6 april, 2013 av

Skogspartner 2

Lovade visst i mitt förra motorsågsinlägg att återkomma med lite utvärdering av nyförvärvet efter lite användning. Nu efter en månads användning och en 50-60 förbrukade bensinlitrar tycker jag att vi kommer riktigt bra sams Mr Stihl och jag. Upplever inte den som tung även om den är ca 100 gram tyngre än gamla Partnern. Den är också ca 5 cm längre men det gör kanske att man tycker att den känns välbalanserad och lätt att få dit man vill.

Tyckte inledningsvis att den förbrukade lite bensin  men det berodde nog mest på att jag körde lite försiktigare under inkörningsperioden, nu när jag fått upp ångan töms nog tanken ganska snabbt. Jag har inte kollat om den rymmer mindre än tanken på min gamla såg.

Några trän fick jag lov att fälla innan jag fick in siktet ställt, den här har ju också något snett handtag så siktande görs enligt markeringen på kåpan istället för efter bygeln som på Partnern. Luftfiltret hålls längre rent och också i övrigt tycker jag att den fordrar mindre underhåll än min gamla såg. Vibrationerna upplevs också vara mindre förutom då när det fastnat någon gren  eller annan träbit mellan motordelen och handtagselementet.

Det här låter ju lite för bra så här långt men visst hittar jag några nackdelar också varav den ena kanske kan räknas som en olyckshändelse.

Korkade korkar?

Korkade korkar?

Korkarna för bensin och olja är av någon sorts bajonettyp, snabba och enkla att öppna men nedsänkta vilket speciellt för oljekorkens del gör att det lätt faller spån och skit ner i behållaren vid påfyllning. Man slipper inte till att putsa rent innan påfyllning om man nu inte råkar ha tryckluft tillhanda förståss. Lyckas inte tillslutningen på första försöket kan det också vara lite petigt att få ”flänsarna” i rätt läge för att lyckas få korkarna på plats. Ställer mig också lite frågande till hur länge packningen (o-ringen) håller tätt, kanske borde man öppna korken under längre viloperioder så att ”spänsten” i gummit bibehålls. Nåå, nya o-ringar är väl ingen stor sak det heller bara man hittar såna som tål bensin och olja.

Bräckligt kastskydd?

Bräckligt kastskydd?

Efter några dagars användning råkade en torrkvist ramla ner vid fällningen av en tall och naturligtvis föll den på sågens kastskydd så att större delen av det gick i tusen bitar. Kvisten var väl inte speciellt stor men hög fallhöjd i kombination med att det var ganska kallt då på morgonen gjorde att kastskyddet i plast inte tålde smällen. Hur som helst ger det en tankeställare om hur viktigt det är med skyddshjälm på huvudet vid skogsarbetet. Jag fick för många år sen en dylik torrkvist i huvudet så att hjälmen trycktes ner till näsan så visst förstår man att kastskyddet kunde gå sönder.

När jag började min motorsågskarriär  satsades det inte mycket på skyddsutrustningen utan det var nog vanliga halare, gummistövlar och stickamössa som gällde. Eventuellt användes hörselskydd om det blev längre pass med sågen. Efter att någon halare och stövel fått sig en och annan reva insåg man, även om det aldrig gick så djupt att skinnet skadades, att det där med skyddsutrustning kanske inte är så dumt i alla fall 🙂

 

Etiketter: ,

7 svar till “Skogspartner 2“

  1. oteknisk skriver:

    Tryckluft i sprayburksformat Kanske skulle kunna fungera där, förr eller senare kommer det ändå så mycket s..t i tanken att smörjningen minskar/slutar fungera..

  2. Charlotta skriver:

    Korkade korkar… JA! Voi som -censur- som jag har öst besvärjelser över stihlens korkade korkar. Får man det att fara lite på sniskan så är man i blåsten den dagen. Att sitta och puttra över en kork som int vill gå rätt är väl det minsta bekymret man skall behöva ha när man tänker sej en dag i skogen. Jag är en kratta på gängor, på allt, burkar, muttrar, flaskor – allt, men se sågen, den tar priset! Den är antagligen menad att vara slug, smart, och snabb men… nä.

  3. Christer skriver:

    Som trumpetist brukar den förkroppsligade tryckluften räcka till det mest elementära blåsandet men om skiten blandats med snö och kanske också frusit fast så då tarvas det högre tryck än vad jag förmår uppbringa. Det där med sprayburksluft kanske inte skulle vara riktigt dumt, tack för tipset 🙂

  4. Janette skriver:

    Mr Sthil? Det står ju klart o tydligt Ms Stihl 😉 Inte för att det förklarar de krokade korkarna, de msåte bero på nån ingengör som aldrig varit i skogen.

  5. Christer skriver:

    Det ante mig, du har så rätt, Janette. Och det förklarar ju en hel del 🙂
    Min småkusin brukar prata om Mr Stihl så det var väl därifrån jag tog det………

  6. Nisse skriver:

    Alla prylar har sina egenheter och Stihl tycks ha tagit idiotkorkar som sitt. Jag tappade oljekorkarna till min Stihl 044 två dagar i rad och då satte jag in en gammal Jonseredkork i stället och den har hållit i många år nu. Underligt att de inte kan få en kork att fungera ? Jag trodde det var fixat för länge sedan …

  7. Christer skriver:

    Tanken bakom korkkonstruktionen är kanske att det skall vara lättare att öppna med handskar på då vredet kan lyftas. Konstruktionen skall väl också förhindra att korken skruvar upp sig i misstag vilket hände någon gång på Partnern. Men att göra en enkel sak invecklad är väl bara onödigt.