11 maj, 2014 av Nisse

Det brinner !

Här står man i godan ro i vårbruksbrådskan i verkstaden  för att försöka lappa ihop en traktor och så kommer dottern inrusande och ropar: ”Pappa, det brinner i köket ! ”. Och det brann ordentligt. Inte för att man kunde se nånting annat är tjock svart rök. Med kolfiltermask som jag använder vid  sprutandet kunde man i alla fall andas så mycket att man kunde se att köksfläkten hade tagit eld. Eller egentligen filtret i spiskåpan framstod det senare. Till all tur var unga husbonden utanför huset och kunde rusa in och slänga en brandfilt över kåpan.

Men det som räddade huset var ett plaströr med vatten som låg emot ventilationsröret från kåpan. Då aluminiumet i röret smalt i det heta elden så smalt plaströret och vatten sprutade med tryck ut över spiskåpan. Annars hade hela huset med säkerhet brunnit upp. Vi hade inte kunnat göra nånting.

DSCN3601

Så, bästa vänner:  Lyssna på Kalle och hans kolleger NU och organisera släckningsredskapen så ALLA hittar dem ! Då det händer så är det för sent. Brandfilten var tillräckligt stor och bra men den var instoppad ovanför kylskåpet och Henrik hade aldrig hittat den (inte jag heller) om inte Mor hade vetat var den fanns och varit närvarande. Vi hade två stora brandsläckare i huset men Henrik hittade inte dem heller utan sprang till tröskan efter den lilla brandsläckaren där.

Då det händer så fungerar nämligen inte alls någon eftertänksamhet. Då är det bara minnesbilder och direkta synintryck som gäller. Det fanns också tre stora pulversläckare vid pannrummet och i verkstaden men dem kom han inte ihåg. Inne i huset såg man ingenting i röken. Så placera brandfilt och släckare vid ingångarna mycket tydligt synliga för alla. Inte bakom en dörr som i vårt fall. Sätt inte heller för nära spisen eller annat potentiellt farligt ställe för då kommer man inte åt dem.

Brandkåren kom då allting var släckt och vi vädrade ut röken. De hade inte heller kunnat göra nånting om vattnet från röret till diskbordet inte släckt elden. De var riktigt professionella och skötte eftersläckningen och övervakningen mycket bra. Och de kom så fort de kunde med tanke på avståndet.

Men nödcentralen kan man inte säja nånting positivt om. De hittade inte Hopenbackvägen – antagligen för att de stavade den Hupenbackvägen. Det är en totalt värdelös organisation med helt värdelösa kartor och personal. Min navigator hittar ju en väg fastän jag stavar namnet fel. De politiker och tjänstemän som organiserat de nya nödcentralerna borde förflyttas till annat ställe – helst nära Antarktis. För mej får de gärna spara bort de sista sorgliga resterna av hela skräpet som inte har någon som helst lokalkännedom mera. Och inga språkkunskaper. Och usla kartor. Lika gärna kan vi ringa till SOS alarm i Sverige.

Vilket vi också gjorde. Ännu en lärdom. Våra IP-telefoner är alltså registrerade hos en svensk operatör så samtalet gick till Sverige automatiskt. Jovisst kan man programmera in rätt land men det hade jag alltså inte kommit ihåg att göra även om operatören uttryckligen varnat för att man bör sätta in riktiga uppgifter. De hittade helt riktigt vårt hus i Arboga men först då insåg vi vilken nödcentral vi talade med. Efteråt kan man ju säja att det var väl klart eftersom man här inte kan svenska på nödcentralerna.

Då det händer så är alla så skärrade att man absolut inte kan förvänta sej något som helst förnuftigt beteende. Inte heller att folk kan tala något annat språk än modersmålet. Även om man i vanliga fall kan tala finska hur bra som helst så är huvudet tomt och allting bortglömt i en sådan situation. Vi får bygga upp nya egna nödcentraler nedifrån med frivilliga krafter och lokalt för det här fungerar bara inte.

Huvudsaken är i alla fall att se till att det aldrig börjar brinna. Det var enbart en otrolig tur att huset inte är nedbrunnet. Därför är det förebyggande arbetet det viktigaste. Då man håller på att kvävas av tjock, svart rök så är det inte läge att riva upp mellantak för att släcka. Förrän det händer så inbillar man sej att man hinner göra det ena och det andra men det fungerar inte alls i verkligheten.

Det blir rökluktande firande i dag men vi firar att vi har vårt hus kvar.

 

Glad Mors Dag !

 

Etiketter: ,

15 svar till “Det brinner !“

  1. Kalle skriver:

    Jo, Nisse, några kommentarer på detta. För det första vill jag förstås säga att det var en sjutusan till oerhörd tur att det gick som det gick, jag har faktiskt inte hört något motsvarande nånsin, och att huset skulle ha brunnit ner utan det vattenröret är också ganska klart. Du får lyfta på hatten och tacka högre makter.

    I övrigt är det du skriver så precis sant och bra återgivet att jag härmed anhåller om lov att återge delar eller hela av denna text i mina föreläsningar. Det är nämligen huvudet på spiken en bekräftelse på vad jag brukar tala om.

    Det du skriver om nödcentralerna är också sant, bortsett då från det där om dålig personal, för det varierar förstås, vissa är riktigt bra, andra inte. Däremot brukar jag säga att nödcentralsreformen och storleken på centralerna kan vara det sämsta beslut som någonsin tagits i Finland. Missarna från nödcentralen beror nog inte på personalen, utan på storleken och organisationens närmast religiösa övertygelse om teknikens förträfflighet.

    Gällande teknikens förträfflighet kan det gå precis som du skriver om IP telefoner, och det tror jag nog inte många i Finland har tänkt på. Ej heller jag, men nu skall jag lägga det på minnet.

    Hur som helst hade ni en överjordisk tur i oturen och det måste väl ändå vara det viktigaste. Hur är det, får jag använda texten och vill du i så fall att jag anger källan?

  2. Nisse skriver:

    Visst får du använda det här som ett avskräckande exempel – man skall inte förlita sej på turen !

    Ifråga om personal så tänkte jag närmast på de ansvariga högst upp som ställt till med strukturen för det är helt klart ett strukturproblem och ingen personal i världen kan klara av att ha lokalkännedom då de skall täcka ett alldeles för stort område. För mej som arbetat med datanät i 40 år är det helt obegripligt att man inte kan decentralisera systemet så att det finns personal utspridd över hela landet. Nuförtiden är det ju lätt att hålla kontakt via nätet var man än sitter. Föråldrat tänkande med centralisering och stora enheter misstänker jag.

    Sedan har jag blivit mycket övertygad om förträffligheten med sprinklersystem. Det skall släckas genast för att det skall lyckas. Och så tänker jag se till att alla framtida spiskåpor har brandspjäll som stänger automatiskt om det blir för hett ! Automatisk rengöring av ventilationsrör från fett kan vara svårare att åstadkomma men det är som att ha en bensintank över spisen för fettet brinner lika bra och är svårt att släcka med vatten. Massor av brandspjäll kommer att läggas in i ventilationsrören hädanefter för vi såg nu hur lätt branden sprider sej genom rören. Jag tror också att central ventilation försvinner från våra hus åtminstone. Hellre då flera små ventilationssystem. Branden sprider sej annars på nolltid till helt andra delar av huset via rören.

    Vi är helt medvetna om att vi hade en osannolik tur.

  3. Christer skriver:

    Oj Oj Nisse, efter att ha läst ditt inlägg smakade morgongröten inte som den brukade.

    Minnesbilderna, röklukten, -smaken och uppgivenheten över att inte få kontakt med nödcentralen kom fram på nytt. Jag minns hur jag rusar omkring halvnaken i hallen i infernot från däcksexplosioner, krossat glas, droppande smält plast, fallande kablar och kabelhyllor och den stickande röken som gjorde att varje andetag kändes som om man drog en stålborste doppad i svavelsyra genom luftrören.

    Lyckligtvis verkar skadorna i ditt fall ha begränsats till den nivå att det går att återställa utan större förluster. Här (se inlägg http://www.bondbloggen.fi/?p=4847) var det för sent att tänka på släckning då lågorna redan slog ut genom väggar och tak när vi blev varse branden och det harmar mig fortfarande att jag ödslade så mycket tid på att försöka kontakta nödcentralen. Många oersättliga saker kunde ha räddats under de minuter som gick åt till att försöka få kontakt.

    Förstår att Kalle som delaktig i organisationen inte kan berätta allt han vet men centraliseringen och brist på lokalkännedom är nog ett stort hot som inte kan ersättas med teknik. Det blir väl nog tvunget att åtminstone på landsbygden bygga upp en lokal parallell organisation till vilken man ringer först när en olycka inträffar.

    Hur som helst så är de förebyggande åtgärderna de viktigaste, här har nu den återuppbyggda byggnaden sektionerats på ett bättre vis för att förhindra att allt brinner ner, dubbel säkerhetsutrustning monterats i värmecentralen och en extra sprinkler i stokerfickan är under planering. Att släckningsutrustningen finns lättillgänglig är viktigt i de fall det går att försöka släcka. Förundrar mig lite över att det i bygglovet skrevs att släckaren skall finnas placerad i pannrummet. Helst borde de väl monteras på utsidan vid ingångarna så att alla ser var de finns och inte är inlåsta när de behövs. De skall ju enligt påskriften tåla -30°C så de borde antagligen gå att hänga på väggen utomhus. Eller hur är det, Kalle?

  4. Kalle skriver:

    Gällande släckaren så är det precis så, men då borde man nog ha dem i nått sorts skåp för även om de tål kyla så tål inte färgen vädrets makter i längden.
    I övrigt tror jag detta ger upphov till ett helt eget inlägg

  5. Nisse skriver:

    Visst, men vi har en veranda och tänkte sätta dem vid inre ytterdörren till huset. Likaså finns det en farstu utanför pannrummets dörr. Inte är det riktigt bra att ha utrustningen helt utomhus för då kan den vara ganska insnöad och frusen på vintern.

    Jag understöder ett längre inlägg för man ångrade sej djupt att man inte tagit problematiken tillräckligt på alalvar tidigare. Då det händer är det för sent ..

    Brandvarnarna är också ett problem. Folk köper dem och så läggs de på hyllan då batteriet tagit slut och de börjar pipa. Visst skall man köpa nytt batteri men har inte tid ”just nu”. Kanske man borde satsa på ackudrivna som hålls uppladdade från nätet hela tiden ?

  6. kurt skriver:

    kanske jag läst texten slarvigt, men antar att du nog hade brandvarnare, dom ska väl varna i ett tidigt skede

  7. Nisse skriver:

    Visst har jag brandvarnare och de ligger mycket prydligt på en hylla med batterierna borttagna. Som vanligt så fungerar de tills batteriet tar slut och sedan tar folk bort dem då de piper hela tiden – extremt irriterande. Inte åker man efter nya batterier från glesbygden bara för brandvarnaren utan tänker att man skall köpa nästa gång som man annars också åker till stan. Och sedan glöms det bort …

    Hela systemet är fel. Det skall vara brandvarnare med ackumulator som hålls uppladdad från nätet hela tiden. Men de är dyrare så folk köper det billiga skräpet som äter batterier tills de tröttnar på att byta och brandvarnaren blir liggande på hyllan.

  8. Nisse skriver:

    Visst läste jag vad Christer skrev för nästan tre år sedan (2011) om branden i hallen och även om man att man förstod hur det kändes så är det en helt annan sak att läsa det på nytt då man själv varit med om en brand – som i det här fallet slutade ganska lyckligt. Jag försökte inte ens ringa nödcentralen (det gjorde de andra) och det var lika så bra. Brandkåren är till för eftersläckning. Själv måste man se till att det för det första inte alls börjar brinna och för det andra att man försöker släcka så fort som möjligt.

  9. Stefan skriver:

    Tog fläkten eld av sig själv eller var det något på spisen som började brinna? Vi har haft eld i en bortglömd kastrull en gång, men som tur var räckte det att sätta locket på då. Fläktkåpan blev svart men inte mera än det.

  10. kurt skriver:

    ett bra sätt är att byta batterier varje år den 11.2, (nödnumret)…

  11. Nisse skriver:

    Det var en stekpanna med margarin som först tog eld och eftersom filtret var fullt med flott så tog det genast eld också. Flott är verkligen farligt. Det brinner som bensin och vill inte gå att släcka med vatten. Tänk på alla rör från spisarna som är fulla med flott som i praktiken inte går att få bort. Är spiskåpan kopplad till centralventilation så är katastrofen ett faktum för ventilationsrören sprider elden till nya ställen i huset ! Hädanefter går röret från spisen kortaste vägen ut genom väggen och förses med automatiskt brandspjäll som stänger då det blir för varmt.

    Brandlarmen kommer att få ackumulatorer och ständig uppladdning från nätet. Köp inte billiga brandlarm som äter batterier – de är ganska snabbt helt värdelösa.

  12. Stefan skriver:

    Röret från spisfläkten får väl inte heller vara kopplat till samma system som ventilationen, åtminstone inte enligt dagens normer. Det skall gå rakt ut genom taket och vara isolerat med brandull. Eller hur Kalle?

  13. Nisse skriver:

    Det är i så fall en mycket bra norm. Vår spiskåpa var 35 år gammal. De nya är mycket mer avancerade – liksom priset. De går upp till 1000-2000 euro … Råd och Rön konstaterade i alla fall att den dyraste inte alls var bäst utan en som var halva priset. De ”designade” fläktarna har glömt bort funktionen i vissa fall. Nu finns det också fläktar med automatsläckare av kastruller som fattat eld … Problemet börjar vara känt.

  14. Kimmen skriver:

    Vår spiskåpa med flottfilter leder rakt upp genom taket, och fläkten sitter däruppe i skyddshatten och styrs separat från en brytare i kåpan i köket. Huset byggt 2002. (Förra bostaden byggd 1992 hade kåpan kopplad till husventilationen, som alltså måste sättas på fullt då man stekte något). Lät göra sotning av hela systemet för ett år sedan, som rekommenderas vart tionde år. Fanns inte mycket flott i röret men dock litet och dessutom damm som fastnat i det och liknade en seg gröt. Röret är nog isolerat med glasull, folie och hönsnät runtom hela vägen upp.
    Röken är livsfarlig, hade en brandunge i ett laboratorium för några år sedan, en ”vanlig” nätsladd och brytare hade tagit eld pga kortslutning. Den upptäcktes nästan genast och släcktes, men rummet var så fullt av rök att man inte såg just någonting, och det tog flera dagar att vädra ut. Detta trots att bara ca 20 cm av ledningens plastisolering hade brunnit samt den mycket tunna isoleringen på några korta ledningsstumpar inuti apparaten. Labbet har nog sprinkler men inte rökdetektor, och värmen från branden var obefintlig men röken etter värre.
    Beträffande nödcentralerna håller jag med om att det skall vara ett ”distribuerat” system. En dam omkom ju i Österbotten pga hjärtat då ambulansen sändes till fel adress som låg i grannstaden. Läste nyss i Vantaan sanomat om en som bott 25 år i samma hus men har nu sin tredje adress. Många kommuner måste ju döpa om vägar och gator då de sammanslagits, så hur kan en nödcentraljasse som sitter i Kuopio eller Kajana veta skillnad på Stallbacken och Tallbacken, särskilt om uppringaren bara i panik talar svenska och talar om Karis som inte primärt dyker upp utan man borde säga Raseborg, som i deras öron kanske hörs som Pori som ligger litet åt annat håll….
    Allt var bättre förr, om man inte går så långt tillbaka som till de hästdragna brandvagnarna med litet spannar och pytsar ombord…

  15. Nisse skriver:

    1980 då vi installerade spiskåpan fanns det inga bestämmelser om ventilationsrören men senare har ju problemet uppmärksammats vilket är bra. Nu skall spisfläktens rör skiljas åt och brandisoleras. Rekommenderas !

    Jag är inte säker på att det skulle vara sämre med det gamla ”spruthuset” en kilometer från oss. Också med hästdragen vagn hade de hunnit hit mycket snabbare än brandkåren. Snart måste vi återgå till byadelarnas egen brandbekämpning för det nya systemet är som sagt värdelöst.