagare från Snappertuna i Raseborg. Jag har bedrivit jordbruket tillsammans med min man som åttonde generation på gården, i 6 år. Till familjen hör vår 9-åriga dotter Elin samt vår son Franz, strax 5 år. Förutom att min man Kenneth hjälper till på gården jobbar han också som brandman på räddningsverket i Ekenäs. I början av året 2011 gick vi igenom stora förändringar då vi lade ner slaktsvinsproduktionen. Produktionen var ingen obetydlig del utan bestod av 1 000 slaktsvinsplatser med en årsproduktion på ca 250 000 kg kött och dessutom kunde vi titulera oss till Finlands sydligaste slaktsvinsstall. Detta betyder att vi står inför nya tider här på gården. En ny inriktning har redan börjat ta form men kräver ännu en stor arbetsinsats. Förändringen och utvecklingen från husdjurs-, till växtodlingsgård samt övrig företagsverksamhet på landsbygden kommer ni att få ta del av i min blogg. Några garantier hur det hela kommer att gå vägen finns ej. Men en sak är klar – om du vill skörda så måste du så.

8 reaktioner till “9 januari 2012 – Ett år utan grisar!”

  1. Alltså jag som österbottning, långt ifrån storstan hänger inte riktigt med vad man gör med såna där förvaringsboxar?
    Är det stadsbor som hyr sådana?
    Vad förvaras i dem?
    Finns det efterfrågan på sånt?

  2. Jo, vet du jag såg nog mina kuddor i min ladugård ännu lååånga tider efter det att jag flyttat till Pargas. O ännu tycker jag ibland att jag hör fläkten som snurrar på…

  3. Orsaken att vi tog beslutet att lägga ner produktionen är ett annat dilemma . Beslutet var svårt att ta och processen tog 2 år.

    Förvaringsboxarna hyrs ut till privatpersoner, föreningar, företag. Alltså till den som har behov av ett extra utrymme för en kort eller längre period.

    Behoven till förrådsutrymmen är många, endel får vattenskada och måste tömma en hel bostad. Någon flyttar utomlands för en tid för arbete eller studier och behöver placera sina privata saker på en säker plats under tiden. Byte från större till mindre lägenhet och en hel hög med extra möbler kan kräva en tillfällig förvaring. Förvaringsboxarnas storlek varierar mellan 2-10 m2. De flesta hyresgästerna hyr endast för en kort tid och andra för flera år. Förvaingsutrymmet är privat och insynsfritt.

    Det finns efterfrågan på varma, torra och säkra förvaingsutrymmen.

  4. Aha, intressant. Har aldrig hört talas om något liknande. Tror dock inte att det skulle finnas efterfrågan på dylikt i Österbotten. Men ni finns ju så mycket närmare den stora folkmassan.

  5. Får man fråga vad kostnadsförslaget per kvadratmeter på en dylik omändring av svinhuset är? På ett ungefär….

  6. Hur har Ni uppvärmningen ordnad? Antar att Ni försöker hålla jämn temperatur och fuktighet för att hyresgästernas saker skall hållas “friska”. Kanske ett dilemma vid elavbrotten?
    Annars ser det fint ut, knappt så att man kan tro att det är ett före detta svinhus. Fast i och för sig så finns en restaurang här i Solf i ett f.d. svinhus så allt är ju möjligt. 🙂

  7. Uppvärmningen är tillsvidare som förr – olja. Till avdelningarna överförs värmen med vattenburna slingor i golven.

Kommentarer är stängda.