Julfrid…

God fortsättning på julen alla läsare 🙂

Potatisen for åt fanders, och nån skördeskadeersättning blir det inte tal om. Roligare kunde det ju vara, men som Dånömatte sa, “han tog potatisen, men ger oss snö istället.” Så lite jämnar det kanske ut sej i sista änden.

SnöplogningMats plogar snö och det har det inte varit någon direkt brist på. Hela december har det kommit mer och mindre i omgångar och det är inte många mornar som Mats fått sova. En dag kan gå ut på att stiga upp 5-tiden, vrida igång traktorn och ge sej ut på plogningsrunda. Hur länge det tar beror på antalet stuggäster som skall ut till jul, eller annars bara ut och kolla luftvärmepumpar, snömängden på taken, hur många vägar han skall fara och bredda och så mängden snö, men sådär ca 8-10 timmar tar det nog. Eftermiddagar och kvällar har fyllts av kålputsande eller lökjobb (transportera, snoppa, låda osv.. ) Ibland har det varit sena kvällen, eller natten innan det varit färdigt, eller så har det blivit snöplogning igen, uppröjande av snödrivor på fastyrda vägar eller kanske någon som kört ner sej i något dike och behöver hjälp därifrån, ja, dagarna fylls med program, sen får det vara vilken veckodag det vill.

Men allt kan inte bara vara jobb hela tiden, tänkte vi och bjöd vi in några vänner till glöggkväll på julannandagen. Men manfall blev det då temperaturen började visa plus och vägarna förvandlades till slaskpottar. Det skulle plogas slask. Eftersom vi redan hade glöggrytan på spisen och väntade på att ett av program av “bonde söker fru” skulle börja så kändes plojskplogande fjärran. När man sitter och pratar och skrattar i goda vänners lag, glöms tid och slask, klockan visade ungefär 4 på morgonen när vi sökte upp dynan. Men natten blev inte lång, vid 6 tiden var telefonen i full gång, slaskskrapning hit och dit, någon kollega satte och körde för fullt och ville höra läget, vilket var svårt att rapportera från dynan, så det var bara att dra på sej arbetsställ och ge sej ut på vägarna för att se vad +2 grader ställer till…

Jag brukar åka med ibland när jag är på Dånö. Den här morgonen svängde jag dock sida och sov vidare någon timme. Men att vara med på plogrunda kan vara riktigt roligt. Man sitter och pratar, lyssnar på bra musik, förbättrar världen lite och så kan man få en kopp kaffe och en pratstund, om någon kommer ut på trappan och vinkar och hojtar när man kommer farandes 🙂

 

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

7 reaktioner till “Julfrid…”

  1. Så här i nyårstider måste man ju ställa en fråga till dej som är fårfarmare vet du vad är en BRODDBÄSSE, är eller e det kanske något som vi kanske bara använder här i västryssland jag kan berätta de om du vill men jag väntar på svar i så fall att du inte vet det.

  2. Hej Janne B.
    Ne, se det var första gången det ordet kom mej emot 🙂 roligt ord. Logiskt kunde det kanske handla om en ungbagge? OM det handlar om får vill säga… Kanske någon annan här i bondbloggssvängen vet vad det betyder?

  3. Jo på hösten då rågen var sådd och det blev en lång höst, förmodligen växte rågbrodden lång. Då betade man fåren på rågbrodden för att förhindra snömögel följande vår. Då frågar man sej att varför inte korna tex . Fåret biter av gräset men korna river av det, då skulle rotsystemet skadas. Min mormor tex sade att pigorna skulle ha ett förkläde med rågbrodd till hönorna då mjölkningen var avklarad, för då värpte dom bra ägg. Ordet kan åxå användas i negativ bemärkelse då man menar att någon e liite einfaaldå eller kanske myky einfaaldå .

  4. Ännu kanske en liten kommentar broddbässarna förebyggde snömögel och gödslade rotsystemet tillika, om än kanske lite men dock. Dom var ett såkallat kombinationsdjur. Allt skulle ju tas tillvara på bästa sätt. Int va dom dumma förr heller, det gjordes med erfarenhet från gångna släktled, pröva och lära av misstag och lyckade experiment.

  5. Det första svaret kom väl bort av någon anledning. Man betade fåren på rågbrodden för att förhindra snömögel på våren. Om det blev en lång höst och brodden växte till sig hade man fåren att bita av den kortare, kon den river av gräset men fåren biter av det. Med andra ord kon skulle skada rotsystemet. Min mormor sade alltid till pigorna att då mjölkningen var avklarad skulle dom ha ett förkläde var med rågbrodd till hönorna för då fick man bra ägg. Man kan åxå använda ordet i en negativ bemärkelse om man menar att någon e liite einfaaldoger eller kanske myky einfaaldoger,men de e en annan sak fritt för var och en.

  7. Om det varit problem med snön tidigare så är blidan ännu värre. Nu fastnar snön i schaktbladet och skopan, i skyffeln och borsten. Men bort måste den förrän den fryser fast för då står man där med “jäärnstavurn” och hackar …

Kommentarer är stängda.