10 april, 2017 av Nisse

Byråkratexamen

Så har jag äntligen tagit mej samman och avlagt ”miljöersättningstentamen” för att ”uppfylla det utbildningskrav som är ett villkor för miljöersättningsåtgärden balanserad användning av näringsämnen”. Jag missade av nån anledning den kurs som ordnades i januari av producentförbundet så jag avlade nättentamen. Och det var en ruskig uplevelse.

Jag trodde det skulle komma frågor som hur breda skyddremsor det behövs och liknande praktiska saker. Sådana fanns också men det var en hel del fullständigt onödigt byråkrattjafs som inte intresserar nån annan än ett par-tre byråkrater i hela landet. Vem tusan bryr sej om  vilka direktiv och lagar som villkoren bygger på ? Vad vi behöver veta är VILKA villkoren ÄR. Bara insnöade kommateckensoptimerare har något som helst intresse av ännu snårigare texter än de tjocka guider som vi måste läsa igenom.

Jag gillar de gamla landskapslagarna från vikingatiden som hade ett mycket kort och kraftigt språk av typen ”Nöd bryter lag”. I ställer för att skriva allt längre och mera invecklade direktiv så skulle byråkraterna sätta sin arbetstid på att skapa korta direktiv. Varför inte skriva ”Spruta inte i diket” eller ”Sätt 10 % i grönträda”. Nu finns det en massa olika vallar som alla är exakt desamma – utom i byråkraternas papper där de kan ha en mängd olika beteckningar.

Och så eländet med ”miljöförbindelse” och ”miljöavtal”. Om man räknar ut hur mycket förlorad arbetstid som det går åt att en massa människor sitter och funderar på vilka skillnaderna är så blir det dyra begrepp. Men byråkraterna behöver inte betala det ur egen ficka. Hmm, kanske man borde ändra systemet så att de skulle vara ersättningsskyldiga då de hittar på nya begrepp som slösar bort folks tid …

Stödbyråkratin har ”förenklats” nu i flera omgångar så den blivit riktigt krånglig. I förra Landsbygdens Folk såg jag att EUministrar vill ha enklare CAP men om man ser på tidigare ”förenklingar” så kan vi vänta oss ännu mera krångel …

Jag klarade nättentamen med 19 poäng av 25 möjliga (15 är gränsen) men är fortfarande arg. Inte vet jag heller mycket mera om villkoren än förut. De elektroniska guiderna som man måste läsa är riktigt dåliga och det är svårt att hitta de uppgifter man behöver. Varför inte skapa ett program som leder en in på de frågor man behöver ? Det finns sådana program så det är bäst att inte börja skapa egna. Då kunde man lämna bort all onödig information som bara råddar till allting. Nu har man bara tagit den tryckta texten och satt ut den som en PDF men i motsats till pappersversionen så kan man inte bläddra i PDF-versionen.

Ministerierna borde inte få sköta informationen för de är hopplösa byråkrater men lantbrukssällskapet har  kompetenta personer som vet vilka saker man skall ta upp så att bonden får den information han mest behöver. Jag har varit på byråkraternas ”informationstillfällen” där de bara läst innantill i de tjocka guiderna (vilket man kan göra hemma lika bra) och jag går inte mera på sådana tillfällen. Däremot tänker jag besöka lantbrukssällskapets tillfälle. Synd att jag missade januaritillfället.

Som litet motvikt måste jag ännu berömma de nya stödansökningssystemen. Jag kan kopiera fjolårets uppgifter med en knapptryckning och sedan ändra bara det som behöver ändras. Mycket smidigt. Systemet kollar också att allt är rätt ifyllt så man lär sej samtidigt en hel del.

Nu skall jag dricka kaffe och lugna ner mej och sedan fundera ut vad som behöver göras härnäst. Skogsarbete går inte eftersom det är för varmt idag men jag såg nyss att det kan bli kallt till slutet på veckan så än ställer jag inte undan motorsågen. Det finns en hel del aspar och björkar som borde tas bort även om jag fick de största i går morse. Få se om det blir ett kallt april efter det varma mars ? Men bättre kyla i april än i maj.

 

Etiketter:

12 svar till “Byråkratexamen“

  1. Jan-Ole skriver:

    Hej Nisse!
    Tyvärr, med egen erfarenhet i byråkratkretsar, måste jag tyvärr bekräfta dina slutsatser: byråkraterna ”hetsar upp” varandra för att formulera sig så heltäckande/formellt oklanderligt att de själva inte kan bli fast eller förlora en ev rättsprocess. Där är inte bondförnuftet mycket värt – och bondförnuftet är väldigt olika i olika delar av EU!!!

  2. Nisse skriver:

    Precis ! Därför blir det ett så hemskt lagvrängarspråk att en vanlig bonde inte fattar nånting. Man kunde förstås stifta en lag så man kan dra dem inför rätta om de skriver obegripligt språk :-). Det borde vara tjänstefel att skriva invecklat och obegripligt.

  3. Kimmen skriver:

    Håller med, och när dagens studerande numera till 60% är dyslektiker eller åtminstone lider av läs- och skrivsvårigheter så kommer nästa generation att vara helt analfabeter gällande dylika texter. Antingen får de en massa ersättningskrav på halsen eller så får de en ”läs högt för mig”- robot som sannolikt sedan också själv fyller i alla blanketter och rapporter. De har ju också slutat skriva för hand i vissa skolor redan, vilket betyder att när elektroniken pajar (läs Strömmen tar slut) så är de på stenåldern i stället för att ta till blyertspennan och fortsätta skriva på papper i stället (dessutom finns inga bevis för att digitalminnen håller i 4000 år, däremot vet man att papyrus gör det. Fast det ser ju ut som om världen överlag inte har några människor kvar om 4000 år när det numera smäller inte bara i Mellanöstern utan redan i St Petersburg och Stockholm. Det är bara en tidsfråga när Tallinn, Hfors och Borgå står i tur…). Enda trösten är att då ryker dessa byråkrater med på samma gång!!

  4. Nisse skriver:

    Jag har sett på SVT att de har lättförståeliga nyheter ibland. Kanske man borde tvinga byråkraterna att praktisera där förrän de får rätt att skriva guider för miljöstöden :-). För ett antal år sedan ordnades det kurser för byråkrater i hur man uttrycker sej begripligt. Var finns dessa kurser nu ?

  5. kjelle skriver:

    men om dom skriver lagar och regler så att vanligt folk förstår så blir ju minst hälften av alla byråkrater,jurister och konsulter överflödiga. dom tänker på arbetlösheten serdu. OBS ironi.

  6. Christer skriver:

    Ja huvadå, har det där ogjort jag också…….

  7. Påsk skriver:

    Hej Nisse och alla ni andra.

    Vi två vill önska alla er som bloggar en riktigt GLAD PÅSK vi läser alla händelser ni skriver om vilka är intressanta på allt vis.. tack för det och hoppas ni vill och orkar fortsätta.
    Från vår gård åkte bonden just iväg för att hämta några lass sand eller vad de nu heter,, till vägen som alla år behöver underhåll, vi är så lyckligt lottade att nära oss c:a 10 km hemifrån finns krossen så det är bara att ”tuta o köra” Få se när våren kommer på riktigt? Vårt höstvete ser inte bra ut nu för tillfället, men kanske det ordnar sej, nu är fältet helt ”svart” nåja bondeyrket är ju beroende av ”högre” makter det vet vi sen länge.
    Påskhälsningar från öst-nyland till alla som skriver och läser.

  8. Nisse skriver:

    Jo, ni har det ganska bra. Vi här i Hindersby har massor med lera och stenbackar men dåligt med sand. Vägen är statsväg så den är i ganska bra skick sedan de körde grus och hyvlade vägen ordentligt. Före det var den riktigt full av gropar. Kanske det var tidningsskriverierna om de bedrövliga vägarna i östra Nyland som fick fart på dem …

  9. Micke skriver:

    Byråkratin får vara för mig i år! Jämfört med våra sydliga grannar så har vi ca 30% högre kostnad för förnödenheter, 15-20% lägre avräkningspris, ½ hektarskördar, kortare odlingssäsong men 4- 5 ggr högre markpriser. Arrenderar ut och säljer marken och blir skogsbonde med lite maskinentreprenad. En hektar
    normal skog ger bättre ekonomiskt än en hektar spannmålsodling och då är byråkratin en bråkdel. Varje år sedan vi gick med i EU har söden sjunkit och produktpriserna gått ner och någon ljusning åtminstone för spannmålsodling syns åtmisntone inte från min horisont. Ingen vill heller fortsätta med jordbruk. Så, finns
    det ngn bloggare som vet om någon växande ungskog som är till salu så…. Är dessutom ganska säker på
    att verkligheten kommer ikapp jordpriserna och de kommer att sjunka ganska radikalt. Om så sker, blir det
    intressant att se hur bankerna reagerar när säkerheterna går ner. Far till Spanien och studerar effektiva
    värmesumman kontra kylfaktorn i maltdrycker under påsken!

    GLAD PÅSKA alla bloggare!!

  10. Nisse skriver:

    I dagens läge är det betydligt bättre att vara skogsbonde och jag har ju satsat en hel del på skogen. Men jag vill inte lämna åkrarna åt sitt öde så jag siktar på att minska förlusterna och försöka få jordstrukturen att bli bättre. Skördenivån ger jag katten i – men får ändå inte nånting för vetet. Men kanske om 20 år … Så långsiktiga åtgärder tänker jag syssla med – som inte kostar nånting. Gröngödsling och klöver är nu på listan.

  11. Johnny skriver:

    Intressant att läsa hur olika resonerar osv. Tycker själv att brokratin och lönsamheten ställer till det för oss bönder. Ser man ekonomiskt så löns det utan vidare att arrendera ut. Idag är medelgården 42 ha o efter 5 år så är den ca 65 ha. Känns lite dumt att gårdarna som fortsätter ska behöva arrendera till 20 ha som går med förlust men det kommer de att göra. Varför går det inte att bjuda lägre arrende för denna tillskottsjord? Jo, det är så här. Många bönder vill vara stora oavsett lönsamhet. En del tror att tillskottsmarken med ett högt medelarrende ger ett tillskott i kassan, vilket den inte gör. Precis som om maskinparker för flera hundra tusen inte skulle minska i värde och behöva underhåll. En del bönder tar hellre arrende med förlust än att se granne ta det. Visst är det annars ett märkligt sätt att räkna att får man en skörd som täcker gödsel, bek. Medel, utsäde, brännolja så kan man ge stödet i arrende. Precis som om maskinerna, byggnader, pensionsinbetalningar, försäkrningar, lön, oanade kostnader inte fanns. Kom som vanligt från huvudämnet men kanske det inte gör något.

  12. hömppäheinä skriver:

    Klockrent Johnny!!
    Så funkarde, en åt gången turas de om att betala sig sjuka då arrendet dessutom ofta ska betalas INNAN stödena kommit på kontot.
    Vem gynnas av detta? jo A, Bankerna B, förnödenhetsbutikerna, C, Maskinfirmorna till viss del.
    För hur dåligt det än är så nog e bankerna med på noterna otroooligt länge för alla andra alternativ så förlorar dom på.
    Å skulle de nu gå så långt så ser nog banken ofta till att en annan av deras egna bondekunder tar o skuldsätter sig ytterligare.
    Dagens jordbrukare är nog ofta på grund av detta dräng i sitt eget hus.