10 maj, 2016 av Nisse

Torkkostnader

Nu är hela fjolårsskörden torkad. På sina ställen ned till 11 % som ju är för litet men allting är under 12,5 %. Fukthaltsmätaren kan visa 0,5 % fel så man kan räkna med 13 % och det är under kravet på 14 % med god marginal. Det är kanske litet för stor marginal men jag fick tillbaka ett lass som var för fuktigt och det blev ett sabla elände så det är bästa att torka ned tillräckligt. De nya fläktarna var effektiva och med hettan i förrgår och i går så torkade vetet i den nya torken rekordsnabbt. Och vad kostade det ?

Nu har Kymmenedalens el ett ganska bra system för rapportering av elförbrukningen – ned till varje timme … Jag laddade ned rapporten för början på maj då jag torkade vetet och det blev totalt litet under 1500 kWh. Priset är kring 10 cent/kWh så det blev inte speciellt dyrt – 150 euro. Så billigt har jag inte torkat förut men det var nog solenergin som i år var ovanligt stor.

el_tork_maj_2016

Som av bilden synes så gick nästan all energi åt till torkandet. Idag då alla torkfläktar varit avstängda så var energikonsumtionen mycket liten (1,51 kWh).

Idag har vi satt dubbelhjulen på stora Zetorn och försökte byta bromscylindrar. Cylindrarna kom mycket snabbt men visade sej vara av fel sort. Nu försöker jag skaffa från Estland som har ett bra urval reservdelar för Zetor och Belarus men få nu se om det blir rätt den här gången. Förutom att jag inte har styrbromsar på Zetorn så borde allt vara klart och åkrarna tillräckligt torra. Tanken är att börja så i morgon men man vet aldrig vad som ännu krånglar …

Vi fick ett litet åskregn i dag och i morgon skall det bli mulet och svalare. På lördag lovas det regn så före det borde man få sådden undan.

 

Etiketter: ,

7 svar till “Torkkostnader“

  1. Christer skriver:

    Du behöver kanske inte vara rädd för skorpbildning nu då du kör plöjningsfritt? Annars brukar det vara riskfyllt med sådd innan regn.

  2. Nisse skriver:

    Jag har sällan problem med skorpbildning på våra lerjordar. Men jag sår också ganska sent. Tidigare med frässådd så kunde man inte heller ge sej ut på de våta lerorna. Det blir spännande att se hur det fungerar utan bearbetning. Då jag gick över åkrarna så låg det halm som ett skyddande skikt som säkert minskar uttorkningen och hoppeligen gör den jämnare. Men det är svårt att säja hur det går då man sätter såmaskinen i jorden – om den drar upp alltför mycket fuktig jord ? Tillvidare verkar upptorkningen gå bra också i svackorna.

  3. bondn skriver:

    Hej Nisse! Får man fråga hur många ton du torkade? Kör själv också med kalluftstork, men kommer inte ner i så låga kWh.

  4. Nisse skriver:

    Jag tippar att det var omkring 50 000 kg (jag har inte mätt ordentligt). Vanligen kommer jag inte heller ned i så effektiv torkning. Det var det ovanligt torra vädret med stark sol och hög temperatur som gjorde torkningen så snabb. Vetets fukthalt var annars 18-20 % i början och kring 12,5 % efter torkningen. Om jag försöker torka på hösten så blir det många gånger mer kWh än nu. Förra hösten gick det inte alls att torka utan jag blåste bara för att hålla ned temperaturen på vetet.

  5. Micke skriver:

    Precis som Christer skriver så har jag samma erfarenheter med skorpbildning om man sår den gamla goda
    sjöbottnen innan regn. Vårplöjning brukar resultera i knytnävsstora kokor som man får nöta och nöta för att
    få sönder och får man inte till en bra såbädd så blir det ojämn uppkomst när brodden ska ta sig runt de stora kokorna. Anniina vete och Einari korn, certifierade och betade är på agendan i vår. Väntar ut det utlovade regnet (om nu prognoserna håller) till måndag som kommer att bli den stora harvaredagen och efter det
    ska torpet sås. Kommer att bli rätt normal tidtabell om vädret står bi. Någon egentlig brådska vad jordens
    redbarhet beträffar är det inte. Yngre maskinisten har plöjt ca 10 hektar de senaste dagarna men nog tar
    det tid innan tiltorna grånar. Är väl för kall jord. Vetet borde fås i jorden men kornet är det ännu ingen panik med. Nisse brukar ju ha koll på tofsviporna och jag kan berätta att i går kväll fick jag vara ”babysitter” för
    vår halvtama tofsvipas ungar kläcktes ett par timmar innan vi plöjde. Snabba ryck, man ruskar skalet av huvudet och sedan springer man! Plockade ungarna i mössan så länge plogen gick runt boet och återbördade de små åt mamman när faran var över. Har ngn koll på hur gammal en tofsvipa blir? Det är
    femte året med samma ”vipa”. Hon kommer ca 5 meter ifrån och pratar en massa. Till och med upp till
    huset ibland om katterna är på behörigt avstånd. Närmare än så kommer hon inte men trevligt i alla fall!
    De sista åren har hon anmält sin ankomst med att innan bobygget visa upp sig på tomten.

  6. Stefan skriver:

    Här är allt oplöjt än. Som ekoodlare lönar det sig inte att ha bråttom och sätta fröna i kall jord. Här lyckas vårplöjning ganska bra förutom på de torraste backarna där det vill bli onödigt torrt. Jag har stubbharvat några hektar och fraktat ut lite kogödsel till åkrarna, men det är allt hittills.

  7. Nisse skriver:

    Där ser man hur stor skillnad det kan vara. Här har till och med svackorna torkat upp ordentligt. Och på våra styva lerjordar är det rena katastrofen att vårplöja. Då växer det ingenting.