Dummare än nöden kräver….

När man tittar på frågesportprogram i TV finns det en knapp som de tävlande skall trycka på och “låsa” sina svar. En sån knapp vill jag ha på såmaskinen också.

Låt mig förklara. När man ställer in såmaskinen gör man ett vridprov. Det betyder att man snurrar en axel ett visst antal varv och sedan mäter utrunnet utsäde eller konstgödel och sen tittar i nån tabell och multiplicerar med nån faktor X och sen har man vad maskinen förväntas så ut på en hektar. Oftast runt 200 kg spannmål och kanske sådär en 380 kg konstgödsel. Efter lite vevande och velande brukar man ha maskinen inställd och ge sig iväg ut på åkern. Proppfull av självförtroende över att man äntligen lyckats ställa in maskinen rätt.  Sen sår man halva åkern och sen börjar föreställningen.

Det är nu man blir helt säker på att maskinen sår alldeles fel. När halva åkern är sådd har man 1/4 utsäde kvar, eller nån annan variant med lika dålig prognos – tror man. I detta läge finns det bara en sak att göra, nämligen att göra upp med sina hjärnspöken och lita på maskinen. Det är nämligen alltid så – Simulta har rätt och jag fel. Det är bara det att det är lika svårt att lita på Junkkari i detta fall som att lita på någon som vill sälja en jättebillig läderjacka på Vasa torg en sen kväll. Det går bara inte.

Såhär har det varit så länge jag varit med. Första halvan blir riktigt bra sådd och andra halvan kan bli hur som helst, för då sviker modet. Det är här frågesportknappen kommer in i bilden, det borde helt enkelt inte gå att ändra inställningen när man väl bestämt sig.  Simulta borde fråga; Är du säker? Vill du ändra dig? Om man inte tvekar låser man inställningen och det var det. Då skulle det bli bra.

Det allra dummaste är förstås att man precis vet det här men ändå trampar i samma klaver varje år. Precis så gick det när jag sådde rypset i år. Halva arealen var sådd och jag började tveka på om utsädet skulle räcka. Medan jag skruvade ner inställningsratten sa jag högt för mig själv: “Kalle, du vet väl om att du gör bort dig nu”, men ändå…….skruvade jag ner ratten.

Resultatet syns tydligt i växten nu. Dessutom blev det flera kilo rypsutsäde över helt i onödan. Tidigare på dan hade jag pratat om detta med en kollega och då föreslagit att den där ratten borde bli strömförande med 220 V när man börjar så.  Några timmar senare gör man precis samma misstag själv – i år igen.

Och ändå passar det att skratta åt en mus som går i samma fälla som kompisen några minuter tidigare. Ibland är man inte smartare än en mus själv.

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort!

3 reaktioner till “Dummare än nöden kräver….”

  1. Min begränsade erfarenhet av ryps är att skörden inte varierar så mycket fast sådden blivit lite gles. Det blir mera frö per planta ifall plantorna har mera svängrum. Annars är det precis som du säger, man gör samma misstag varje år!

  2. Redan farsan minskade på sådden efter halva åkern för att sedan öppna allt helt i slutvarven för att få utsädet att gå åt. Detsamma gör jag på den sista åkern. Inget som Kalle är ensam om. Och då man ser på resultatet på hösten så är det i alla fall vädret som avgjort hur skörden ser ut.

    Vridprov har jag slutat med eftersom de inte har någon betydelse alls i praktiken. Utom då jag köpte ny såmaskin. Då gjorde jag vridprov för att få inställningen ens närmelsevis vad den borde vara. Stefan har helt rätt i att (speciellt vete) buskar sej ifall det finns rum och vädret är bra.

    Groprov har vi alltid gjort men det är också bara vägledande. Ibland gror det uselt trots 98 % grobarhet och ibland gror det bra ute på åkern trots uselt groprov. De tre avgörande faktorerna är vädret, vädret och vädret. Och det kan man inte göra nånting åt. Förstås kan en bra såbädd litet mildra effekterna av uselt väder.

  3. Här görs det nog vridprov tills man har exakt de kg som enligt beräkningarna skall gå åt, för gud nåde om det av misstag skulle gå något kg över miljöstödsbegränsningarna 🙂
    Jag brukar nog lita på de gjorda vridproven men i år gjorde jag faktiskt som Kalle nämligen justerade lite på högt under sådden för jag tyckte att det gått för mycket gödsel åt. Det visade sig senare att sensorn för arealmätningen ruckats lite så att den inte räknade all areal. Så nu jäklar har jag 1½ gödselsäck extra i lager, hmmm. Månne det blir nån skörd överhuvudtaget nu då?

Kommentarer är stängda.