7 februari, 2012 av Charlotta

Ett blad, två blad, tre blad…

…f yra blad, fem blad, sex blad…. kanske ett till… jo, där är en fläck, ett blad till… färdig!

Nästa. Ett blad, två blad, tre blad… 7 blad… 12 blad… Mårr. Den var blöt – kastas!

Nästa. Ett blad, två blad….

Kinakålshäckar

Häck med kinakål som skall putsas

Kinakålen putsas ur lagret. Det har Mats hållit på med i ca en månad nu. Man tar en kinakål ur häcken, tar bort de yttersta bladen, fortsätter att plocka bort blad tills kålen ser fin ut. När den är tillräckligt fin för att man skall vilja sätta den i lådan, är inte när den ser ut som om man själv skulle vilja betala ca 70cent/kilo för den, som kålodlaren får, utan den skall se ut som att man skulle kunna tänka sej att betala, någonstans kring 2,70 euro/kilo för den, så som den kostar i butiken.

Pall med kinakål

Två färdiga pallar kinakål väntar på hämtning inne i kyllagret, bland häckarna

Och det är nog dags. För varje vecka blir kålen äldre och det sätter sina spår. I butiken ser kålen ungefär likadan ut nu som för en månad sen, men svinnet för kålodlaren blir större. I början gick det åt ca 3 häckar för att få en pall fin kål, men nu går det åt ca 4 häckar. Anledningen till att kålen inte putsats ur lagret tidigare är att det helt enkelt inte gått åt kinakål. Det är enkelt, äter folk inte kinakål, går den inte att sälja hur fin den än är. Lite tokigt ur odlarens synvinkel då man inte i maj, när plantorna skall beställas, kan veta hur mycket kål som kommer att finnas i lagren när hösten kommer, om den kommer att hålla bra i lagret och hur många kålhuvuden per person som kommer att gå åt under vintern. Men det är bara att ta det som det är, och vara glad för varje pall som går.

Kinakålslådor

Kinakålslådorna skall vikas. Dom kommer som paffskivor med spår i, på pall och skall sen vikas ihop. Första gången står man och vrider och vänder, viker och viker och när man äntligen fått det att se ut som en låda, kan man ha bild och text på insidan 😉 Bara att börja om. Småningom lär man sej tekniken och att vika ihop en låda tar inte mer än 15-20 sekunder. Men tid tar det ändå innan man vikit ihop alla 65 lådor som det skall vara till en pall. Förut var lådorna större, 10 kg/låda, nu är det 6kg/låda, så mängden lådor har ökat avsevärt, men de kostar lika mycket som de större lådorna. När man nångång ser lådor i mängder, ihopstampade i häckar bakom någon butik, kan jag inte låta bli att tycka synd om den stackaren som betalat ca 70cent/st stått och vikt ihop lådorna enligt konstens regler, klistrat på adresslappar och siffror, och en vecka senare är de påväg från butiken, behandlade som problem, ihopstampade för att ta så lite rum som möjligt och skickas, förhoppningsvis, iväg för att behandlas om, för att efter diverse processer bli till nya paffskivor med spår i.

 

2 svar till “Ett blad, två blad, tre blad…“

  1. Tekniskt intresserad skriver:

    Hur långt in på vårkanten kan ni sälja av er kinakål? Och i vilken temperatur lagras den? Och hur många ton får ni per hektar?

  2. Charlotta skriver:

    Hej du!
    Ja, flera frågor utan egentliga svar. Men, anledningen till att det inte finns några egentliga svar kan jag svara på.
    Hur länge man kan spara kålen beror på många saker. Först och främst hur kvaliteten är när man sätter in kålen i lagret. Som exempel, har den brist av någonting, blivit stött eller fått en köldknäpp innan man fått in den kan den ganska fort bli slaskig, börja ruttna osv… Temperaturen i lagret är också en stor bit. Så nära noll grader som möjligt, då ändrar kålen minst i kvalitet. Går strömmen, det är lite varmare ute och temperaturen stiger i lagret till några plus grader, minskar kålens hållbarhet helt otroligt, är det kallt ute när strömmen far och kålen är nerkyld till under en grad, fryser den snabbt. Varje gång man öppnar kållagrets dörr ändrar temperaturen där inne. Så det är ingen dörr man går och springer i. När kålen väl är där på hösten bommas dörren och öppnas helst inte förrän putsningen börjar.
    Hur många ton per ha man får från en åker är också en knepig fråga. Uträkningar finns, ett genomsnitt, men det har jag ingen aning om var det ligger. Verkligheten känner jag bättre, men där finns inte heller direkta svar. Rådjur, växtföljd, ämnesbrist, väderlek, dräneringar osv kan göra att man får dubbelt mer ett år än ett annat år på samma antal ha.
    Summa summarum, ca feb-mars, så nära nollan som möjligt, och mycket varierande, siffror som nått mina öron är allt mellan 0-40 ton/ha…