Snö, is och pelargoner

6 april, och vi kör bil, traktor och vad som man behöver, över isen ännu. … Inte bra… Jo, jag vet, ena stunden marras det efter is och sen när det äntligen blir, så är det fel på det. Is är bra, i synnerhet för en holme som denna som inte har någon som helst förbindelse, annat än promenadbro, men nu är det bra, tack för det, låt våren komma!

Jag var på trädgårdsmässa in till Åbo igår. När jag kom därifrån var det som att gå från A till O,P..Q eller någonting i den stilen. Det var ändå inte från A till Ö, solen värmer och kämpar vad den kan med att sopa undan vintern, men isen lär det ta bra länge innan den rår på. 50 cm är ännu en vanlig siffra vad beträffar istjockleken, och isen smälter inte ett dugg ännu så länge snön ligger på, nästan tvärtom så länge nätterna är kalla.

Längs vägarna kan man dock beskåda harvade åkrar. Nypotatisodlare är nästan smådesperata att påskynda våren. Snön får sej ordenligt med snöslungor, harvar eller var som helst som går att häng efter traktorn för att få fram lite svart jord så solens värme tar bättre. Jag har ingen direkt brådska med våren, men vet att det kommer att bli grymt stressigt denna vår. Mats som skall peta ner 100-tals säckar med lök, + potatis och allt det andra, pappas alla (ca150) båtar han har i vinterförvaring skall antagligen ut samma vecka, och så skall allt annat också göras. Det som man normalt har typ 5 veckor på sej att göra, skulle behöva göras på 1.

Solen skiner, inne i städerna går flickorna med kjol, narcisserna blommar och vinterns spår försvinner, där, men här lyser fjärdarna vita av tjock is, vinterjacka och halsduk är standard, så när folk ringer och frågar när de kan få ut sin båt brukar vi svara att vi skall sluta köra bil på isen först.

Jag brukar säga lite som Emil i Lönnebergas mamma, “-katekesen har sin tid, och ostkaka sin tid”. Allt har sin tid och man får ta det som det är, men nu börjar också jag tycka att det är lite drygt.

Liten planstskola
Liten plantskola

I väntan på våren har även jag, som så många andra, en egen liten hobby plantskola på gångs. Det skall bli tomater, paprika, purjo, gräslök och lite smått och gott både för magen och ögonen. Bilden är tagen just när de små plantorna började sticka upp. De får gro inne, sen flyttar jag dem till fårhusets “kontor” där har jag växtlampa och kan reglera värmen bättre, nu börjar det snart vara dags för omplantering av tomaterna. För tillfället har tagetesen just grott och mera frön inhandlades igår. Mommos pelargoner får sej lite ansning i omgångar och “tillvaratafiluren” inom mej mår gott 🙂

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

7 reaktioner till “Snö, is och pelargoner”

  1. Du skriver om gräslök, här har jag försökt odla men de blir ingenting av de hela. Men på holmen just inner om Orrengrund fyr växer de så bisatt bland strandstenar och annat, mej veterligen har nog ingen som jag känner till sått det där, men där är den alltid frisk och fin och växer fastän man klipper bort och tar hem. Kan de va någonting med jordmånen jag har sått den i. Men jag tycker att saltvatten sand och jord inte är det bästa växtplatsen men det växer ändå.

  2. Hej Janne B
    Ja, det är ett enda stort experiment med den där gräslöken. Den växer ju vild, här och där längs stränderna, men det är lite långt att skena ut på uddarna när man vill ha lite till stekta abborrfiléerna och inte kommer på att det skulle vara gott med lite färsk gräslök förrän fisken ligger i pannan. Tänkte det kunde vara närmare till stenpartiet 7m från trappan, än skena kobben runt. Om det går som jag tror så lär jag aldrig se den grön mer efter utplanteringen, men man måste ju pröva, och växer den så är det ju bra, annars får jag som tidigare, vara utan färsk gräslök till fisken, eller skena 😉

  3. Är du inte rädd att plantorna blir lite stickiga av kaktusjorden? 🙂

  4. Risker man får ta Christer… får låna pappas rakapparat om det blir riktigt illa 😉

  5. Näringsfattig kaktusjord är helt rätt att så i, det förbättrar överlevnaden mycket när plantorna är riktigt små.

  6. Du har säkert rätt Kurt då jag tänker att ut i skären kan de inte va så näringsrik jord, men ändå växer gräslöken bra. Känner du Charlotta till att det finns fårfarmare vilka strör ut olika sorters örtfrön på fårbeten för att få en (mersmak) i fårköttet. Vid påsk åt vi fårstek hela familjen med fastrar och döttrar och hela faderullan, för det är en viss tradition att vi bjuder på den på påskdagen(inte för att jag är särskilt religiös) men de hör ändå till. Min fru är väldigt bra på att ställa till det smakligt och rasande gott, olika kryddor och som hon säger då hon steker den, ganska låg temperatur i ugnen och en förhållandevis lång tid, va de nu sen betyder vet ja inte. Olika rotfrukter bakade i ugn serverade med steksky och sallad till för den som vill ha. Det blir nog smakligt,sa JUSSE då han tvätta strömmingen i åvattne nä den va gammal.

  7. Hej Janne B
    Säkert finns det dom som strör ut allehanda extra frön på betena/åkrarna, skulle inte alls förvåna mej. Sånt krafs och joxande behöver jag inte fundera på, här ute i skärin växer nästan inget annat än örtväxter på betesmarkerna, köttet blir smakrikt utan att det är “påtvingat”. 🙂

Kommentarer är stängda.