2 februari, 2014 av

I valet och kvalet.

De fina skogsförhållandena fortsätter enligt väderprognosen, kanske lite för varmt med temperaturer nära nollstrecket men det ser inte ut att bli så mycket mera snö den närmaste veckan i alla fall. Jag håller nu på och kör ut det som jag avverkat de senaste veckorna och har också återupptagit fjolårets påbörjade dikeslinjeröjning när det nu återigen håller att köra på lite blötare mark.

 

Skogsgallring.

Har också en hektars ruta med björk som jag åter borde glesa ut lite, jag syrfällde (fällde björkarna med löven på så att löven drar fukten ur stammen) vid första gallringen för en sju åtta somrar sen men vågade inte glesa ut beståndet helt då jag var rädd för snöbrott på de uppkörda stammarna. Så jag högg bara bort de mest undertryckta björkarna och tänkte att Erik får maskingallra sen när de kvarlämnade stadgat sig lite. Det blev nu inte gjort innan han gick bort. Det börjar nu vara hög tid att glesa ut lite till och det är egentligen inte någon stor sak. På en del av beståndet (ungefär 1/5-del av arealen) har det dock skjutit upp bra med gran underifrån och det är här som frågan är om jag borde ta bort björkarna helt för att ge grantopparna fritt spelrum eller om jag skall slå ut granarna och invänta nytt granbestånd för att få ett jämnare granbestånd på hela ytan. Det håller nämligen på att komma gran (och lite tall som rådjuren toppat) på resten av arealen också men dom är betydligt mindre än granarna på ”femtedelsytan”.

På beståndets randområden är det bra med gran och björkarna duger bra till flisved.

På beståndets randområden är det bra med gran och björkarna duger bra till flisved…….

 

.... medan det på resten av beståndet är glesare mellan granarna.........

…. medan det på resten av beståndet är glesare mellan granarna………

 

..... men även här är granarna på gång om än av lite mindre storlek.

….. men även här är granarna på gång om än av lite mindre storlek.

 

För rationell skötsel längre fram eftersträvas enhetliga bestånd så med tanke på det borde kanske granarna tas bort ännu denna gång och björkarna glesas ut så att nya granplantor får tillräckligt med ljus. Men i och för sig så ligger skogskiftet ifråga nära till så så länge jag orkar sköta skogen själv har det inte så stor betydelse med stora enhetliga bestånd. Sen är ju gran inte riktigt lika känslig som tall och björk för ojämnheter i beståndet.

 

Lång omloppstid.

Skogliga åtgärder blir det lätt till att fundera både en och två gånger över hur man går tillväga för omloppstiden är lång och felaktiga beslut tar lång tid att reparera. Att för länge gå i valet och kvalet är ändå inte att rekommendera för att inte göra någonting alls är ändå det sämsta alternativet. Kommentera gärna om ni har synpunkter!

 

Etiketter: ,

7 svar till “I valet och kvalet.“

  1. Nisse skriver:

    I Tallmosan där vi hugger just nu hade jag samma problem med blandad gran- och björkskog ungefär för tio år sedan. Det fanns små granar och större björkar. Till sist så valde jag varken eller och bara glesade ut det värsta. Nu är granarna stora och det är helt klart att björkarna skall bort eftersom de piskar granarna och nöter på dem.

    Men bredvid har jag yngre skog och där får björkarna stå kvar. De håller nämligenb bort gräset som i den bördiga jorden lätt blir två meter högt … Under björkarna kommer det gran och jag tänkte ta bort bara de björkar som stör granarna. Men där det inte finns gran så tar jag inte bort nånting alls – inte ens skräpslyet. Allt är bättre än gräset för det kväver föryngringen. Bara björk kan tävla med gräset.

    Björkar är lätta att ta bort mellan granarna så länge man inte släpper dem att bli för stora. För stor betyder att kronan börjar få grova kvistar och breda ut sej. Så länge björken huvudsakligen växer på höjden så bildar den tunna kvistar som inte stör alls då man fäller den. De björke som jag nu tänkte ta bort blir redan massaved så det blir inte så mycket flis av dem men jag har ju massor av torra granar för flistuggen :-).

  2. Stefan skriver:

    Inte lätt att veta hur det är bäst att göra i ett dylikt fall. Jag brukar resonera så att jag gör som jag anser att totala produktionen blir bäst, dvs bästa möjliga tillväxt. Att man sedan när skiftet eventuellt skall slutavverkas har ett bestånd av varierande ålder och trädslag gör väl inget, det går ju bra att avverka träd som inte är riktigt fullstora om man vill också. Eller så tar man vid en framtida gallring bort alla träd av en viss storlek så att man får ett jämnare bestånd.

    Nisse har en poäng angående gräset, det är ett problem.

  3. Nisse skriver:

    Jag har följt med diskussionen i Sverige och en forkningsgrupp vid SLU anser att det inte lönar sej at gallra alls. Då är kubiktillväxten störst per hektar och med de relativt höga energivedspriser som de har så blir det lönsamt. En forskare ansåg att de dominanta träden i alla fall tar över och växer till fina stockträd fastän det inte gallras. Kvaliteten på de undertryckta blir sämre men det gör inget då de går till energived.

    Vi kommer troligen att få se en hel del omvärderingar i fråga om skogens skötsel de närmaste åren.

    (Man jag tänker i alla fall ta bort de björkar som piskar granarna. Det är numera inte förbjudet att använda det sunda bondförnuftet :-).

  4. Christer skriver:

    Funderade lite i samma banor som forskarna i fjol då det var bra drag i energivedsmarknaden här. Många menade att det endast var slutavverkningen som gav något egentligt netto och att gallringarna mest var ett nödvändigt ont. Nu kör kraftverken med kol igen och efterfrågan är kanske inte riktigt densamma men det byggs många nya mindre värmeanläggningar för tillfället så visst kommer energived att bli ett beaktansvärt alternativ för allt fler skogsägare. För egen del har det ju varit det en längre tid 🙂

    Erik hade tack vare mätdatorn i avverkningsmaskin bra koll på vad olika bestånd gav så det hade varit intressant att höra hans åsikt och eventuellt gjort lite beräkningar. Tror ändå att genom att gallra själv med motorsåg och gå in flera gånger (vilket är möjligt att göra då man gör det själv) så kan man få både kvantitet och kvalitet ur skogen.

  5. Christer skriver:

    På de bördiga marker som en hel del av min skog består av så ger kanske björken den bästa tillväxten och kortaste omloppstiden så den är inte att förkasta. Men det är svårt att veta hur efterfrågan på barrtimmer utvecklas, kanske ökar efterfrågan på naturliga förnybara byggnadsmaterial i framtiden?
    Med bördiga marker följer också problem med gräs och hallon så förnyandet av slutavverkningsytor är inte alla gånger det lättaste.

  6. Nisse skriver:

    Jo, jag hörde att det är svårt att sälja energived i Österbotten. Men här går den nog åt för det har byggts rena flisvärmeverk.

    Björken hatades ju för inte så länge sedan men jag har inget emot björk. Björkstock blir det inte så mycket för jag vill ha bort björken då granarna börjar skjuta upp.

    Det stora problemet med skogen är att man inte vet vad som går åt och priserna om 50-100 år :-). Så det är lika så bra att satsa på blandskog så har man alltid nånting som passar … Fast tallen är ett sorgebarn hos oss på grund av älgkräken.

  7. Christer skriver:

    Finns lite som tangerar vår ”diskussion” i dagens Skogsägaren sid 6-7!