26 september, 2012 av Nisse

Ny tröska ?

Tjahapp, så tillbringade jag den här dagen där man vanligen är under tröskandet, dvs. i verkstaden. Det gick bra att köra tills jag hittade ett skakarbord på åkern. Det var alltså från min tröska och det hade tappats föregående varv.

Ingen stor sak – det var bara de två fästskruvarna som hade brustit. Det behövdes inga reservdelar men för att byta ut dem borde jag skruva loss ramen för skakarbordet och ta ut den ur tröskan. Och det är ett större jobb.

I det skedet gick jag in på kaffe. Det skall man alltid göra då man får en oemotståndlig lust att sparka på tröskskrället. Just nu har jag inte tid att åka till doktorn med sjuk fot. Samtidigt kan man titta på priserna på nya tröskor så man får mera motivation att skruva och svetsa.

Vår ”nya” tröska är omkring 25 år gammal och det behövs litet skruvande och svetsande varje år. Förstås skulle det vara roligt med en ny tröska som inte går sönder så fort man börjar tröska. Men då priset är omkring bruttoinkomsten från jordbruket under tio år så är det knappast lönsamt. Även om hälften av allt man odlar blir otröskat varje år så vinner man ändå på att lappa ihop den gamla tröskan. Visst sparar man en massa tid med en ny tröska men då skall man ha nånting nyttigt att göra under den tiden – som hämtar in pengar. Att bara ligga på sofflocket och titta på den nya tröskan tilltalar mej inte.

Och så är det ju så trevligt med verkstadsarbete …

Nu har jag mest leråkrar kvar att tröska och där har det varit dålig växt i år. Även om jag har halva arealen otröskad så är det mesta inne i torken i kilo räknat. I leråkrarnas svackor är det ren missväxt och de vanligen torra ”duntarna” (höjderna) ser mycket bättre ut.  Så för leråkrarna lönar det sej inte att skaffa en ny tröska.

Före det stora regnet förra veckan så var vetet ganska torrt – omkring 21 % – men nu har det varit 29 och 30 %. Kvaliteten är troligen dålig också. Så det lutar åt fodervete men priset är ju bara 10 euro lägre per ton  så det gör ingenting. Brödvetets kvalitetspriser är sådana att man mest bara förlorar på att sälja vetet till bröd. Prissättningen är ett mysterium som ingen bonde riktigt förstår.

Om man jämför dagens ”höga” priser med 1980-talet så är vi ännu under hälften av det dåtida priset  som var omkring 40 cent/kg (utan inflationsjustering). Att börja arbeta utanför gården för att få pengar till en ny tröska verkar helt idiotiskt så det blir nog att svetsa och skruva på den gamla. På det sättet håller den mer eller mindre ihop i 25 år till och sedan får man se hur världen ser ut då. Det lär ju bli brist på mat vilket inte är helt omöjligt. Jordbruksarealerna minskar och befolkningen ökar.

I morgon kväll börjar det regna igen. Det lutar åt att det blir oktobertröskande det här året.

 

Etiketter:

5 svar till “Ny tröska ?“

  1. Göran Torstadius skriver:

    Hej!
    Jag heter Göran Torstadius och bor utanför Örebro i Sverige.
    Det verkar bli oktobertröskning här också.
    Jag såg i ett äldre inlägg av dig att du har en täckdikningsplog. Vad heter den och var kan man få tag i en sån? Den verkar smidig.
    Jag har sett täckdikningsplogar i Sverige men de har varit mycket större och krävt väldigt mycket dragkraft.
    Din verkar inte kräva så stor traktor.
    Med vänlig hälsning Göran

  2. Nisse skriver:

    Hejsan, vi har ett torp utanför Arboga (Medåker) och åker ofta in till Örebro och handlar. I Medåker har vi haft eländiga åkrar med vattnet stående halva sommaren i lägderna.

    Plogen heter JYRY och är tillverkad av Tapio Pirttinen i Yli-härmä i Österbotten. Du kan titta på den på

    http://www.tapiopirttinen.fi/default.aspx?pageid=56

    Om du söker på namnet med Google så kan du översätta texten som bara är på finska. Det som inte översätts är ordet ”kietoja” på en tilläggsgrej som lindar fiberduk runt röret (i stället för sand). Jag har inte lindaren men det verkar vara en bra grej för största jobbet med plogen är att köra sand till den. Man borde ha en sandvagn som hela tiden matar sand i tratten för att det skall gå snabbare.

    Plogen är utmärkt på lerslätter som vi har och som finns i Örebrotrakten också. Stenar krånglar förstås men vanligen så lyfter de bar upp plogen och man måste gräva ned röret runt stenen skilt. Det är inte så jobbigt om det inte finns mycket sten.

    Det bästa är att köra med plogen på våren efter sådden. Då är jorden ännu mjuk men ytan torkat upp så hjulen får bra fäste. Sedan backar man bara med hjulet på diket och man ser knappt att man kört där alls. På hösten ser åkern ut som om ingen hade dikat nånting alls.

    Jag använder en fyrhjulsdriven Belarus 825 på ca. 100 hk och den klarar det bra. Viktigt är att marken är riktigt jämn då man kör. Plogen gillar alls inte att man kör över diken även om det nog går. Djupare än 90 cm är besvärligt men ned till det djupet brukar det gå fint.

  3. Göran Torstadius skriver:

    Hur får du rätt fall?Har du laser?
    Hur grov slang kan man köra?
    Vet du vad en sån maskin kostar ungrfär?

  4. Nisse skriver:

    Nä, jag bara siktar optiskt. Det kommer två siktpålar med tvärslå med och på plogen sätter man den tredje. Det syns ganska bra hur djupt man skall köra då man sätter de tre i linje. Men laser skulle vara bra.

    Jag kör mest med klena rör för tilläggsdikning. Utmärkt då man vill ha svackor i åkern täckdikade. Vi har väldigt platta åkrar men alltid blir det svackor där vattnet ligger. Att dra huvuddiken med Jyry kan vara besvärligt om man använder rör över 10 cm.

    Rollax AB i Kvänum har annars kontakter till Tapio Pirttinen. De säljer inte Jyry-plogen utan foderutrustning men kan kanske förmdela kontakt i alla fall. Jag köpte min plog för mer än 20 år sedan och jag minns inte priset men dyr var den inte på den tiden. Nu har ju priserna i Finland stigit våldsamt de senaste åren så jag vågar inte gissa.

  5. Stefan skriver:

    Jag har svetsat ihop min plog själv, det är ingen svår konstruktion. Det är några år sen, men då blev materialkostnaden ca 800€. Har kört ner tiotals kilometer rör, det funkar hur bra som helst. Skaffade också textillindaren till plogen, den är behändig att använda, går fortare än med grus. Vattnet tränger dock sämre ner till röret med textilduk, man måste sätta rören lite tätare än annars.