28 maj, 2012 av Kalle

Dyngvår

Alla läsare har säkert hört låten ”Traktor Alban” med Sås & Kopp. Där finns en strof där Alban berättar att han gödslar genom att gå omkring på åkern och ”snacka skit” Om det skulle var möjligt att göra så kunde man i år bara ha lutat sig tillbaka och låtit vädret sköta gödslingen, för i år har det varit en riktig ”skitvår”

Jag är fullt medveten om att vi återigen en gång haft det långtifrån värst (läs Nisses inlägg) men jämfört med hur vårarna brukar vara har det varit eländigt här också.

Vetet bäddades ner i alltför kall jord den 7 maj.  Zetormotorn hann inte ens svalna innan regnet kom, och kom med ordning. I 3-4 dagar hällregnade det så att måsarna lekte badlekar på skiftena och man själv hölls inomhus. 10 maj öppnade jag täckdikesbrunnarna och då var nivån i systemet ca 1 meter högre än det brukar vara under vårflödet i april.

Det myckna regnet drog med sig dubbla problem för den redan sådda spannmålen . Dels mår inte kornen bra i vatten, men det största problemet kan bli skorpan som bildas på ytan och brådden inte förmår tränga igenom. Följdriktigt blev jordskorpan det stora samtalsämnet på bygden. Eftersom man inte kunde jordbruka så kunde man i alla fall diskutera skorpor. På Agri-Market, på Teboil, på gästabud och på Facebook, överallt pratades skorpor och vad man kunde göra åt dom. Endel harvade upp vetet, andra vältade sönder skorpan, endel bara oroade sig och andra (som jag) gjorde ingenting. Vad som var rätt kommer att visa sig så småningom.

För egen del blev detta ett fall för forskningsstationen MTT-Svedjebäck. MTT betyder i detta fall Mycket Tveksam Tillförlitlighet. Jag delade in veteåkern i tre delar som hanterades på olika sätt och resultatet ser så här långt ut såhär:

Bilderna är tagna i går 27.5 alltså 20 dagar efter sådd och åtminstone jag är ganska förvånad (som vanligt)

Bild 1

Här är åkern lämnad ovältad helt och hållet. Sådd strax innan regnet med lättbogserad Simulta utan efterharv.

Bild 2

Här är ingen vältning gjord före regnet utan efter upptorkning är vältning/skorpbrytning utförd. Aningen bättre än det föregående

Bild 3

Detta hann jag välta innan regnet kom. Alltså enligt kunskapsboken helt fel. Ändå talar bilderna sitt tydliga språk.

Än hinner dock mycket hända och detdär var bara vetet som kom i jorden innan regnet. Både havren och kornet sådde jag i jord som verkade alldeles förträfflig, om än kanske lite kall.

Avslutningsvis skall jag visa upp en bild på en annan typ av skörd från årets åkrar. Det är en tofsvipkyckling som är ganska precis ett dygn gammal men redan snabb och svårfotograferad. Det är inte utan en viss stolthet som man följer dessa gynnare på försomrarna med vetskapen om att med lite sämre uppmärksamhet från min sida hade denna slutat som äggröra. I år är bosaldot 17 vipägg och 4 spovägg.

 

 

 

Ett svar till “Dyngvår“

  1. Bjarne skriver:

    10 + åt dig och alla andra som försöker spara tofsviporna och spovarnas bon och ungar. Det är verkligen fåglar som hör landskapen och våren till. I Nyland börjar spovarna bli rätt fåtaliga.