Gårdens hästar.

Det är sällan för många hästar i gårdens traktorer och även om det är lika viktigt att dom används rätt som att dom är många så kan det ju vara intressant att se hur många som finns kvar i de gamla trotjänarna.

En motoroptimeringsfirma råkade ha vägarna förbi och även om de flesta av mina traktorer är för gamla för modern trimning så bad jag dem vika in för att bänka mina traktorer. Man kan ju tycka att traktorerna blivit lite latare med åren men det kan ju också vara så att man bara inbillar sig efter att ha prövat nån traktor med mera pulver. Är kraftlösheten bara en inbillning så är det kanske inte så mycket att göra åt om man nu inte vill börja göra alltför stora ingrepp i motorerna. Men skulle det nu råka sig att en del hästar lagt sig på soffan kan man kanske med enkla medel väcka dom igen.

Under dagens mätning fick jag nog konstatera att det bara var den nyaste traktorn (New Holland t5070 med 1800 timmar på mätaren) som levererade vad som fanns noterat under tekniska specifikationer i instruktionsboken. Normalt underhåll som filter och vätskebyten sköts ju oftast om enligt serviceboken men spridarbyten och underhåll av insprutningspump kanske blir lite lämnat på slarv. Så det är kanske där man får börja söka hästarna på soffan när traktorerna passerat 10000 timmars sträcket. Eller vad säger expertisen?

Effektmätning av traktormotor på gång och vi hittade dom hästkrafter som utlovats 🙂
Här sover nog närmare 15 hästar om dom nu funnits där från ny. Det är ju lite svårt att veta då det inte blivit mätt tidigare.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

12 reaktioner till “Gårdens hästar.”

  1. För tre år sedan gav jag i uppdrag åt “hovmekanikern” att montera en turbo på gamla MF-390. Stadiga 3000 timmar i glaset då. Skulle antagligen ha definierat lite bättre och inte bara sagt turbo. Blev med vattenkylning och wastegate och gudarna vet vad.Samtidigt gick vi igenom hela motorn och justerade ventiler, höjde spridartryck mm. Har inte bänkat gamlingen men någonting 130 + troligen. I alla fall finns det tillräckligt när två spannmålsvagnar ska uppför järnvägsviadukten bara orsakar grövre ljud och inte ett endaste motorvarvtal ner. Likaså Kronos 450 rullharv i vall far 22 km/h men eftersom traktorn bara väger 3400 kg börjar den studsa och hoppa. Blev på tok för mycket påställd men bara man har vettet med och inte tar ut allt längre stunder utan bara precis då när den där effekttoppen behövs. Wastegaten öppnar vid o,9 bar men redan vid ca 1200 varv laddar turbon med 0,2 bar. Fick som följd att bränsleförbrukningen vid
    lätt belastning som t.ex i skogen sjönk med ca 30%. Går även bra att harva 3 växlar högre än normalt och ligga och luffa på 1300-1400 varv men jag borde montera in en vinge till i kylfläkten för det går för sakta runt för att få tillräckligt med luft för kylningen. Bränsleförbrukningen per hektar sjönk radikalt, per timme tar vi en annan gång, men totalt billigare. Vidare fick jag problem med att lamellerna till snabbväxeln släppte tidvis. Trodde till att börja med att vi frälst dem en gång för alla med för högt effektuttag men när
    jag bytte bort universaloljan mot riktig transmissionsolja försvann problemen. Hamnade även att byta cyklon på luftintaget för lufthastigheten blev för hög i den mindre så det slet med vattendroppar när det regnade. Nu har jag kört ca 2000 timmar sedan turbokonverteringen och Perkinsen är i gott slag. Fyller ej på olja mellan bytena (200h vajertimmar) och startar snällt varje morgon. Kopplingen är original och verkar finnas mycket kvar av beläggen. Som jämförelsematerial har jag en MF-4355 som ska ge 103 hk. Även den med turbo men med
    Perkins Quadram på 3,9 liter. MF-390 har gamla Perkins A4.248 på 4,2 liter . Skillanden är ungefär som i sagan om haren och sköldpaddan! Visst blev det att kosta några euron att konvertera till turbo men det har betalt tillbaka sig både i form av vilsammare körning med lägre ljudninvå och mindre bränsleförbrukning. VArlite fundersam om gamlingen skulle stå pall till att börja med. Hade trots allt 3000 timmar i glaset (tyder på att nyss inkörd) men 2000 timmar senare fortfarande i gott skick. Rekommenderar varmt att följa tillverkarens instruktioner om serviceintervall både fram och bak. Ventiler och spridartryck bör ges särskild uppmärksamhet så hålls bränsleekonomin och effekten i skick.

  2. Kom “by the way” att erinra mig gamla Leyland 282 när man pratar turbo och trimmning. Var en mellanmodell mellan 272:an och 285 som var kanske minsta sexan med sina 85 hästar. 282:ans motor
    var “fäädi laga” med smidda, oljekylda Mahle kolvar, grövre vevaxellager+kolvtappar, max vridmoment redan vid 1200 varv utan wastegate!! Vad laddtrycket månde vara vid full belastning/gas vet nog endast en handfull pensionerade BMC produktutvecklare!

  3. Det där låter ju som en lyckad konvertering 🙂 Kopplings och värmebekymmer har jag hört att brukar höra till dylika ingrepp.
    Den här testen kom så hastigt på att jag inte hann ge traktorerna nån annan översyn än lite varmkörning innan bänkningen. Effektkurvan på Fiaten något oregelbunden och så här efteråt funderar jag om det kanske kunde ha varit bra att byta bränslefilter åtminstone. Någon turbokonvertering blir det inte på den i alla fall det är redan problem med att lamellskivan vill slitas loss från centrum, är på min tredje koppling nu med lite på 10000 timmar på motorn. Misstänker att snabbväxeln vid höga varv knycker till lite för mycket så jag har nu för det mesta börjat använda kopplingen även vid snabbväxlandet.
    Vad gäller Samen som har nån form av elektronisk bränslereglering kunde kanske en optimering varit möjlig men effektförlusten där kan också bero på att turbon börjar vara sliten, den har ju också snurrat i snart 11000 timmar. Kan också vara att gasreglaget potentiometer är nött då den inte håller jämna varvtal längre utan stiger och sjunker ca 50 varv när den står och går utan belastning för sig själv. Den senaste införskaffade traktorn en IH Hydro84 som jag köpte för att dra skördevagnen saknade flest hästkrafter får nog lov att fråga försäljaren vid tillfälle om han behöll några för eget bruk. Enligt konedata borde den ge 77hk men vi hittade bara 41,8 på tappen.

  4. Det var mycket förluster hos IHn men det kan bero på transmisionen i växellådan. Jag vet en likadan som när den blev varm förlorade den kraft ?

    Jag jorde en full jenomgång på super dextan och den fick nog tilbaks alla hästar så den får sysla med alla små arbeten

  5. 390.n om aldrig knyckte, men växlade ganska brutalt mellan snabbväxelsstegen (hela 2) . Efter byte till riktig transmissionsolja mjuknade växlandet gradvis. Rena självbevarelsedriften efter effekthöjningen gör ju också att jag “möter” med gasen vid växlingarna. Om Samen varierar varvtalet godtyckligt så är det nog
    gasreglaget som är boven och inte turbon. Skulle nog inte skada med en översyn av turbon heller med dom
    driftstimmarna. Minnet sviker lite, men jag tror att det är Holset turbo i Samen. Väldigt slitstark men så dyr att renovera att det lönar sig att kolla vad ny motsvarande av annat märke kostar ifall Holseten tar ut slutlikvid. Vad Hydro IH:nbeträffar så var ju försäljningsargumentet i tiderna just kraftuttagseffekten och den steglösa transmissionen. Vill minnas att tester utvisade att den hydrauliska framdrivningen stal mycket
    (merparten) av motoreffekten. Trots detta fann den sina köpare av ngn anledning bland pälsfarmarna häromkring.

  6. Njaa Göran, vad jag förstått så drivs inte kraftuttaget via den hydrostatiska växellådan utan går mekaniskt direkt från motorn så förlusterna borde inte vara högre än för andra traktorer. Annars så var det just transmissionen som var problemet på sagda modell. Den här ska nu främst gå sakta med låg belastning så jag tror och hoppas att det inte ska vara nåt problem, vi får väl se…….

  7. Joo helt klart så “möter” man med gasreglaget. Kör numera med Ambras transmissionsolja som rekommenderas av tillverkaren. Den lilla fönen till turbo på Samen är dock en Schwitzer.
    Av “dååmen” i IH:n att döma så har den nog också tillbringat sitt förra liv på pälsfarm i norra Österbotten. Blir hur som helst intressant att se hur den klarar skördevagnen med krypfart.

  8. På en av våra 80-90 så kom det för lite bränsle från tanken till filtren. Blåste backvägen med kompressorn så funka det så länge som vi hade traktorn i huset.

    En bra servad iveco skall inte tappa några många hästar inte.

    J-D som har 100hk på pappret gav 99,9hk i baken(bänken)

  9. Är medveten om att det kan samlas lite skräp i vinkeln på slangkopplingen under tanken så den har jag rengjort nu som då. Bränslefiltren blir nog nästa punkt att kolla upp.
    NH:n ska ge 98 på tappen enligt boken och gav 101 så det får väl anses godkänt…..

  10. Se vad man kan minnas fel! Kan också variera mellan modeller inom märket som t.ex gamla Valmet 405
    hade Holset men 455:an Shwitzer. Så när turbon havererade pga 405:an släppt kylvätska i tråget konstaterades att Holseten var dyrare att renovera än att byta till en Shwitzer. Shwitzern har större turbin och reagerar förståss långsammare, speciellt i en så liten motor som 405:ans, 2,7 liter, men laddar väl så bra när den en gång fått upp flåset. Nackdelen är att segdragningen på låga varv lider och bästa vridmoment infinner sig efter 1500 varv.

  11. Stämmer bra de, speciellt när det är kallt och traktorn styv så har den nog haft fullt upp med att röra sig själv tills man fått upp varven mot de 1500 som du nämnde. Men väl där så har den sparkat ifrån sig riktigt fint. Väldigt bränslesnål är den i alla fall så kanske kunde den ges lite mera mat på lägre varv för att kompensera turbofördröjningen. Vet sen inte om det är nån större skillnad på om bänkningen görs med 1000 varv i stället för 540 men på grund av att växelföraren brustit är det svårt att växla hastighet på kraftuttaget. Jag har ny växelförare skaffad men har inte hunnit byta. Så Samen och IH:n bänkades med 540 medan de övriga kördes på 1000 varvs tappen.

Kommentarer är stängda.