4 maj, 2017 av

Gårdens hästar.

Det är sällan för många hästar i gårdens traktorer och även om det är lika viktigt att dom används rätt som att dom är många så kan det ju vara intressant att se hur många som finns kvar i de gamla trotjänarna.

En motoroptimeringsfirma råkade ha vägarna förbi och även om de flesta av mina traktorer är för gamla för modern trimning så bad jag dem vika in för att bänka mina traktorer. Man kan ju tycka att traktorerna blivit lite latare med åren men det kan ju också vara så att man bara inbillar sig efter att ha prövat nån traktor med mera pulver. Är kraftlösheten bara en inbillning så är det kanske inte så mycket att göra åt om man nu inte vill börja göra alltför stora ingrepp i motorerna. Men skulle det nu råka sig att en del hästar lagt sig på soffan kan man kanske med enkla medel väcka dom igen.

Under dagens mätning fick jag nog konstatera att det bara var den nyaste traktorn (New Holland t5070 med 1800 timmar på mätaren) som levererade vad som fanns noterat under tekniska specifikationer i instruktionsboken. Normalt underhåll som filter och vätskebyten sköts ju oftast om enligt serviceboken men spridarbyten och underhåll av insprutningspump kanske blir lite lämnat på slarv. Så det är kanske där man får börja söka hästarna på soffan när traktorerna passerat 10000 timmars sträcket. Eller vad säger expertisen?

Effektmätning av traktormotor på gång och vi hittade dom hästkrafter som utlovats 🙂

Här sover nog närmare 15 hästar om dom nu funnits där från ny. Det är ju lite svårt att veta då det inte blivit mätt tidigare.

26 maj, 2016 av

Kortslutning.

I morse när jag skulle starta trotjänaren för att dra ut vagnen med konstgödsel så var han död, inte ett minsta klick hördes när jag vred om startnyckeln. Kunde konstatera att batteriet var tomt, ett batteri som fungerat bra och är knappa 5 år gammalt. Kunde det ha råkat ut för någon plötslig kollaps?

Försökte sätta på laddaren men den indikerade att något inte var som det ska vara. Hittade inget fel så jag plockade bort batteriet och hämtade batteriet för älgstängslet. När jag sen försökte koppla in det hördes ett sprakande ljud i närheten av startmotorn och nu kunde jag se att isoleringen nötts bort mot en skruv som håller hydraulpumpen på plats. En del av kopparkabeln och lite av aluminiumet på pumpen hade brännts bort av värmen. Man ryser när man tänker på vad som kunnat ske om kortslutningen skett under drift, nu var det antagligen nattens regn som höjde luftfuktigheten så pass att kabeln kortslöt med den påföljd att batteriet tömdes på laddning. Hade det matats på mera laddning hade det antagligen lett till en kabelbrand som kunnat få allvarliga följder.

Nu kommer säkert Kalle att peka finger och kommentera hur viktigt det är med huvudströmbrytare, och visst en sådan skulle ha förhindrat kortslutningen under tiden traktorn står parkerad men under körning skulle den inte varit till någon annan nytta än att man kunnat bryta strömmen om man upptäckt kortslutningen i tid. Faktum är att jag haft huvudströmbrytare monterad men den började krångla så jag tog bort den och jag hade till och med skaffat en ny men den brann inne då hallen brann innan jag hann montera den. Nu blir det nog att ta nya tag i den saken fast det också är mycket annat som saknas efter hallbranden. För någon ny brand vill jag inte uppleva.

Kortsluten trotjänare.

Kortsluten trotjänare.

Lite isoleringstejp och skyddsrör får fungera som isolering tills ny kabel monterats.

Lite isoleringstejp och skyddsrör får fungera som isolering tills ny kabel monterats. Det var här mot kanten på hydraulpumpen som kortslutningen inträffat.

Hålet för nyckeln till förra huvudströmbrytaren får nog tas i bruk igen så fort jag får ny skaffad.

Hålet för nyckeln till förra huvudströmbrytaren får nog tas i bruk igen så fort jag får ny skaffad.

På nyare traktorer är huvudströmbrytare mer eller mindre standardutrustning.

På nyare traktorer är huvudströmbrytare mer eller mindre standardutrustning.

21 maj, 2016 av

Egna funderingar.

Jag har länge funderat på det här med breddningshjul för att minska markpackningen och jag har en del olika däck som kunde gå att kombinera med varandra men problemet är att det är stora variationer i fälgstorlek. Därför funderade jag om man kunde göra nån form av axelförlängning för att fästa däcken i stället för det normala med mellanringar och kedjor. De flesta av däcken har disk monterad så jag lät mågen konstruera en rörbit med påsvetsade flänsar som axelförlängning. På så vis kan man kombinera olika däck och även variera avståndet mellan däcken om så skulle behövas.

Jag var lite fundersam kring hur det skulle fungera men har nu testat konceptet under några timmars harvning och visst verkar det helt ok.

Någon annan som testat nåt motsvarande?

Ämnesrör med flänsar som axelförlängning.

Ämnesrör med flänsar som axelförlängning.

Axelförlängningen monterad.

Axelförlängningen monterad.

Dubbelhjulen monteras behändigt med hjälp av trucken.

Dubbelhjulen monteras behändigt med hjälp av trucken.

 

1 januari, 2015 av

Maskintimmar.

Kalle ställde en fråga om hur många årstimmar jag har på traktorerna. Eftersom det är ganska intressant det här med maskinanvändningen sätter jag mitt svar som ett skilt inlägg för att ge det bättre synlighet och förhoppningsvis väcka lite diskussion. Det vore nämligen intressant att jämföra  användningen hos de andra bondbloggarna och bloggläsarna, så meddela gärna traktoranvändningen. Notera gärna också till vilka arbeten, grödor och arealer som traktorerna används. Maskiner och dess användning är ju en dryg kostnad i jordbruket och ibland kritiseras jordbruket för att vara övermekaniserat.

Eftersom jag också har andra motordrivna fordon har jag valt att också ta dem med för att ge en bättre helhetsbild.

Maskinanvändningen här på gården varierar naturligtvis lite från år till år beroende på hur mycket skogsarbete, snöröjning, bevattning m.m. som utförs. En väsentlig skillnad är det också om grönsaksfälten är nära eller långt borta för året, dit har jag ju ofta ärende flera gånger för dagen. Sen är det också stor skillnad mellan Fiaten som har varvtalsberoende timräknare och de nyare traktorerna som räknar timmarna enligt klocka. Vill minnas att Fiaten räknar timme mot timme vid en 2200-2300 rpm och det är ju sällan man har de varvtalen vid åkerarbeten, bevattningspumpen till exempel körs mest på en 1400-1600 rpm, däremot vid transportkörslor ligger varvtalet en 1000 rpm högre. De här Iveco motorerna är ju relativt högvarvade med toppvarv på 2850 rpm. Jag skulle vilja påstå att förhållandet är 3/4 så att 300 varvtalstimmar motsvarar 400 klocktimmar, håller ni med? I och med anskaffningen av NH:n (New Holland) i vintras har det ju minskat lite med användning av de övriga traktorerna det senaste året.

Men för att återgå till Kalles fråga så snurrar väl de med timräknare utrustade fordonen närmare 1600-1700 timmar tillsammans per år vilket i stort motsvarar ett manarbetsår. Så egentligen skulle jag kunna ha en heltidsanställd traktorförare 🙂

Fördelningen mellan traktorerna har det senaste året varit (årsvariationerna de senaste åren inom parentes): Same 800 timmar (800-1000) varav mer än hälften är timmar som den förarlöst drar skördevagnen resten är bäddfräsning, sådd, besprutning och transport, Fiaten 280 timmar (400-600) skogskörning, frontlastararbeten, snöröjning, harvning, bevattning och lite transport, NH 250 timmar (ny för året) harvning, sådd, sly- & gräsröjning, plöjning och transport, planteringsmaskin 110 (90-120) timmar, eltrucken 150 timmar, Volvon några timmar nostalgikörning eller sammanlagt ~1600 (1450-1880).

Anefter som jag får NH:n anpassad för bäddfräsning och besprutning (har lite elektronik att montera) så blir det antagligen lite mera timmar på den och mindre på Samen. I år hade jag stor del av grönsakerna relativt nära driftscentrum och bevattning blev det inte heller så mycket på grund av brist på bevattningsvatten samt sparsamt med skogsköror då skogsvädret blev kortvarigt så det kan hända att timantalet är något lägre än normalt.

De är ju lite annat med specialodling än spannmålsodling vad gäller traktoranvändningen men mina timmar skall fördelas på 12ha grönsaksodling och 55ha övrig växtodling samt skogsarbete.

 

1 februari, 2014 av

Från rött till blått.

I vår familj har traktorernas färger gått i olika nyanser av rött sen den första skaffades 1958. Så visst känns det lite främmande att nu ha en blå traktor på gården. Namnet är också nytt men den är ändå närabesläktad med Fiaten jag har från tidigare och den har gått bra så det känns ju trösterikt i allt det nya.

Det trillade ju in lite stödpengar på kontot inför julen så det blev till att fundera över vad man helst önskade sig till julklapp, en ny traktor är ju alltid trevligt att ha ….. eller?  Njaa det här var kanske ett ironiskt inslag i inlägget 🙂 Faktum är att jag funderat på att få in lite nyare blod i traktorparken en längre tid nu för både Fiaten och Samen börjar ju få något år på nacken och båda har också snurrat på en 9000 timmar var. Så även om en välskött traktor säkert kan snurra på det dubbla så ökar ju risken för problem med driftsäkerheten med åren. Och i grönsaksodlingen används specialutrustade traktorer som inte i brådrasket uppbringas om traktorn går sönder. För den oinvigde kan jag meddela att 9000 timmar motsvarar ungefär lite på 500.000 km om det vore frågan om en bil. Många bilar räknas nog vara slutkörda med dylika kilometrar på mätaren och då utsätts nog inte bilarna för de påfrestningar som en traktor får utstå mellan varven.

Den minnesgode minns kanske att jag hade en ny traktor på prov i våras och jag hade väl tänkt köpa en sprillans ny då det på så vis är lättare att få traktorn utrustad med de funktioner och utrustningar som jag behöver. Jag kom dock inte riktigt överens med den nya T5 modellen och den gamla 5000 seriens traktorer gick inte längre att få som ny. Så jag har hållit ögonen öppna och studerat annonssidorna för att hitta en bra begagnad ur den förra modellserien. Hittade sen på senhösten den här traktorn i Seinäjoki, 2 år begagnad och 840 timmar körd. Lite förundras man ju över varför man byter in en traktor efter så lite användning men efter att ha pratat med förra ägaren som garanterade att traktorn är i skick och efter att ha fått fabriksgaranti fram till och med november 2014 vågade jag göra affär. Traktorn köptes sålunda till julen men jag lade in den på verkstaden för att få frontlastaren bytt mot frontlyft med frontkraftuttag eftersom jag har en traktor försedd med frontlastare från tidigare. Dessutom kommer denna traktor att gå i sådana arbeten där frontlyft med kraftuttag kommer till användning.

På grund av ombyggnaden kom traktorn till gårds först i går, den verkar så här långt helt OK även om motorn stannade efter 50 meters färd. Orsaken var att tanken innehöll sommarbränsle som i den -19-gradiga kylan frös ihop 10 meter från värmen i garaget. Slängde några täcken över traktorn och satte i stöpseln till motorvärmaren några timmar varefter den efter lite snurrande med startmotorn startade och lät sig köras in i värmen.

Välkommen till gårds!

Välkommen till gårds!

Ny färg i traktorparken

Ny färg i traktorparken

 

28 juli, 2013 av

Cabväder.

I år kan det väl ändå inte finnas någon som klagar på sommarvädret? Sommaren kom tidigt i vårens ställe och fortsätter nu efter en liten andhämtningspaus i medlet av juli. Borde kanske inte skriva att ingen borde klaga för det finns säkert en och annan bonde som har lite synpunkter 🙂 Själv tycker jag att det räcker bra med en 18-20 grader för blir det varmare mår en stor del av grödorna inte bra och för en själv vill arbetstakten också gärna slå av lite ifall det blir varmare.

Igår var det i alla fall så varmt (+26‘’C) att jag valde den gamla traktorn utan hytt (Cabversionen) för transporten av plantorna till åkern. Hyttförsedda traktorer blir ju som växthus med sina stora fönster och häromdagen när jag provkörde traktorer i Seinäjoki fick jag minsann tillräckligt av värmen. Traktorerna stod parkerade i solboet vid husväggen och jag var iklädd läderställ i och med att jag tog mig dit per hoj, tror det skulle ha gått att vrida ur kalsongerna när jag kom hem :/

WP_002651

Planteringarna börjar vara på slutrakan och det känns nog bra, dels börjar man bli trött på planterandet och dels känns det olustigt att nu sätta ut plantorna när det är så varmt och torrt. Den åker som nu planteras har begränsad vattentillgång så för att hålla liv i plantorna tills de rotat sig har jag fått ge lite tilläggsvatten med planteringsmaskin eller kyla av dem med växtskyddssprutan.

En extra överfart med planteringsmaskin för bevattning i raden.

En extra överfart med planteringsmaskin för bevattning i raden.

Och visst tackar de slokande plantorna för vattnet och reser sig upp :)

Och visst tackar de slokande plantorna för vattnet och reser sig upp 🙂