11 februari, 2013 av Nisse

Fy för platta tak

Här i norr skall ett tak ha en ordentlig lutning. Och det har alla våra tak – utom ett. Då jag byggde flislagret så minskade jag lutningen på taket för att få tillräcklig höjd under. Och det har jag minsann fått sota för. I motsats till arkitekter och planerare som bara sitter vid skrivbordet och ställer till elände för andra så måste jag skotta snö från det eländiga taket.

I dag var jag tvungen att klättra upp på taket och minska på tyngden. Det var över en meter snö och det var tung snö som varit blid ett par gånger men fort farande var lika tung – men hårdare. Det fanns ungefär 100 kg per kvadratmeter och då taket är 70 kvadratmeter så har jag skyfflat ned ca. 7 ton idag. Det var inte bara snö som fallit direkt på det taket utan ovanför finns det riktigt stora taket på torken som är omkring 140 kvadratmeter och därifrån har snön rasat ned på flislagrets tak – men inte vidare.

snoomokand_DSCN2038

Så nu e bisin sluut (gubben är trött). Det blev inget aftonarbete idag utan jag låg på soffan och stönade utom då jag kravlade mej upp för att dricka nånting. Jag tänkte köra nya spår i blidan på skogsvägarna men det orkade jag inte med idag.

Så bygg INTE hus med plattare tak än ”tridideilsrööst”. Det får man om bredden på huset delas med tre och en sådan stolpe ställer man i gaveln under kroppåsen. Moderna människor vet förstås inte vad det är men ordet finns i Svenska akademins ordbok (kolla på nätet med sökorden SAOB och röste). Till och med tredjedels röste finns med.  Det ger en lutning på ca. 34 grader.

Tyvärr tillverkas numera nästan alla hallar och hus med mindre lutning så det är inte alls underligt att de rasar ihop under snön. Människan tycks bara bli mera korkad hela tiden. Jag köpte också ramen till den nya torken men krävde att lutningen skulle vara 34 grader. Och så gick jag min olycka och byggde flislagret med mindre lutning.  Men i motsats till planerarna får jag varje vinter betala dyrt för det misstaget.

Annars har flislagret fungerat fint. Jag fyller på mellanlagret med frontlastaren och förvarar skopan i flislagret så den hålls torr och ren. Betonggolvet ger ett stabilt underlag för frontlastaren. Vanligen kör jag sex skopor varje vecka.

flislager_DSCN1253

Etiketter:

4 svar till “Fy för platta tak“

  1. RÅJ skriver:

    Oinvigd i byggteknik måste jag fråga: Varifrån kommer din rekommendation om 1/3-röste? Är det en tumregel i traditionellt byggande, en erfarenhet du fått själv eller tom. en rekommendation som finns i en byggnadskonstruktörs grundutbildning? Jag menar har det med fördelningen av tryckkrafterna att göra, eftersom det hur lätt taket töms på snö ju också har med takmaterialet att göra. Snön på vårt skrovliga vedliderstak med cementtegel har inte åkt ner en enda gång, den måste smälta bort.

  2. Nisse skriver:

    Det är den traditionella lutningen sedan åtskilliga hundra år tillbaka. Ju brantare taket är desto mera täckmaterial går det åt. Tridideilsrööst är en lutning som fungerat hyfsat. Men det är riktigt att cementteglen (som var mycket vanliga efter kriget) med tiden blir så skrovliga att snön inte rasar ned. Vi hade i tiderna cementtegel på alla uthus men de blev för tunga så vi bytte till plåt på de flesta. Och plåttaken töms på snö vid varje blida (utom flislagrets tak).

    30 graders vinkel ger en ganska stabil konstruktion också.

  3. Kimmen skriver:

    Jo, platta tak är ju enkla att bygga, ger jämn ”rumshöjd” i hela kåken och är därför ”billiga”. MEN, de håller aldrig tätt i längden och dessutom blir snöbelastningen enorm under vissa förhållanden, eftersom det inte är ekonomiskt vettigt att värma taket hela vintern för att smälta bort snön. Vårt hus har ”betongtegel” och lutningen 27 grader, men nog rasar snön neråt vid blida, eftersom teglens yta är behandlad så de är i viss mån glatta. Man kan faktiskt ”måla” dem med något specialmedel som gör dem rätt så hala (det gör också en slags grön lavbeläggning som uppstår på skuggigare takytor, det är som såpa om man har våta skosulor då man går på taket). Lutningen gör ju också att all snötyngd inte trycker ”rakt ner” utan delvis sidledes och därför bygger man ju stöttor också snett under taket och inte bara ”raka stolpar”. Sedan måste förstås väggarna ”hållas ihop”, i gamla kyrkor spände man ju stänger tvärs över kyrkskeppet för att inte väggarna skulle ”falla utåt” av taktrycket. Men ett hus med platt tak skulle jag aldrig i livet vilja ha i dessa trakter. Må gå i tropikerna där det alltid är plus och bara vatten uppifrån!

  4. Kurt skriver:

    De otrevliga husras som skett, både i Finland och i Sverige, verkar ofta vara ganska nybyggda byggnader. Och det verkar faktiskt vara väggarna som ger vika och inte är tillräckligt stabila, naturligtvis pga av snötyngden.