10 april, 2016 av Nisse

Årsmötestider

Det är kanske inte precis ett vårtecken men i april så kommer årsmötena. Jag hann med nöd och näppe få ut det sista lasset från skogen så kom Fornminnesföreningens årsmöte. Det är en litet ovanlig förening för alla som bor i Hopenbackan, Söörneseendan, Mosabackan, Sjeggasbackan å Sminnsbackan är medlemmar. Jag vet inte om det ens är riktigt lagligt men det gör detsamma för vi har ingen medlemsavgift heller. Det var Sigge Strömberg som grundade föreningen att ta hand om Leikanlindån som är allmänning vid åbron och som han döpte om till Lekstrand. Där ordnades stora johannifester och skördefester med upp till tusen deltagare på 50-talet. Sedan förbjöd länsman festerna därför att det inte fanns parkeringsplatser och vi kunde inte bygga om en hel åker till parkering.

Efter en svacka på 80-talet efter Sigges död så tog en ny generation över och fornminnesföreningen är en livlig förening som också sköter om Hurtigs torp – ett av de bäst bevarade soldattorpen – och bysmedjan ”Smiddjån”. Årsmötet hålls av tradition hos Nissas och Beatrice bullar upp för oss tillsammans med Inga. Som man kan förvänta sej så är nästan alla i föreningen mina polokusiner (det finns kusiner, småkusiner, polokusiner och ludikusiner). Det mest typiska för fornminnesföreningen är de roliga mötena :-).

I dag har Gamla folkskolans vänner årsmöte. Det är den yngsta föreningen i byn och den grundades för att ta över och sköta om gamla folkskolan på byns allmänning. Huset är byggt 1899 och i prima skick. Stockarna är klingande hårda och doften av tallkåda sprider sej då man river bort skivorna. Värmesystemet är helt förnyat och rören till oljepannan i nya skolan avkapade. Nu sköter fyra värmepumpar och en kamin om uppvärmningen. En stor satsning som Åke Grandell (född och uppvuxen i det gamla skolhuset) betalade i sin helhet var att vi murade upp den gamla tegelpipan på nytt. Den revs av kommunen på 50-talet då nya skolan byggdes och man drog värmerör därifrån. Då var oljan billig – 10 penni per liter – men nu är det helt omöjligt att värma med olja så vi gick tillbaka till vedeldning.

De senaste dagarna har jag satt upp insulitskivor på väggarna i lärarens gamla arbetsrum. Det byggdes om till dusch- och tvättutrymme av  kommunen men det rev vi bort och återställer arbetsrummet i nästan ursprungligt skick. Skivorna låg på golvet i ett par år eftersom vi hade köksbrand hemma hos oss och jag fick sätta två år på att bygga om stuvun  och städa upp. Men nu ryckte jag upp mej och skruvade upp skivorna. Insulit (mjuka träfiberskivor) är ett ganska fantastiskt material som passar utmärkt till att isolera stockväggar eftersom skivorna följer stockväggens bukter mycket bra. Sedan klistrar vi grålumppapp i femtio centimeters rutor på skivorna och målar (eller tapetserar) väggarna.

Då arbetsrummet är färdigt så börjar skolhuset vara i ganska bra skick. Köket är renoverat och mötesrummet i fin form. Lilla salen skall ännu målas och slöjdsalen kan behöva målning också så småningom. Men allt fungerar. Vi invigde Hindersby biografteater i lilla salen för en månad sedan men det kom så mycket folk att de nästan satt utanpå varandra och nu flyttar vi biografen till stora slöjdsalen. Jag satte upp en filmduk (köpt billigt från eBay i Tyskland) på 2×3 meter där och hoppas att projektorn är tillräckligt ljusstark för den stora salen. Vi har omkring 160 timmar fina videoinspelningar från byn med gamla arbetsmetoder och historier.

Nästa söndag är det Hindersby-Bäckby Service AB:s bolagsstämma. Bolaget bildades för att sköta om handelslaget men är nu mest sysselsatt med att sköta om optofibernätet som byggdes år 2003. Till all tur blev vi inte att vänta på att ”nån annan” skulle bygga nät åt oss. Regeringen startade ett fint projekt Bredband 2015 som skulle ge snabba nät åt hela landet men det blev ett fullständigt misslyckande och nu skall de försöka på nytt (kick-off-möte den 14 april). Jag var med på förra ”kick-off”-mötet och kunde då genast konstatera att det inte skulle fungera så jag kan säga vavadejasa och jag tänker inte slösa mera tid på det nya projektet. I det här landet finns det nu ett fullständigt hopplöst system med byråkrati och marknadstalibanism (övertro att ”marknaden” skall sköta allting) som förhindrar all utveckling. Och samma politiker som skapat det här systemet börjar nu hoppa av.

Men HB Service AB har en bra ekonomi och ett fungerande nät. Underhållskostnaderna är nästan obefintliga så nu tar vi bort underhållsavgiften som obehövlig. De fullständigt okunniga teleoperatörerna försökte skrämma folk med att underhållet är tre gånger dyrare än byggkostnaderna vilket vi nu bevisat vara totalt felaktigt. Vi har dessutom mycket bra trådlöst nät här i byn av den orsaken att fibernätet sköter om den tunga trafiken och avbelastar det trådlösa nätet. Och visst behöver vi trådlöst nät i traktorer och fordon.

Så byn är i gott skick – speciellt sedan ungdomsföreningen fick nytt tak på det stora huset. Det går upp och det går ned men just nu ser det bra ut och man vågar väl visa sej på årsmötena.

 

Etiketter:

2 svar till “Årsmötestider“

  1. Johnny skriver:

    Ni verkar ha en levande landsbygd som hänger med i utvecklingen! Det är bra med folk som i god tid konstaterar hur det kommer att gå. Var själv med i en ägoreglering där någon äldre man konstaterade redan på första mötet att det här blir både dyrare och sämre än vad ni andra tror. Åtminstone blev det dyrare, som den äldre mannen konstaterade långt tidigare. Resultatet på regleringen kunde ha blivit bättre om folk skulle ha vågat ta ”sista steget”. Med andra ord så kunde en del markägare ha fått alla åkrar på ett ställe, men istället blev det på två eller flera. För mig så är dessa åkrar på långt avstånd och utgör en knapp fjördedel av den egna åkerarealen, så för mig spelar det inte så stor roll. När det blir aktuellt med ägoreglering så borde bönder diskutera med andra bönder som har varit med om ägoreglering.

  2. Nisse skriver:

    Vi hade en riktigt grundlig skiftesreglering år 1908. Efter det har inte så mycket ändrats i byn. Visst hänger vi med i utvecklingen även om vi också håller fast vid en mängd gamla traditioner. Det gemensamma sköts riktigt bra med frivilliga krafter Mest glädjande är att det finns en mängd ungdomar som flyttat tillbaka till byn.