3 maj, 2015 av Kalle

Historien upprepar sig.

Inte ser det ut att bli annorlunda i år heller. Det enda avvikande i år är att allt är precis som vanligt. Runt mig jordbrukas det för fullt, själv håller jag på med markservicen, som precis som alla andra år upptar mera tid än jag räknat med.

Ett praktexempel på det är det som varit dagens program. En småfrölåda.

Vår blankettälskande miljödepartement har ju i år kommit med lite nya otyg för erhållandet av miljöersättningen. Vissa saker är väl helt bra, skyddsremsorna tex kan jag smälta utan desto mera argumentering, värre är det med kartritande och allehanda kritstreckskonstigheter som skall lämnas in. Om detta har ju redan några hyllmeter skrivits här på bloggen så inte mer om det nu.

Bland de saker som är nya är sk fånggrödor. Det handlar om att man skall så en kvävefixerande gröda i botten under spannmålen och på så sätt binda kvävet i jorden. Huruvida det är så eller inte vet jag inget om, men jag har i varje fall hoppat på det tåget.

Hur man sedan genomför detta kan ske på flera olika sätt, själv har jag köpt en småfrölåda till såmaskinen så att jag kan så klöverfrö tillika med spannmålen – dock bara i försökssyfte i år, jag vet ju inte alls hur det fungerar.

Således har jag köpt en småfrölåda för montering på Simultan. Det är för övrigt den första anordning som kommit till gården av byråkratiska orsaker – inte av odlingstekniska. Bara en sån sak.

Lådan kom för två veckor sen och såg ganska oskyldig ut i sin leveransförpackning. Redan där borde jag ha tänkt till, för det är ju dom största problemen som ser oskyldigast ut i början.

DSC_0061

De flesta andra hade ju givit sig på lådan genast, om inte annat så av nyfikenhet eller självbevarelsedrift. Jag väntade tills i går kväll. Då bröt jag förpackningen och kom ganska snabbt på att detta inte var gjort i en handvändning. Själva lådan vägde 95 kg och bara att lyfta den på plats och skruva fast den krävde grannhjälp, men var ändå rätt enkelt.

DSC_0171

Själva frölådan monteras som en skild behållare bakpå maskinen och skall sprida klöverfrön genom fritt hängande slangar.

Vad som dock inte var enkelt var att fästa slangarna. Bruksanvisningen var värdelös, och hur jag än vände och vred på fästjärnen så ville det sig inte. Efter nån timme började det hela promenera på mina nerver och jag var tvungen att överge projektet en stund. Sen återkom jag gång på gång under dagen bara för att vrida och vänd på fästjärnen en stund och sedan gå därifrån.

Någonstans under dan började jag fundera på likheterna mellan en IKEA möbel och en Simulta såmaskin och kom på att dom var slående. Båda kommer i delar, båda är ett h-vete att sätta ihop och båda fungerar jättebra som färdiga.

Där upphörde likheterna. Vad gör man på en söndag när man inte får ihop en frölåda?  Jo, man ringer förstås killen som sålde maskinen som ju då är en gammal bekant. Han var på nån familjetillställning nånstans i norra Österbotten, men givetvis hjälpsam upp över öronen. Efter det samtalet gick det att komma vidare och sen var det faktiskt bara några timmar jobb kvar tills jag var halvfärdig. Kvar när kvällen faller är att fästa alla slangar i sidled, samt att fundera ut hur drivkedjan skall gå. Har tjuvtittat lite på det och vädrar nya problem.

DSC_0189

Det var dom tre fästjärnen som står i vinkel på bilden som krånglade till 3. maj för mig. Enkelt när man kan det – hopplöst att fundera ut. Inte vet jag om fortsättningen heller var enkel för det var ett jäkla trixande innan alla slangar var där dom skulle, men det gick lättare när man visste hur det skulle göras.

Vad är då sensmoralen? Jo naturligtvis; Handla lokalt så finns hjälpen när den behövs. Som man ropar i skogen får man svar.

 

 

10 svar till “Historien upprepar sig.“

  1. Andreas H skriver:

    Fånggrödan behöver inte vara en kvävefixerande växt såsom klöver. Det går även bra med timotej. Jag har noterat i växtskyddskatalogen att klöver ställer till det rejält vid val av preparat. Timotej har dock också vissa begränsningar men dock färre.

  2. Kurt skriver:

    Nej, det finns ju ingen anledning att välja en kvävefixerande växt som fånggröda om man skall binda upp kväve i ammonium eller nitrat-form i jorden. Olika sorters gräs ,råg och kålväxter har använts som fångväxter

  3. Kalle skriver:

    Alltså nu börjar jag känna mig yr. Jag hade tänkt skriva ett skilt inlägg just om fånggrödor, men nu blir jag tveksam på alla punkter. Alltså visst vet jag att klöver för med sig endel problem, och just därför inskränker jag försöket i år till just ett försök. Däremot har jag trott att klöverns nyttiga effekt skulle vara betydligt större än timotejens. Borde man tänka om i sista stund?

  4. Nisse skriver:

    Jag sitter också och funderar på fånggröda. Det skulle annars vara bra men man får INTE använda fånggrödan för att anlägga ”flerårig vall, gröngödslingsvall eller följande års odlingsväxt”. Det betyder i praktiken att man måste plöja ned den på hösten … Det står att fånggrödan ”skall använda näringsämnen” så den är alls inte tänkt som gröngödsling. Klövern har säkert nyttig effekt ändå men hur stor den blir vet jag inte. Jag börjar luta åt att lämna hela fånggrödan åt byråkraterna. Jag tänkte nämligen inte alls plöja i höst och då kan det bli problem med ovan nämnda personer. Jag sår säkert in en del i klöverblandning men får inte kalla det ”fånggröda” trots att den blir kvar hela vintern och fångar mycket mer än upplöjd fånggröda.

  5. Nisse skriver:

    Ifråga om besprutning så behöver man inte så fånggrödan på våren (även om det är praktiskt). Man kan så den ända fram till 15 augusti och då är väl allt sprutat …

  6. Stefan skriver:

    Finns det angivet nånstans hur mycket eller lite frö man måste så per hektar? Man vill ju sätta så lite som möjligt men ändå erhålla stödet…

  7. Andreas H skriver:

    Kalle: Jo, du har helt rätt. Klöverns nyttiga effekt är större än timotejens. Det är dock tveksamt hur mycket kväve den hinner fixera på våra breddgrader efter skörd. Våra höstar är betydligt kortare än t.ex. höstarna i södra Sverige där jag har förstått att de har sysslat en del med fånggröda. Sen beror det ju också på om man sår fånggrödan för stödets skull eller för den eventuella markförbättringen.
    Själv tänkte jag så fånggrödan med centrifugalspridare i samband med besprutningen av 2 orsaker:
    1: För att kunna använda de växtskyddspreparat som jag vill, utan att skada fånggrödan
    2: För att minska risken att fånggrödan hinner bli för lång/hög och störa tröskningen

  8. Kalle skriver:

    Stefan, det problemet har byråpersonalen givit bort till oss i sin helhet. Åtminstone fram till en eventuell granskning. Det står bara att det måste vara ”grönt”

  9. Andreas H skriver:

    5 kg/ha sår jag. Det rådet fick jag av en bekant med erfarenhet av detta

  10. Nisse skriver:

    ”Växtligheten skall täcka hela jordbruksskiftet” – och så beror det på inspektören hur han tolkar det …