Tillbaka till motorsågen

Lastaren drog sin sista suck men skogsarbetet fortsätter. Det blir bara mera stressigt då april börjar komma närmare. Dagarna blir längre och ännu är det kallt på nätterna så vädret är just nu helt bra. Men inte blir det mycket av att kvista och kapa med motorsåg så vi testade att använda den andra lastaren att lägga träden upp på processorn. Det gick men det behövs två förare. Det gick bra idag men mitt i veckan är jag ensam i skogen. Förstås kan jag hoppa ned från den ena traktorn och upp i den andra, sätta trädet på processorn och så tillbaka till processortraktorn och köra igenom det …  Inte riktigt smidigt.

DSCN5593

Så nu får jag välja: Antingen kvistar och kapar jag för hand och radar ihop med lastaren eller så hoppar jag upp och ned i traktorerna hela tiden. Det kanske blir en kombination av bägge. Täta granar kör jag genom processorn medan långa björkar utan kvistar kapas för hand.

Harm är det nog men ramen på gamla lastaren (till vänster) är så söndrig att det inte går med någon snabb reparation den här gången. Jag sågar nu ned allting på dikesvallen och det är mest långa björkar. Likaså i gallringen i ungskogen bredvid (bakom kameran) finns det en mängd långa björkar som skall bort. Det går i alla fall hyfsat snabbt med motorsåg för de har inte mycket kvistar.

I hemskogen finns en mängd aspar som borde bort och där kan jag ändå inte använda processorn. De stora asparna har så grova kvistar att det är bättre att såga dem med motorsåg. Det går också fort för aspen har minsann inte hårt virke.

En fördel är att jag får mera motion och inte bara sitter vriden baklänges och drar i spakar …

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

17 reaktioner till “Tillbaka till motorsågen”

  1. Går det inte på ett sätt så på ett annat 🙂
    Ser att skogen rensat sig bra där också, det är egentligen ganska fina förhållanden nu då man inte har nacken full med snö hela tiden.
    Kämpa på!

  2. Noterar Nisse att Du har en Farma lastare. Den gamla Patruunan som jag har börjar vara på upploppet så
    det blir nog något annat till nästa säsong. Järnet börjar bli så uttröttat efter över 30 år att det uppstår små
    frakturer här och var som fodrar steloperation med Kemppi. Kan Du berätta lite om erfarenheterna av
    Farma, modell, ventilbord etc.. Ser bra ut i reklamen men det finns ju så många utrustningsnivåer att man
    nästan blir med tummen i mun. Kronos kan också vara ett alternativ. Räckvidden skulle jag behöva 7 m+
    Räckvidden viktigare än rena råstyrkan. Har lastaren på vagnen för tillfället och det är en klar nackdel att inte
    kunna plocka bort virke framför traktorn ibland. Å andra sidan klarar man sig med lite mindre räckvidd om
    den sitter på vagnen.

  3. Ett alternativ

    http://www.atl.nu/skog/har-ar-mohedas-nya-12-tonsvagn

    Fråga en patuhandlare vad som är bra med den här ? Han halvfinsk försäljare svarade kronos är också bra !

    Ännu till bonde demonstationen, förvånandsvärt många traktorer läckte olja, mycket olja.
    Bönderna sätter väl all tid på att fylla i blanketter och hinner inte meka som på den gamla goda tiden.

  4. Jo, jag har en liten 6 meters Farma av första generationen. Köp inte en sådan. Andra generationen är mycket bättre. Den läckte vatten in i vridhuset så jag måste sätta ett gummi runt vridtornet med slangklämmare som skydd. Dessutom är leden mellan huvudbom och mellanbom dålig. Den blir alldeles för svag då man lyfter – den nyare generationen har mycket bättre led. Men vridhuset är bra med dubbla cylindrar och den lyfter förvånansvärt bra. Ventilbordet är annars bra men elknapparna är usla. Bara man nuddar vi dem så faller stocken ur gripen … Jag måste ta bort ledningarna från knapparna till fötterna och flytta till en skild låda. Annars började fötterna gå upp och ned då man använde spakarna. Vet inte om ventilbordet är bättre för andra generationens lastare.

    Farma är billig och Kronos mm. säkert starkare men jag behöver inte heller rå styrka. Just nu tittar jag på en Farma G2 8,5 meter att sätta i stället för 30 år gamla Nokka 3010. Den är ganska bra att använda men på tok för svagt byggd. Jag har svetsat så jag kunde ha byggt en helt ny lastare i stället … Farma 7 meter är samma lastare som 8,5 men har bara enkelt utskjut i stället för det dubbla på 8,5. Priset är hyfsat. Köper jag en bättre begagnad så är den dyrare. Vagn behöver jag inte. Jag köpte för 25 år sedan en Iggesundvagn på 10 ton billigt och den har hållit bra. Klättrande boggie och dubbla styrcylindrar är fina saker.

  5. Var och kollade på Pers förslag. Vilket ekipage! Vagnen har jag, en 8 tons Jusmara som tycks tåla hur mycket stryk som helst utan att ändra. Nackdelen med den är att den är ngt lätt i rumpan, så pass att man
    kan stjälpa den ganska lätt när den är tom, om man har en lastare som är tung så ligger tyngdpunkten
    med tomt ekipage högt. Därför tror jag att en lastare med lite 7 meter+ i räckvidd är ungefär vad som är
    lämpligt. Kort huvudbom och kort lillbom men gärna två hyggliga utskjut så man kan “krympa” den när det är trångt i gallringarna skulle vara idealet men jag vet inte om den kombinationen finns på marknaden. Lite
    som en damsko “liten men ändå stor”! En vinch kunde många gånger också vara till nytta, el- eller hydraulisk vet jag inte, men el låter lättare och smidigare. Dessutom var jag i ett anfall av sinnessvaghet
    och utrustade gamlingen med ny grip och ny rotator i fjol. Visste inte hur långt resten var gånget. Men lär
    väl gå att köpa en lastare utan grip och rotator.

  6. Det kan nog vara så att dra hela trän till processorn belastar vridhuset mera än normalt lastande.

  7. Det går nuförtiden bra att köpa en lastare i bitar. De säljs inte som paket utan man måste välja en massa moduler för att få ihop en lastare. Jag köper också lastare utan grip, utan rotator (den är helt ny), utan ventilbord.

  8. Har du Nisse ett ventilbord som går helt med el eller är det bara vissa funktioner som är elstyrda och resten
    hydrauliska? Finns ju rätt många alternativ på ventilborden också, allt från gamla hederliga 8 vippors som
    fodrar pianistfingrar till månlandarversionen med två joysticks.

  9. Jag har mekaniska tvåspaksfunktioner för huvudventilerna och på Farma el för grip, utskjut och fötter. På Farma är ventilbordet uppdelat i två. Elventilerna finns på ett skilt ventilbord utanför hytten.

    Elfunktioner är ibland besvärliga – speciellt för gripen. Som jag skrev så är tryckknapparna för känsliga på Farma. Om man i misstag nuddar vid gripens knapp som kan stocken falla. För fötter och utskjut är elfunktionerna helt OK. Mekanisk tvåspaksfunktion är bra. Åtminstone har jag vant mej vid dem.

  10. I allmänhet kan man det men inte på en 30 år gammal Nokka för där är det inbyggt i ramen.

  11. Har nu fördjupat mig lite mer i skogslastarnas värld och som med så mycket annat så “med stigande kunskap
    ökar förvirringen”! Riktigt så illa är det väl inte utan några intressanta kandidater börjar utkristallisera sig.
    Kronos 7m:s räckvidd, ett utskjut
    Farma 6,3 m:s räckvidd, ett kort utskjut
    Kesla 6,1 m:s räckvidd, ett kort utskjut
    Patruuna 8 m:s räckvidd, korta bommar och två utskjut

    Keslan har kort räckvidd och är svag, 275 kg bara vid fullt ut. Farman har rätt bra styrka både i lyft och sväng
    men är på kortare sidan. Kronos har stabil, stark sväng i oljebad, räckvidden ditåt och verkar väl dimensionerad. Valbara ventilbord. Patruunan är mitt emellan med styrkan i lyften. Svängen ok samt bra utformad grip. Hydrauliskt förstyrt ventilbord, stödbenen med el. Som grädde på moset gashydraulisk
    dämpning av sväng och lyft samt flytt till vagnen ingår. Alla lastare ryms inom samma 1000 lapp trots
    varierande prestanda och utrustning eller de kostar cirka 750 m3 massaved!
    Är det någon av bondbloggens läsare som har erfarenhet av Kronos 4000 eller Patruuna 4180 så tages
    synpunkter och erfarenheter, goda som dåliga, gärna emot. “He e betär ti funder en halvan dag än ti göra
    på tok en heilan”!

  12. Kronos vet om 15 år vad dom sålt om du behöver anpassa nya tillbehör och så.
    Annars ett bra råd, ta den som är tyngre=mera järn=håller bättre.

    Oniar är billigt men ring dit om 15 år. Andrahandsvärdet ?

  13. Beror på om man kör den till skrot, då är det väl kilopriset som gäller i slutändan? 😉

  14. Det blev efter lite stötande och blötande till sist Patruunan med 8 m:s räckvídd. Den vann på räckvidden och komforten med gasdämpning till sväng och bom samt gungbroms på gripen. Ventilbordet är hydrauliskt
    förstyrt men gripen, utskjuten och stödfötterna är elhydrauliska. Knapparna till stödfötterna samsas med
    “huvudbrytaren” på panelen mellan hydraulspakarna. Utskjut och grip i ändan på spakarna. Hade mina tvivel om elfunktionerna efter erfarenhet av hur ryckigt och knyckigt eluttagen funkar på grävmaskin.
    Är troligen ngn form av dämpning även där för funktionerna är både mjuka och snabba. Dämpningen till
    svängen och bommen ville jag ha efter erfarenhet från grävaren som har dämpning. Sparar både man och maskin. Att sedan Patruunan inte var dyrare än de andra kandidaterna trots bättre utrustning och räckvidd samt att montering ingick. Att det gått att hitta reservdelar ännu trots
    32 år gammal lastare till 3200:an tyder på en viss kontinuitet i reservdelspolicyn.

Kommentarer är stängda.