Egna funderingar.

Jag har länge funderat på det här med breddningshjul för att minska markpackningen och jag har en del olika däck som kunde gå att kombinera med varandra men problemet är att det är stora variationer i fälgstorlek. Därför funderade jag om man kunde göra nån form av axelförlängning för att fästa däcken i stället för det normala med mellanringar och kedjor. De flesta av däcken har disk monterad så jag lät mågen konstruera en rörbit med påsvetsade flänsar som axelförlängning. På så vis kan man kombinera olika däck och även variera avståndet mellan däcken om så skulle behövas.

Jag var lite fundersam kring hur det skulle fungera men har nu testat konceptet under några timmars harvning och visst verkar det helt ok.

Någon annan som testat nåt motsvarande?

Ämnesrör med flänsar som axelförlängning.
Ämnesrör med flänsar som axelförlängning.
Axelförlängningen monterad.
Axelförlängningen monterad.
Dubbelhjulen monteras behändigt med hjälp av trucken.
Dubbelhjulen monteras behändigt med hjälp av trucken.

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

28 reaktioner till “Egna funderingar.”

  1. Det är nog bra med “dubblahjulen”. Åkern tackar med större skörd pga mindre markpackning. Det blir också i regel jämnare uppkomst. Det blir varmt väder så du får goda förhållanden att så i.

    Jag har annars ett intressant fenomen. Då jag sådde wappu vårvete så gick utsäde så jämnt ut på 12 ha att jag fick lägga i 2 ämbare med eget Anniina vårvete. Uppkomsten blev betydligt längre och sämre på det egna utsäde. Det lär väl finnas olika långa groningsvila? Men exemplet är ju bra att det var det certifierade utsäde som var mycket bättre, skulle vara lite pinsamt annars 🙂 blir intressant att följa med senare i sommar.

  2. Jag har en mellanring 28/34 så jag kunde använda radodlingsframhjulen till dubbelmontage framtill.
    Kallade det själv fattigmans dubbelhjul. Kom från fattigmansboggi på lastbil.

    Kanske du borde ta patent på din uppfinning. Men testkör och se om det håller först.

  3. Bond77

    Jobbigt att träd i bulten i kedändan igenom hållet i dubbelhjulsfälgen när det måste vara exakt mittemot varann.

    Mina raju har ett liggande flatjärn som kroken i kedändan går att haka om precis där den råkar befinna sig. Så man inte behöver justera med järnstörin med ena handen och håll i hjulet med andra handen.
    Men de är ju gjorda till dubbelhjul från början.

  4. Jag vill inte vara pessimist, men skall det där verkligen hålla. Vridkraften blir blir enorm med så pass lång hävstång.

  5. Det här systemet borde fungera med olika hjulstorlekar, kräver antagligen en lika tjock börs som traktorn blir bred dock… 🙂

  6. Vi får se…… väderrapporterna verkar variera :/
    Tycker att fukten verkar ha jämnat ut lite igen….. har konstaterat att en hel del av det som såddes under de varma och torra dagarna har grott ojämnt.
    Groningsvilan kan vara klurig ibland, ofta kan det överåriga utsädet ha bättre grobarhet. Brukar du sätta delprov i frysen innan grobarhetstesten?

  7. Det lär väl nog finnas motsvarande system från tidigare även om de inte verkar ha kommit till användning här i nejden.

  8. Ser man på! Där har vi vad bond77 rekommenderade för att försnabba bytet.

  9. Tjaa, det får väl tiden utvisa. Har sett lite motsvarande lösningar för att få extra bred spårvidd och i de fallen har det inte funnits innerhjul som tar upp vikten.

  10. Sonen tog tid (utan att jag visste) en gång när jag bytte till radodlingshjul. Gick på 7 minuter vill jag minnas…..inte illa utan mutterdragare 🙂
    Borde kanske konstruera lite rullar att trä på gafflarna till trucken så att man lätt kunde rotera hjulen för att få dem i rätt läge.

  11. Jag brukar inte lägga i frysen. Man borde nog kanske sätta ännu mera tid och funderingar på utsäde. Man borde också testa mer med olika utsäde på samma åker och även bearbetningssätt / såmetod. Då man gemför olika saker så är det tyvärr i allmänhet på olika åkrar eller olika år. Oavsett så har jag aldrig varit besviken på skördar som är sådda med certifierat utsäde.

    Jag tror dubbelhjulsmodellen fungerar och håller. Förbreddningsdäckens yta ger efter så att hävstångseffekt uppstår mest bara på asfalt. Kan löna sig att inte ha för mycket luft i dem samt att sluta köra genast om det blir punktering på traktorns bakdäck.

  12. Vad gäller grönsakerna så är det i alla fall stor skillnad på vilken sort som passar vilken åker och även odlare. En sort som passar en annan odlare behöver nödvändigtvis inte passa mig. Jag håller mig gärna till beprövade sorter som jag lärt mig hantera men ibland sjunker dess försäljningsvolym så pass att fröförädlaren lägger ner produktion. Det här är ett stort problem för oss odlare här i norr. Små volymer gör att ingen intresserar sig för att ta fram sorter som passar våra förhållanden med långa dagar, intensivt ljus och låga temperaturer för att ta några exempel.

    Axelförlängaren verkar fungera och hålla. Kanske kunde jag sänka trycket ytterligare, har nu 1,0 bar i de inre och 0,8 i de yttre. Det är lite trångt att nå ventilerna emellan däcken så experimenterandet med lufttryck får anstå tills jag tar av dem.

  13. Hållfastheten på grund av den direkta hävstångskraften blir knappast lidande, bygget ser gediget ut, men risken att dom inre hjulmuttrarna hittar på att skruva upp sig på grund av det roterande momentet är nog mångfaldigt större med en sån där konstruktion än med enkelhjul. (Troligtvis svårt att kolla & spänna efteråt, dessutom?)

    Jag linkade visst den här samma wiki-sidan om precession-fenomenet en gång tidigare:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Precession_(mechanical)

  14. Vi har på våran “lillford” 3910 liknande system med låånga ” hjulmuttror” med invändiga gängor i ena änden o yttre gängor i andra änden, där man monterar förbreddningshjulet. Detta har vi använt på två generationer ford 3910 över 30 år. 🙂

  15. Joo, rotationsmomentet är betydande när man svänger tvärt på fast mark. Dessutom är de ursprungliga hjulbultarna i lite kortare laget för att räcka till nu när den 12 mm tjocka flänsen också ska spännas fast med muttrarna, en gänga i muttern blir outnyttjad trots att jag lämnade bort brickorna. Jag håller ett vakande öga över muttrorna, jag har ju tappat ett hjul tidigare och det vill jag inte råka ut för någon fler gång.
    Länken du postade beskriver bra hur krafterna jobbar.

  16. Jag har sett Er konstruktion på håll Olav och det är intressant att hjulbultarna håller. 3910:an är dock en ganska lätt traktor men antagligen “fjädrar” bultarna så att krafterna fördelas jämnt, eller?

  17. Nja, med “det roterande momentet” menade jag det av hävstångskraften uppkommande VARIERANDE dragkraften på skruvarna, den såkallade spänningsamplituden, den kraft som varierar från max till noll under varje hjulvarv, oberoende av om du svänger eller kör rakt fram.
    Alltså inte samma sak som rotationsmoment.

    Din konstruktion har alltså två punkter som KAN ställa till förtret, det ena är möjligheten till en direkt materialutmattning av dom inre hjulbultarna, den andra då det, att muttrarna skruvar upp sig därför att flänsen/röret inte har någon egen centrerande funktion.

    Men med tillräckligt starka bultar som tål att spännas tillräckligt och som samtidigt tål den spänningsamplitud som ohjälpligt uppstår så kan paketet mycket väl hålla ihop hur bra som helst.

  18. Sätt ett par traditionella dubbelhjulskedjor för säkerhets skull. Så det inte går som på monstertruckuppvisningen i härmä.

  19. Prövade dra åt muttrorna nu efter ett par dagars användning men dom hade inte släppt något alls. Dom är av 10.9 kvalitet så dom ger sig inte i första taget. Den varierande dragkraften kan säkert variera från minus till plus, och jag har en millimeter större hål än bulten är grov så i teorin borde dom kunna röra sig lite. Men med tillräckligt lågt tryck i däcken uppnås kanske lite fjädring i momentet?

  20. Jag brukar alltid ha väsentligt mindre luft i de yttre hjulen för att spara på axlar och fälgar. Med tanke på markpackningen är det förstås fel, men jag prioriterar att skona traktorn. Framför allt på framhjulen syns det bra på traktorns fälgar att belastningen är stor. Däckförsäljaren rekommenderade minst 1,2 bar på traktorn och 0,5 bar i breddningshjulet…

  21. Har liknande system på minilastaren (Avant) och där är påfrestningen på inre bultsatsen enorm. Har förlängt med “rörgänga” men innan så kröp innersta muttrarna med påföljd att det rev dem ur gängorna.
    Detta på framhjulen och så är ju belastningen ganska stor pga att den är glidstyrd och dessutom med full
    stengrep så ligger det ju vikt på. För att inte tala om när en envis sten ska brytas upp. Vill däremot varna
    för versíonen som Christer har med större hål än bultdiametern. Vackert tänkt att dom ska kunna röra sig lite, men när dom rör sig i stridens hetta utan att ngn kommer ihåg att kolla spänningen (dessutom längst in som fodrar avmontering av ytterhjulet om inte avståndet är stort mellan hjulen) så kommer bulthålen att bli avlånga och när dom en gång börjat röra på sig så är det stört omöjligt att få stopp på eländet oberoende hur man spänner. Allt ska vara så thight som möjligt och spänt. Svikten kan man reglera med
    lufttrycket i ytterhjulen.

  22. Hittills inga problem…. peppar, peppar….
    Men kanske kunde koniska muttrar vara en idé?

  23. I princip borde det nog finnas ett centrumhål som styrning och som tar upp krafterna i båda ändarna av mellanflänsen. Det är helt fel att låta bultarna ta den belastningen, men med ordentligt spända bultar kan det säkert gå bra ändå. Dessutom är det antagligen en rätt begränsad tid som breddningshjulen behövs, och kanske inte alls i landsvägstrafik?

  24. Hej Stefan, visst är det mestadels på åkern och med måttliga hastigheter som förbreddningshjulen används men nåt tiotal kilometer på landsväg blir det också och då är det trottoarkanterna som är största risken. Tyvärr står inte centrumcentreringen ut så långt att den kunde stöda axelförlängningen utan det blir nog bultarna som får ta upp krafterna. I yttre ändan av axelförlängningen finns det möjlighet att ordna centrering om så skulle behövas.
    Min Same har lite mindre centrumhål än Fiat / NH så t.ex. radodlingshjulen hänger enbart på bultarna. Det har ändå inte varit något problem med det trots 15 års användning. Samen i sig själv är lätt men en 1300L Amazone-spruta med 21m:s S-ramp vägen ändå en hel del.

  25. Koniska muttrar & dito hål borde nog öka chansen för “långtidshållbarhet” betydligt.
    Ett “inpassat centrumhål” däremot skulle i det där sammanhanget nog nästan enbart fungera som centrering och inte ta upp så stor del av kraften att det av enbart kraftfördelnings-orsaken skulle vara värt besväret.

Kommentarer är stängda.