8 januari, 2016 av Charlotta

Enkelt och fungerar prima

-19,6. Mer har jag inte sett på min mätare. Pappa (som alltid ska vara värst här på holmen 🙂 ) hade väl nog ner till -22. Det räcker riktigt bra till. Idag står mätaren på – 8, och de närmaste dagarna utlovas det lite humanare temperaturer. Låter riktigt bra det, med tanke på att jag har ”bara” 2 oöppnade ensilagebalar inne och måste sparka igång någon traktor endera dagen. En bal räcker till ungefär 4-5 mål, beroende på hurdan bal det är, så jag behöver inte starta traktor och köra in balar alltför ofta när jag kan sätta upp 4-5-8 balar på vinden. För kunnas skull, skulle jag kunna sätta upp fast 20 balar på vinden, men de är så tunga att rulla runt på, så jag brukar nöja mej med en rad av balar i mitten.

Hur klarar sej fåren nu när det är såhär kallt? Frågar folk ibland.

Ibland funderar jag också. De har väldigt lite ull på magen och benen, men det är nog bara att konstatera att de klarar sej väldigt mycket bättre än vad man själv gör. A och O är ju dock att de får mat. Ordentligt med mat. Och vatten. Vattnet är en av de saker som är mest problematiskt med när det blir såhär kallt. Jag har får, och de är inte lika kräsna och vattenkrävande som tex. mjölkkor. Eller ko-djur över huvud taget är det annat med. Får är rätt enkla att hålla med vatten, men, dom ska ändå också ha sitt. Utan vatten blir det inte heller bra. Att hålla en vattenbalja ofrusen i -20 grader är inte sådär bara huxifluxi. Det finns alla de möjliga fina, dyra vattenkoppar och baljor det inte skall frysa i, men jag har som vanligt ett eget enklare, billigare system på det hela. Det fungerar hur bra som helst ända tills lamningen kommer igång, då blir det lite justeringar, men inte mycket.

Jag har baljor, helt vanliga mjuka plast-gummibaljor. Hård plast knäcks och går sönder så fort de får en stöt när det blir kallt, så de är värdelösa, men sånadär mjuka baljor håller hyggligt. Dessa placerar jag ut där jag vill ha dem på hösten och sen flyttar jag dem inte. Med tiden växer ströbädden runtomkring baljorna och det börjar värma sej i ströbädden. Den värmen är superbra när det blir kallt, den ser till att det inte fryser längst ner i baljan och det håller vattnet ofruset. Visserligen fryser vattnet uppe på ytan rätt fort i -15-20 grader, men många gånger håller sej vattnet ofruset flera timmar. När lamningen drar igång går det inte att ha baljor nere i ströbädden, då blir det att lyfta upp baljorna så inte något lamm går och druttar i. När lamningen drar igång är det sen mer hålligång i fårhuset, jag går där oftare och kan ge vatten flera gånger om dagen, och fåren dricker då också mer, så då hinner det inte frysa på samma sätt, och fryser det, så är jag ändå där ganska snart igen och kan ge dem vatten. Men, när det blivit is i baljan, lagat ett islock på, så brukar jag hacka bort isen, ösa upp den med en stor hålslev, eller såntdär frityrgaller och så håller sej vattnet bättre ofryst en lite längre tid igen. Jag fyller på vatten i baljorna från vattenposten med en vanlig trädgårdsslang som jag tömmer efter varje användning, eller så bär jag ut det med ämbar. Vattenposten, där vattnet kommer in till fårhuset är försedd med elvärme en bit ner i slangen så att det inte skall frysa. Fryser den slangen är jag ”so in deep shi..”. Då är jag utan vatten i fårhuset. Det har hänt en gång för länge sedan, som tur är har jag en händig far som den vintern tinade fler slangar, så jag var inte ensam om det, men kul var det inte att öppna kranen och inget vatten kom… Det blev att ta upp kranen och fara med het vattenånga in den vägen och tina upp proppen som inte var så långt borta, fel på värmekabeln i röret? Ja, inte vet jag men jag slapp iallafall ta till ”vatten-till-djuren-lösningen” från 1930-talet. Många gånger när jag öppnar kranen och vattnet forsar, tänker jag på när min moffa berättade hur han hade haft som uppdrag när han var ung att sköta om hästen. Han var äldsta barnet här på gården och fick ta hand om hästen och mycket av det jobb som skulle göras med hästen. Bland annat skulle han och hästen se till att de andra djuren fick vatten. Vattnet i brunnen skulle vara åt folk, så det var att ta släden med tunnor på och fara ner till sjön, hacka upp vaken, ösa tunnorna fulla med vatten och sen köra upp det till djuren.

-ja, he va ti hack hål i vaakin me bildn, å öis tunnåna fulla, å så va he ti kör åpp ti föuse. Men, för vart stig som hästn to, skvimpa he över å sledan blei som ein enda isklomp innan vi va näär föuse. He vaa int naga viidare alls int.

Jag kan knappt skriva svenska, och skriva dialekt blir nästan obegripligt, men jag minns så bra hur moffa berättade om vattenkörandet som han inte alls tyckte om. Är glad så länge jag slipper börja dagen med att hacka hål i en vak för att få vatten åt djuren.

Vid vattenposten har jag en 200 l. tunna stationerad. Den är vadderad med bergull och fårull så den inte ska frysa. Ibland har det hänt, när kyla pinar sej in överallt, att det vill slå en krans av is längs sidorna, men ännu, trots kylan, så har den hållit sej isfri riktigt bra. Den försöker jag alltid ha lite drygt halva i så att jag alltid har vatten att ge ifall någonting frusit någonstans, och så är det så lyckligt att kranen börjar bli lite otät så den står och droppar lite sakta.

DSC_1255[1]

Man ska inte göra det så invecklat om man inte måste. Som lock har jag en skiva bergull i en sopsäck. Fungerar prima 🙂 Visst är det lite bökigt med slang och balja, och nog är de fina dedär frysfria vattenkopparna/baljorna. Men jag föredrar att ha allt så enkelt som möjligt, det tar inte länge att ge vatten såhär heller, kanske 5-10 minuter om dagen. Har man mer och fler får, då är det klart att man kanske måste ha ett system som fungerar smidigare. Eluppvärmda vattenkoppar/baljor osv… men, om det blir strömavbrott då? Då sitter jag i smeten också, men jag lenar hellre 5 meter fruset rör, än 50 meter fruset rör.

Avslutningsvis, till alla er som kämpat med frusna rör i kylan… Hejja hejja, kämpa på!

2 svar till “Enkelt och fungerar prima“

  1. Nisse skriver:

    Smart, Lotta ! Det är ingen konst att hitta på invecklade system men de enkla systemen är de bästa. Det finns helt enkelt inte så mycket som kan gå fel. Jag brukar fnysa åt alla reklamer om ”datoriserade” lösningar så datadoktor jag är för där finns en massa saker som kan gå fel och är svåra att rätta till. Folk är helt förblindade och inser inte att det absolut bästa är sånt som fungerar utan datorer och utan el.

    Ni är lyckliga som bara har -8 grader. Vi har -25 här nu och det är tre grader varmare än det var i morse. Så jag gör ingenting utan ligger bara på ugnen (sådär bildlikt). Filttossor inomhus är det som gäller här nära Sibirien …

  2. Janne B skriver:

    Du tycks ha samma patent som min farfar hade i stallet med en tunna i en isolerad tunna. men jag tror inte att du har STALLSKONAR, om du av någon anledning inte vet va de är så är det två modifierade(de va ett fint ord) bräd lappar med en rem överst så att dom hålls på plats i dehär fallet filt-tossorna därför att tossorna suger i sej gödsel och urin, men det var ett par extra sulor på sådär 30 mm av lövträd för det var lätt och fanns ovanför stallet i ämnesvirkeförrådet. Då tiden var kommen sade han att poitji far opp ett ämnesvirk så ska ja lag ny stallskonar. Dom gamla gubbana gick med sina filt-tossor dagen i ända då det var kallt, ute som inne och de va ju inte så bra för kvinnfoltji att komma in med dynga på tossorna (men det skötte nog farmor om att så inte förekom). Jag kommer bra ihåg då ja var liten och tossorna blev för små så LÄSTADE farfar om dom till en lite större storlek än jag hade, och så ullstrumpor eller hö om man fick snö i skaften. Vi skojade på julkalaset då min brorsdotter som bor i Holland och hennes man talar flytande Franska och hennes barndomsvän är gift i Frankrike där var en massa språk. Men min farfar talade blandad(men dialekt förstås) Franska och Ryska vissa ord Birs Forage som kommer ifrån Ryska ochFranska. Men ett bättre Nytt År till dej Lotta Å alla andra Bondbloggare Ha De Så Bra.