Nu meddelar SMHI att den “fetaste” prognosmodellen släpps fri (för alla). För oss bonnlurkar är det en verkligt viktig sak. Åtminstone jag har vädersidan öppen dygnet runt och kollar in väderprognoserna mest av allt.
Den “feta” prognosen har en upplösning på 2,5 km så den är verkligen noggrann. Den blir anpassad inte bara för byar utan för byadelar. Och här är det ibland så att det regnar nere i byn fastän här är alldeles torrt. SMHI har redan tidigare haft fri tillgång till prognoserna men då har man räknat ut dem med 11 km upplösning. Prognoserna uppdateras minst fem gånger per dygn och innehåller 15 olika värden som temperatur, nederbörd, luftfuktighet och vind.
Nästa år kommer ännu mer såsom radarbilder. Allt började då Norge (yr.no) för ett par år sedan släppte alla sina prognoser fria för hela världen. Därefter har det kommit massor av vädersidor på nätet. Personligen använder jag mest vackertvader.se eftersom de har prognoser från alla tre länderna (Norge, Sverige och Finland). Man kan välja mellan timme för timme och längre tider upp till tiodygnsprognoser. Lantbruksvädret på Jordbruksaktuellt är också bra.
Och det är ju så att alla prognoser får man också för varenda liten by i Finland ! Jag skriver bara in Hindersby och så har jag vår egen lilla prognos. I framtiden måste jag väl skriva in Hopenbackan eller Söörneseendan :-).
Nåjoo…fast det är ju egentligen bara en “skenbart” noggrannare prognos, själva mätstationernas antal har ju inte ökat. 🙂
Mätstationerna är desamma men prognosen görs av ett program och dess kvalitet avgör huvudsakligen hur bra prognosen är. Med mera datakraft kan man sätta in noggrannanre beräkningar. Algoritmerna utvcklas hela tiden med hjälp av återkoppling från hur vädret verkligen blev och torde blir bättre så småningom. Riktigt exakta prognoser får vi aldrig för vädret är så komplext att det är nästan omöjligt att förutse det.
Den nytta jag kan se med tätare prognospunkter är att man kan ta i beaktande mikroklimatet bättre och vi vet alla att mikroklimatet kan vara betydligt annorlunda bara på någon kilometers håll. Den som cyklat en sommarkväll har säkert märkt att det finns mycket kallare stråk här och där.
FMI:s väderradar fungerar ju annars mycket bra när det gäller detaljerad kortsiktig prognos för nederbörd.
Jo, men när mätstationerna ändå är dom samma hela tiden, så inte får dom ju exaktare återkoppling än vad dom kan mäta.
Fastän prognospunkterna skulle vara hur tätt som helst, så ger de ju ändå ingen information om “hur det egentligen gick” och därmed heller ingen återkoppling.
Snarare är det så att mätstationerna har minskat i antal. Här i Långmossen hade vi till och med 2 mätstationer när jag flyttade hit. Nu återstår enbart snö- och tjällinjen där jag sköter om rapporteringen.
Och varje gång jag läser att det skaffats en ny superdator för beräkningarna tycker jag att prognoserna snarare blivit sämre än bättre. Men regnradarbilderna är bra tack vare dem kan man själv spå det exaktaste vädret, tyvärr endast för några timmar framåt. Nattfrostprognoserna som finns på bland annat Maaseudun tulevaisuus vädersida kollar jag också in titt som tätt.
Delvis handlar det kanske om VEMS mätstationerna är.
Förr var det ju bara dom stora “statliga” väder-instanserna som höll sej med sådana, men numera har jag förstått att det sker en hel del handel & utbyte av mätdata också av mindre operatörer som tex. trafikverket…och då blir ju mätpunkterna givetvis flere.
Kalibrering, mätnoggrannhet och därmed inbördes överensstämmelse blir givetvis då lätt litet sämre än om en och samma operatör själv sköter och kalibrerar alla sina mätpunkter, men åtminstone i teorin borde fler mätpunkter ge bättre lokalprognoser.
Maaseudun Tulevaisuus vädersida tyckte jag också väldigt bra om, men den är ju numera tyvärr bunden till tidningsprenumerationen, så numera brukar jag mest använda YR-vädret.
Jag misstänker att Trafikverket numera har betydligt fler mätpunkter än Metereologen. De olika metereologiska instituten köper mätdata av varandra så jag tror mätdatan är ungefär densamma för alla. Det som skiljer är prognosprogrammen och där gäller att det behövs en enorm kapacitet för att kunna ta med alla parametrar.
Lantbruksväder hos JA (Jordbruksaktuellt) är också bra. I tiderna betalade jag för SMHI:s jordbruksväder men vad jag förstår så är det ungefär det som nu släpps fritt.
SMHI:s historiska väderdata är ju också tillgängligt för nedladdning nu (det borde FMI:s också vara?), det kan ju också vara användbart.
Jo, men för en bonde gäller mikroklimatet speciellt ifråga om historisk data. Därför har jag egen väderstation (som borde förbättras). Vi har skillnad i mikroklimatet mellan de olika åkrarna och till och med mellan huset och växthuset (som är ca. 3-4 grader kallare). Ifråga om regn så är det skillnad mellan byarna och rikssexan som är 10 km nordväst om oss har annan nederbördshistorik än hos oss. Där finns närmaste väderstation (Trafikverkets). Det är inte så förskräckligt viktigt att prognoserna är exakta – det är de annars inte heller. Men om man jämför historisk väderdata vid Riks-6 med vår egen så ser man ett mönster och kan bekata skillnaderna då man läser prognoserna.
På tal om mikroklimat så kan det t.o.m. variera på ett och samma skifte. Kalldrag från någon sänka i närheten gör att kall luft “rinner” över åkern. Vid mätningar jag gjort under de otaliga frostnätter jag vakat med mina växter har jag noterat att det generellt (under sommar och höst) är kallast ca 30 cm över marken sen stiger temperaturen (om det inte blåser) med ca en grad för varje meter man lyfter termometern. Kanske ligger växthuset lägre än bostadshuset, Nisse?
För mig är det faktiskt förskräckligt viktigt med noggranna prognoser åtminstone visavi risken för nattfrost. Vet att man inte kan ta mikroklimatet i beaktande vid uppgörande av dylika men om man har säker prognos för en plats i närheten kan man själv bedöma (efter några års erfarenhet) hur läget kommer att vara på den enskilda åkern.
Förövrigt så har min väderstation gett upp vad gäller rapport från åkern. Efter batteribyte fick jag inte igång den igen, blir väl att investera i en ny så småningom. Har du Nisse rekommendationer om vad som är prisvärt? Hade en relativt men välfungerande enhet från den stora postorderfirman i väster tidigare.
Jag söker också efter en bra väderstation men har tyvärr inte hittat nånting som jag tycker är tillräckligt bra. De trådlösa stationerna är bara skräp. Möjligen kunde det fungera med inbyggd mobilanslutning men det blir ju dyrt då man måste betala för all dataöverföring. WLAN är ett dåligt protokoll (låser sej lätt) men det kunde fungera med bra riktantenner. Vi körde för tio årsedan WLAN över tio kilometer med litet bättre basstationer och riktantenner. De som använder 433 MHz (de flesta) är tyvärr usla. Jag har testat ett par som inte ens klarade av avståndet till växthuset (30 meter) så jag grävde ned kabel.
Netatmo använder WLAN (som också kallas WiFi) och det ger litet längre räckvidd. Men inte mycket. Ambient Weather har en ny station som kommer i november och drivs med solceller (WiFi) men jag har ingen erfarenhet av hur bra de fungerar i praktiken.
Jag anser att man nu bör köpa enbart sådana som har inbyggd web server, dvs. de kan skicka data till Internet utan inkopplad dator. Det betyder också att det går att kolla upp väderdata över smarttelefonen. Ambient har en Weatherbridge som bara förmedlar data och som man kopplar en “vanlig” gammaldags väderstation till. Men jag är osäker på räckvidden. De lovar 100 meter (utan hinder) men det är ganska litet.
Så finns det litet tuffare väderstationer såsom Weatherstop som garanterar minst 50 km räckvidd. Fast då är priset kring 4000 dollar … Nu beror det på hur lång räckvidd du behöver. Ambientweather har Rainwise med WiFi och räckvidd på ett par kilometer (utan hinder) för ca. 1000 dollar.
Det finns en massa väderstationer och de nya är betydligt bättre än de gamla. Räckvidden är det som kostar. Det kan ta tid innan de kommer till Clas Ohlson och liknande men jag köper inte de gamla på 433 MHz (och liknande).
Ännu om väderstationer: Jag är mest intresserad av sådan som använder KABEL eftersom jag är ytterst misstänksam mot trådlösa. De jag testat har varit rena skräpet. Förstås finns det tuffa protokoll som garanterar kontakt men då hamnar vi i en helt annan prisklass.
Och så är det fråga om PROGRAMMEN ! Jag vill ha program som sätter väderdata i databaser i 10 år framåt och då skall de vara STANDARD. Helst egna program. Nu använder jag programmet WVIEW som kommer med källkod så jag kan programmera om det hur jag vill. Det stöder bland annat Davis som gör proffsstationer.
Nu har jag en LaCrosse som är ganska dålig. Temperatur kan den mäta men regnmängderna är helt knäppa och vindpropellern har gått sönder (plast). Så jag tittar på Davis Pro2 CABLED. Den kostar över 600 euro så den är inte så billig men det gäller att kolla om den fungerar säkert. Davis har nyss kommit med en ny regnmätartratt med spikar för att hindra fåglar att sätta sej på kanten och använda tratten som vessa.
Ett prblem med regnmätaren är också att tratten blir full av barr och annat skräp.
Så det är en ganska komplicerad historia att välja väderstation.
Testade räckvidden på min gamla station innan jag monterade den och den klarade i alla fall 150m (vill minnas att den gick på 433MHz monterade den ca 50m från gården och den fungerade bra i närmare 2½ år men sen började batteriet ge upp och som sagt efter batteribyte fick jag inte kontakt igen
Temperatur och luftfukt verkade ok också regn om det inte blåste men vid blåst verkade det som om vibrationer orsakade betydligt större värden än de verkliga.
Davis har jag kollat tidigare men de är onekligen lite i dyrare laget. De verkar dock vara ganska allmänna bland de som har sina privata stationer på nätet. Ska vid tillfälle försöka gå igenom de märken som används i privata stationer, kanske hittar man nåt som man inte tidigare hört talas om.
Det är inte ovanligt att problemen kommer efter batteribyte. De 433-stationer jag hade krånglade mest då man skulle starta dem. I en av dem måste man ta ut batterierna flera gånger och ha stationerna riktigt nära intill varandra för att de skulle få kontakt. Och då batterierna var bakom en fastskruvad lucka så beslöt jag att slänga skräpet. Det var inte i användning många dagar …
Antingen bygger jag en egen väderstation av 1-trådsgivare eller så går jag över till Davis med kabel. Jag behöver inte ha mätarna ute på åkern. Tendensen är i alla fall att väderstationerna blir bättre och billigare. Huvudproblemet är protokollen som antingen är väldigt robusta och tar sej ur alla låsningar eller så hindrar att man får kontakt. Tyvärr tycks 433-protokollen höra till den senare kategorin. Mobilprotokollen hör till den förra kategorin men så är det också satsat miljoner på deras utveckling med hundratals ingenjörer inblandade.