Fritt fram…….

…..för vattnet skall det vara. Som jag noterade i katastrofinlägget så förorsakas nog en hel del översvämningar också av igenväxta utfall, bäckar och åar. Inför höstplöjningen tog jag mig lite tid till att försöka ta hand om en del av det underhåll som åligger mig. Tack vare anskaffningen av en slyröjare i somras kunde en stor del av underhållet klaras av på några timmar. Tidigare har jag nog också försökt hålla undan buskarna men det har inte varit riktigt lätt att med röjsågen röra sig på sluttningarna, fotlederna tog så pass stryk att det kunde gå flera dagar innan man kunde gå igen efter ett arbetspass i diket. En höst när det frös till innan dikena fylldes med snö passade jag på att fälla buskarna från isen och föste ihop riset med fötterna anefter tills jag fick lämpliga knippen att lyfta bort med skogskran. Det gick bra tills jag kom till en plats där det var lite mera strömt, med hörselskydden på hörde jag inte isens knakande utan plötsligt stod jag med vatten till naveln i närmare -20 graders kyla 🙁 Att med skogskran riva upp buskarna med rot och allt har jag också provat men tycker att det skadar slänten för mycket och så får ju nya frön lätt fotfäste där jorden blottläggs. Så nu försöker jag på detta vis……

Efter ett par överfarter är slänten fixad, kanske hjälper åtgärden till att hålla bort lite vattensork också 🙂
Helt klart bromsar dylik “beskogning” vattnets framfart. Här är man nog tvungen till att ta motorsågen i användning, har nog själv också motsvarande projekt även om denna bild inte är från mina domäner 🙂

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

6 reaktioner till “Fritt fram…….”

  1. På den senare bild får man ju flisved av slyet, lättast går det om man har en klipp på tex grävmaskin.. 🙂

  2. Visst lönar det sig att ta tillvara flisveden om det gått så långt som på den senare bilden, men slänten är nog inte rätta stället för flisvedsodling 🙂 Klipp på kran eller grävmaskin är ett bra hjälpmedel, vill minnas att Bondbloggar-Mats har lagt in en video på hur det går till.

  3. I Storbritannien räknas vattensorken (water vole) som utrotningshotad, och det pågår storstilade utplanteringsprojekt!

  4. Hujedamig för vattensork, här är den på inga vis utrotningshotad i alla fall, maken till reproduktionsförmåga får man väl leta efter. Katten drar hem flera per dag så här mot hösten och rovfåglar, rävar och andra predatorer hjälper ju till ändå är dikesrenar och trädesåkrar fulla med sork. Förutom att de gräver sönder dikesslänterna gör dom stor skada i rotfruktsodlingarna, jag var nära att stjälpa traktorn i utfallet i somras då bakhjulet plötsligt sjönk ner i deras bohålor. Engelsmännen får nog gärna komma hit efter avelsmaterial och jag hoppas att det inte går som med Kajan som fredades efter EU anslutningen för att den var så sällsynt nere på kontinenten.

  5. Bra maskin den där Elho, helt klart en av de bättre på marknaden. Köpte själv en begagnad röd ifjol och geometrin på bommen är nog bra genomtänkt. Sparar mycket jobb även om den inte är speciellt snabb och det blir lätt många timmar på mätaren.

  6. Så här långt är jag nöjd med Elhon, men den var inte billig så jag hoppas den håller något år 🙂 Förutom slänter har jag en del naturvårdsobjekt att ta hand om. Tycker att den “går” lättare än andra märken jag prövat, och det är ju bra när jag kör med små traktorer.

Kommentarer är stängda.