Kalle ställde en fråga om hur många årstimmar jag har på traktorerna. Eftersom det är ganska intressant det här med maskinanvändningen sätter jag mitt svar som ett skilt inlägg för att ge det bättre synlighet och förhoppningsvis väcka lite diskussion. Det vore nämligen intressant att jämföra användningen hos de andra bondbloggarna och bloggläsarna, så meddela gärna traktoranvändningen. Notera gärna också till vilka arbeten, grödor och arealer som traktorerna används. Maskiner och dess användning är ju en dryg kostnad i jordbruket och ibland kritiseras jordbruket för att vara övermekaniserat.
Eftersom jag också har andra motordrivna fordon har jag valt att också ta dem med för att ge en bättre helhetsbild.
Maskinanvändningen här på gården varierar naturligtvis lite från år till år beroende på hur mycket skogsarbete, snöröjning, bevattning m.m. som utförs. En väsentlig skillnad är det också om grönsaksfälten är nära eller långt borta för året, dit har jag ju ofta ärende flera gånger för dagen. Sen är det också stor skillnad mellan Fiaten som har varvtalsberoende timräknare och de nyare traktorerna som räknar timmarna enligt klocka. Vill minnas att Fiaten räknar timme mot timme vid en 2200-2300 rpm och det är ju sällan man har de varvtalen vid åkerarbeten, bevattningspumpen till exempel körs mest på en 1400-1600 rpm, däremot vid transportkörslor ligger varvtalet en 1000 rpm högre. De här Iveco motorerna är ju relativt högvarvade med toppvarv på 2850 rpm. Jag skulle vilja påstå att förhållandet är 3/4 så att 300 varvtalstimmar motsvarar 400 klocktimmar, håller ni med? I och med anskaffningen av NH:n (New Holland) i vintras har det ju minskat lite med användning av de övriga traktorerna det senaste året.
Men för att återgå till Kalles fråga så snurrar väl de med timräknare utrustade fordonen närmare 1600-1700 timmar tillsammans per år vilket i stort motsvarar ett manarbetsår. Så egentligen skulle jag kunna ha en heltidsanställd traktorförare 🙂
Fördelningen mellan traktorerna har det senaste året varit (årsvariationerna de senaste åren inom parentes): Same 800 timmar (800-1000) varav mer än hälften är timmar som den förarlöst drar skördevagnen resten är bäddfräsning, sådd, besprutning och transport, Fiaten 280 timmar (400-600) skogskörning, frontlastararbeten, snöröjning, harvning, bevattning och lite transport, NH 250 timmar (ny för året) harvning, sådd, sly- & gräsröjning, plöjning och transport, planteringsmaskin 110 (90-120) timmar, eltrucken 150 timmar, Volvon några timmar nostalgikörning eller sammanlagt ~1600 (1450-1880).
Anefter som jag får NH:n anpassad för bäddfräsning och besprutning (har lite elektronik att montera) så blir det antagligen lite mera timmar på den och mindre på Samen. I år hade jag stor del av grönsakerna relativt nära driftscentrum och bevattning blev det inte heller så mycket på grund av brist på bevattningsvatten samt sparsamt med skogsköror då skogsvädret blev kortvarigt så det kan hända att timantalet är något lägre än normalt.
De är ju lite annat med specialodling än spannmålsodling vad gäller traktoranvändningen men mina timmar skall fördelas på 12ha grönsaksodling och 55ha övrig växtodling samt skogsarbete.
Det var inte någon planerad utveckling men våra traktorer har specialiserats på vissa arbeten så småningom. Det är MF65 (1960), MF165 (1970), Zetor (1975), Belarus (1984) och ZTS-Zetor 14245 (1996). Zetorn köptes 1975 då vi sålde kossorna och behövde mera dragkraft för veteodlingen. Belarus och ZTS är köpta begagnade.
MF65 har frontlastare – en gammal mekanisk James och har därför blivit använd som skottkärra och lyftkran till allt möjligt. MF165 är liten och lätt och används i alla arbeten från veteodling till skogsarbeten. Zetorn var huvudtraktorn för åkerbruket där det krävdes dragkraft tills jag köpte Rapiden som behöver ännu mer (ZTS). Belarusen har blivit skogstraktor huvudsakligen men reserv för åkerbruket. ZTS har frontlastare och ersätter delvis MF65 men är så stor att den inte ryms överallt. Tung som attan.
Alla traktorerna behövs av olika anledning. Det är ingen idé att sälja bort de gamla. De går för evigt med nån ny acku då och då och kostar inget annat än bränslet. Säljer jag så får jag bara skrotpriset. Jag kan inte berätta om timtalet eftersom timräknaren gått sönder på de flesta och jag inte brytt mej om att byta den. Oljebyte och service gör jag i alal fall varje år säkert förrän timtalet överskrids. Det blir ju litet timmar per traktor då vi har så många. MF65 har speciellt sedan jag köpte ZTS fått stå en hel del (men är ibland absolut nödvändig).
Litet dubblering har jag eftersom jag reparerar allting själv och ibland hinner man inte just då det är bråttom. Nu står till exempel Belarus och väntar tills jag får den gamla skogslastaren reparerad. Men det är inget som höjer maskinkostnaderna. Så gott som alla är redan amorterade och det som vore dyrt är att byta dem till nya traktorer. Så jag håller mej till skrotlinjen.
Odlar ca 50 ha ekologiskt, i huvudsak spannmål och lite hästhö. Gammal 70 hp mf, 4 wd med frontlastare. Används som gårdstraktor till snöröjning, flishantering, lyfta balar och säckar, hövändning, stenplockning osv. Går högst 100 timmar per år.
115 hp Valmet som används till allt åkerarbete och lite skogsarbete. Brukar gå ca 250 h per år, senaste år lite mindre.
Lite större spridning på årsmodellerna här, Volvon -58, Fiat -90, Same -01, New Holland -11, planteringsmaskin -00, eltrucken -04. Visst är det lite dubblering även här, Volvon är släktens första traktor så den hålls av den anledningen, NH:n kunde jag väl också klara mig utan men det är tänkt att den ska fungera som spruttraktor sommartid så att jag inte behöver koppla ifrån skördevagnen, dessutom möjliggör det både skörd och besprutning samtidigt. Behåller ändå elektroniken på Samen för att ha två traktorer som klarar växtskyddssprutan. Mina traktorer är ju lite specialutrustade så det går inte att låna in grannens om det skulle uppstå något haveri. Allt går ju inte att som i teorin använda optimalt.
Där ser man hur mycket inriktningen på jordbruket påverkar användningen. Det är ju inte speciellt stor skillnad på arealen våra gårdar emellan.
Hej! Har följt bondbloggen hela säsongen med stort intresse. Ni skriver alla så roligt och med glimten i ögat. Man får skratta åt era ordvändningar fastän själva storyn inte alltid är så positiv. Den som bor på landsbygden vet ju vilket enormt arbete det ligger bakom innan skörden är bärgad. För att inte tala om vad vädret kan ställa till med. Tack, hoppas ni fortsätter att skriva en ny säsong!
Tack amatörodlaren för att du finner våra funderingar intressanta. Visst är det motigt ibland det ska vi inte sticka under stol med men hittar man någon ljusglimt så gäller det att ta vara på den. Ingenting blir lättare av att bara se nattsvart fast det åtminstone med dagens väder skulle vara lätt att göra.
Om hälsan och orken står oss bi skriver vi väl en tid till, speciellt om responsen oss uppmuntrar till det. Det var lite dött somras men sen framkom att det var problem med att kommentera inläggen. Vi hoppas att det fungerar bättre framdels.
God fortsättning på nya året!