Första frosten

Hösten kom. Supervärmen (+25 grader) tog slut och vi hade vår första frost i går morse – men inte mycket, bara -0,4 grader. I alla fall var det ganska sent för den första frosten. Och det har bara varit torrt. Nån millimeter lovas till lördag men få nu se …

Jag gräver vattenslang och teckdiken till växthuset så maskinerna får stå. Nu är det spaden som gäller. Det har varit litet blött inne i växthuset vid en viss sorts väderlek då det kommer stora mängder kondens. Och så skall groningsavdelningen isoleras med bubbelplast så den håller värme bättre. Det förlänger växtsäsongen en hel del.

DSCN6139

Trädgårdsmästaren var ett par dagar i Sverige på äppelutställning i Västerås och Julita. Och så skulle våra egna äppelträd (nyplanterade) i Medåker vattnas. Det har varit grymt torrt i Sverige också. Och varmt – på sina håll har värmerekordet för september slagits. Det har varit varmare än under de senaste 186 åren. Brunnen var nästan tom.

Idag har jag kört bort flera lass kvistar från trädgården. Vi har en mängd pilar som växt ut över åkern bredvid och måttet var rågat då de höll på att dra loss spegeln från tröskan. Vi planterade pilarna på 70-talet för att få snabbt vindskydd och tänkte ta bort dem då vi fått de mera värdefulla träden att växa. Då Mia låg i barnvagnen så promenerade vi i Mustila och knyckte små plantor av intressant träd. Man måste ju stjäla skott för att de skall växa … Hoppeligen är brottet redan preskriberat. Men pilarna står kvar ännu och håller på att tränga undan allt annat. Nu sågade jag bort en massa kvistar och fällde en pil. De skuggar också växthuset.

DSCN6150

Fastän jag körde bort flera stora lass så finns det mycket kvar ännu. Vi har nu stora hopar med kvistar som borde brännas – också från tidigare gallringar – men man vågar inte tutta eld på dem i den här torkan så vi måste vänta tills höstregnen börjar.

Jag har skaffat nya vägtrummor för de gamla cementringarna som vi satte ned med farsan för 60 år sedan börjar ge upp på sina ställen. Troligen är det de nya tunga maskinerna som är boven för det var inga problem med de små MF65 och MF165 som vi körde med förr. Den nya stora Zetorn är mer än tre gånger tyngre. Det är första gången jag köper plasttrummor (utom i skogsdikandet men då skötte reviret om anskaffandet). De små trummorna är ganska billiga men över 30 cm så stiger priset kraftigt.

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

2 reaktioner till “Första frosten”

  1. Folket hade en tendens att använda brunnsringar som var billigare lättare (och svagare).
    De är gjorda att läggas liggande. Typ 60,80 och 100cm mm

    Trumringar läggs stående, bättre armerad och tjockare väggar och mycket starka.

    Satte själv ett par galvaniserade plåttrummor 89 och tätade skarven med tomma gödselsäckar. Nu i höst när vi rensade i bäcken så var plåttrummorna helt sönderfrätta och föll ihop när de togs upp. Plastsäckarna var lika bra som när vi satte dit dem.
    Nu satte vi dit plasttrummor och dom håller i hundratals år om dom inte flyter iväg i någon syndaflod före det.

  2. Du har alldeles rätt – det är brunnsringar. Inte så underligt för vi måste sätta dit dem för hand för 60 år sedan. Då fanns det inga lastare och dåligt med grävmaskiner. Så man valde de lättare brunnsringarna. De små dimensionerna har hållit bättre men de stora är alltför svaga. Till all tur fanns det inga plåttrummor då när vi byggde broarna till åkrarna. De har för all del hållit tills nu och hade säkert hållit i hundratals år om inte belastningen hade ökat så mycket med de stora maskinerna.

Kommentarer är stängda.