24 november, 2016 av Charlotta

Lervällingen tilltar

För varje dag som går, så tilltar lervällingen utanför trappan. Vi är nu inne i den absolut dystraste tiden på året enligt mej. Det regnar. Det blåser. Det är exakt en månad till jul. Snön som kom for och allt blev mörkt och dystert… Om det inte vore för julen så skulle man kunna göra som mumintrollen och krypa i ide. Inte hela vintern, men någon månad iallafall… Som tur är finns det jobb i det oändliga. Allt man släpade ut kringom backorna hela våren och sommaren och hösten ska in under tak igen. Vattenslangar. Grillen. Utemöbler. Eltrådar och stolpar. Vattenbaljor. Osv… Tur i och för sej att snön smälte igen så man hittar allt. Båtar ska upp på land och så ska de plöjas nån liten hektar i år igen…IMG_20161119_160747[1]

Inte blev de snyggt, men de blev svart.

Men när det är såhär dystert ute, så gäller det att fokusera på det roliga. Julen. Jag var in till Åbo för någon dag sedan och skenade runt och sökte julklappar. Det var lagom rörigt inne i stan och massor av fina julbelysningar och tomtar överallt. För en som är ”utsatt” för julhysterin alla dagar kanske det börjar smaka trä när det sen äntligen blir jul, men jag som inte ser allt alla dagar, tycker jag själv får en ganska bra balans på det hela och njuter till 100% när det spelas julsånger i butikerna istället för det vanliga dunkaskumparunt-joxet som normalt öses ur högtalarna. Dock hade inte jusångerna dragit igång inne i butikerna ännu, så nog måste jag fara in till stan en gång ännu innan jul och njuta av hela härligheten 🙂

När jag var där och handlade och vandlade sökte jag lite efter en vinterjacka att ha till lite finare. Att hitta den idealiska jackan är inte lätt, för jag har lite krav på mina jackor och oftast hittar jag inte en jacka som har allt. Lagom varm, lagom lång över baken, snygg får den också gärna vara, fickor med dragked, mjuk och smidig, lätt, såntdär skydd över dragkeden så det inte drar, hög krage och skaplig huva osv osv i det oändliga. Jag hittade en ganska förmånlig jacka, som var lätt, och hade dragked i fickorna och hög krage… När jag kom hem och drog den på mej igen en gång innan jag skulle byka den drog jag upp dragkeden till max och drog huvan över mej, så konstaterade jag att, nog jösses hade den skaplig huva alltid! Det var som att få en stor mjuk hundtratt över huvudet. Nog kommer jag att kunna hålla öronen varma, men se åt sidorna kommer att bli svårare med huva på… Så hälsar jag inte, så har det sin förklaring… och känner ingen igen mej, så undrar jag inte på de alls, konstaterade att man ser mer ut som en vilsen eskimå än en Nagubo med den tratthuvan över huvudet 🙂

IMG_20161122_225308[1]

Ett svar till “Lervällingen tilltar“

  1. Karita skriver:

    Drapera med en halsduk och knyt till, så blir den nog bra 😀