Infrastruktur för alla.

Kalle gillade julvädret och det var inte så illa så länge man kunde njuta av det från den egna gårdstrappan. Ville man ta sig ut i världen så var det nog förenat med stora risker för liknande incidenter som Kalle råkade ut för med axeln senaste vinter. Och även om jag gillar snö, i alla fall så mycket att det tillåter lite skidåkning, så inte blev det bättre med den torra snö som föll på isen under de senaste dygnen. Vi har nu närmare 20 cm snö men hur länge återstår att se då det började duggregna framåt eftermiddagen.

Nu var det ändå inte vädret jag tänkte skriva om även om just vädret är den faktor som till stor del inverkar på hur vi kan ta oss fram här på landsbygden. Regn, ishalka och rikliga snöfall hör ju naturligtvis till men att inget görs för att motverka dess följder är oförlåtligt.

Sommartid (läs barmarksperioden) lyser vägbjörnen med sin frånvaro lika starkt som solljuset var svagt senaste sommar. Här på “vår väg” sladdades vägen i och för sig tidigt i våras och dammet bands med vägsalt helt enligt skolboken. Problemet var bara att det gjordes allt för tidigt innan tjälen släppt sitt grepp om vägbanan med den påföljd att det likt när Sofia dansar Go Go varit böljegång i bysten hela sommaren. De återkommande regnen under sommaren gjorde sen potthålen större för varje regn och vi har slalomåkt runt hålen till den milda grad att självaste Stenmark skulle ha blivit till andra man. Några tröstlösa försök till att jämna upp vägen gjordes med lastbil försedd med bett under ramen men att fösa några gruskorn i en vattenfylld grop är inte speciellt beständigt, det fungerar i princip tills nästa bil passerar och kör ner i gropen. Ska man hyvla en väg skall det hyvlas lika djupt som den djupaste gropen för att ge vägen en homogen sammansättning.


Ajournerade bloggandet för en timmes skidåkning i slaskföret, det gick inte lätt så kanske blev jag lite snällare nu. Kunde i alla fall konstatera att där var infrastrukturen i skick, bra preparerat och belysningen i skick men så sköts det lokalt på talko av några eldsjälar och inte av nåt multinationellt affärsbolag med konton på Cayman eller i Panama.


Få se nu var jag var….. joo vägbjörnarna stod i rad här vid vägverkets depå utanför Vasa men när det ombildades till affärsverk eller hur det nu var så såldes eller kanske skänktes dom till Estland (kanske?) Vi här på Långmossvägen ångrar att vi inte salade ihop lite sekiner och köpte oss en egen men vi visste inte då hur illa det skulle bli. Vi som var med före förfallet minns med saknad hur fin vägen var efter att man med det finräfflade isbettet dragit raka ränder i den hårt packade snön på vägbanan, de var som om hela vägytan varit kammad med en gles kam.

Sen var det det här med ishalkan, förr sandade man när det var halt. Varför gör man inte det längre? Beror det på att väghållaren har tank för saltlake istället för grusflak monterat? Nu när vintrarna är mildare så ökar ju sandningsbehovet och grusvägarna ska sandas men det tycks inte dom som bara håller till på asfalten förstå. Häromdagen före julhelgen när bilen som hämtar varor härifrån kom märkte jag att chauffören var lite blekare än vanligt i ansiktet och knogarna vita så jag frågade om det var halt och besvärligt. “Voi jumalauta” fick jag till svar, det blåste ju lite och i ishalkan var det nära att han blåst ner i diket trots att han kröp fram i låg hastighet och han var glad att han inte fått nåt möte då han var tvungen att hålla sig mitt på vägen för att inte glida i sidled. Idag var det inte lika halt det var mera moddigt på grund av snöfallet men man hade bett mig föra ut varorna till servicestationen i anslutning till motorvägen. Det gick ju an nu när det inte var så stora mängder och bättre om tid. Men frågan kvarstår att inte är det väl meningen att vi småföretagare ska bygga distributionslager ute vid riksvägarna? Nog måste väl våra allmänna vägar kunna hållas i sånt skick att transporterna löper? Vi betalar ju också skatt för tusan och nåt borde vi väl få i retur? Faktum är att chauffören berättade att det finns odlare som dom vägrar hämta varor från vintertid på grund av dåliga vägar. Också jag har varit med om gånger när vi först förhandlat om tillgången på produkter och kommit överens om pris för att till sist få frågan hur är det riktigt, är vägen farbar, e den hal eller lerig så att vi hamnar att tvätta bilen efter avhämtning? Det är inte lätt att bedriva affärsverksamhet under dylika premisser.

“Flytt ti stan då” kanske nån tycker och det vill jag minnas att vår bloggkollega Charlotta fick som kommentar tidigare när hon ondgjorde sig över usla förbindelser. Det är nu inte så lätt att flytta vår verksamhet till stan men jag minns att jag för mitt inre öga såg Charlotta vallandes sina får i parkerna kring Tölöviken 😀

Jaa å snöröjningen sen, det verkar som om kriterierna är minst 15 cm i 24 timmar som gäller det lustiga är att halva vägen plogas från strandvägen till vår lokala småindustri Ercomek, sen återvänder man efter några timmar eller ett halvt dygn senare för att ploga resten. Ändå så kommer flera som arbetar där från vårt håll så var ligger logiken i det? För nåt år sen kom ingen plogbil trots mycket snö på vägen under ett par dygn, till sist ringde jag upp och frågade om dom glömt bort vår väg? “Nää men vi tänkte att Ni skulle få köra fast lite snö i groparna innan vi plogar” fick jag till svar. “Ni vaar noo fyll gropan me na anna än snö” blev min replik. Och just där ligger också problemet till spåriga vägar som förorsakat mängder av olyckor de senaste åren. Man kör fast för mycket snö som man sen inte utan vägbjörn klarar av att hyvla bort. När det sen blir tö så uppstår djupa spår där det är omöjligt att hålla rätt kurs.

Man klagar på resursbrist och minskade anslag men se pengar finns det nog. Det är bara en fråga om prioritering. Jag trodde att jag skulle falla av stolen när en kollega från Nisses trakter berättade att det för ett par år sen installerades telematik längs motorvägen från ring III till Borgå till en kostnad om 4 miljoner FYRA MILJONER!!! för ljustavlor som varnar för halka och meddelar hastighet eller vad dom nu gör på en 40 kilometers vägsträcka. Det var så stora pengar att han behövde hjälpa mig lite med beräkningen men kan Ni fatta beloppen? 100.000 Euro per kilometer eller 100 euro per meter väg. Sen tillkommer det väl lite kostnader för årligt underhåll och handhavande av telematiktekniken också, vad den går lös på har jag inte hittat uppgifter om. SÅ NOG FINNS DET PENGAR!!! Som jämförelse kan jag meddela att vi enligt den lokala skogsteknikern bygger vägar här på landsbygden för 15-20 euro per meter, alltså BYGGER VÄGAR med grus och allt.

Nog borde väl bilisterna själva kunna se om det är halt eller inte och anpassa hastigheten efter rådande förhållanden utan att det meddelas på ljustavlor! På “vår väg” är maxhastigheten 80 men det är ytterst få dagar under året som det går att hålla den hastigheten och det ser vi nog själva utan ljustavlor. Jaa, dom lär väl kunna meddela om olyckor också men det är nog föråldrad teknik i dag då bilderna från olyckorna kommer upp i sociala media innan räddningscentralen hunnit svara på nödsamtalen.

På tal om sociala media så har vi ersatt telematiktekniken med en sida om “vår väg” där vi meddelar lite om vad som gäller och händer här i Långmossen. Om det intresserar så kan ni ta en titt, speciellt arkivbilderna är intressanta. I sanningens namn så måste jag tillstå att det visst satsats lite på vägen vi fick (tror jag) del av Aho-utredningens medel för förbättring av vägar av betydelse för skogsindustrin för fem sex år sen och för ett par år sen fylldes det bristfälliga slitlagret på lite så idag är grunden relativt bra men det hjälper ju inget om inte underhållet sköts. Sätter sålunda inga bilder här Ni får besöka Långmossvägen (bygdeväg 17619)

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

22 reaktioner till “Infrastruktur för alla.”

  1. Jag är 100% för telematik, det är så oerhört synligt, snabbt och bra. Men mera österut satsade men ett par miljoner € på jättehöga skyddsvallar vid sidan av motari för att skydda en sällsynt (igen) fjärilsart. Då blev till och med jag upprörd. Miljoner till någon fjäril är lättare att uppbringa en någon huntti till något åldringshem.

    I Holland kom åt sonen på grund av någon cent snö (code orange) skolorna stängde, sedan (code red) bussarna sluta kör. Det är det här vi i Finland kan och borde få betalt för. I Finland har man fasat ur en stor del långtradare pga kurser, kurser och kurser . Nu är det balt/ryssxx som sitter och stockar varannan ramp med sommardäck. Får se när de också tar över mjölk, slakt, sop, jako och virkesbilar.

  2. Nåå, för mig får dom bygga vilka telematiker som helst men sen ska dom inte komma å prata om resursbrist när det gäller grundläggande vägunderhåll. Mitt bondförstånd säger ändå att det är bättre att satsa medel på att röja undan problem än att bara informera om dem. Om det är halt så sandar man istället för att satsa allt på att skylta för halkan.
    Jaa åldringsvården är ett så sorgligt kapitel att man mår dåligt av att bara tänka på det. det är likadant där som inom de flesta andra servicebranscher, en massa byråkrati tar upp personalens tid. Precis som fallet med chaufförerna du nämnde.
    Körde hyrbil runt Ijselmeer (eller vad det nu heter) i Holland när det kommit några cm snö, på den flera mil långa vägbanken mot Nordsjön kröp trafiken fram i 30-40 km/h i högra filens spår, i vänstra filen var snön så gott som helt orörd. Hyrbilen hade bra sommardäck så det var inga problem att köra dubbla hastigheten så vi körde om hela den flera kilometer långa bilkaravanen. Längst fram körde en bil med hästsläp som ingen vågade köra om.

  3. Märkte att kommentatorerna har slöat till efter att ha ätit för mycket julskinka ? För inte kunde det varit glöggen ! Så hamnade jag läsa om infrastrukturen en gång till och säger en gång till som jag sa till arbetsgivarna! I Finland säger man aldrig till om någonting är bra men om någonting är dåligt då hörs det minsann.

    Jag får en youtub i huvudet när jag tänker på nisses flisvärme
    https://www.youtube.com/results?search_query=wintergatan+marble+machine
    hur kunnig man måste vara för att komma på och hålla igång

    och för rättvisans skull hur jag ungefär upplever mig själv
    https://www.youtube.com/watch?v=kEPt68vl3B0
    ca 3,25 när elitbönderna börjar springa ifrån

  4. Här fungerar vägunderhållet prickfritt på byvägarna speciellt vintertid när vi har byns lokala snöröjare som ser till att allt är farbart när folk ska till jobbet och även när de ska hem. Även kommunens vägmästare ska ha en eloge när det gäller halksandningen. Däremot de större vägarna som t.ex 749:an
    var inte alls rörd 10.45 i går trots ymnigt med nysnö, likaså förbindelsevägen mellan nämnda 749:a och Riksåttan. Alla byvägar var åtgärdade och i perfekt skick redan före 7 på morgon. Lokala entreprenörerna kör längs dessa vägar mellan byvägarna med bladen lyfta! Skulle kanske vara en idé att ge dom en extra bränslepeng så de släpper ner bladet och foten åt Destia! Blir nämligen om så görs inte många hundra meter kvar åt detta kvartalsbolag. På tal om utländska transporter och vinter så var det världens snöstorm
    när ett lass slaktgrisar skulle iväg till St Petersburg från Huittinen. När lass och vet.inspektion var klart knackade djurägarn mig på axeln “Kolla Micke, dragdäcken” Köparens transport hade rulldäck på dragande
    axeln! Goda sådana men iaf i full snöyra!
    Beträffande infrastruktur så kom det ett tillskott med tomten! Köpte som liten grabb (ca 10 år) för mina sparade veckopengar ett Fleishmann modelltåg av granngårds grabben. Lok, ett par vagnar och lite skenor.
    Allt sedan har det ibland kommit en tanke att det skulle vara kul med flera skenor, kanske ngn vagn till. Och se bara, på julafton kom Tomten med ganska så mycket skenor, ett par växlar, lok, mera vagnar osv
    av samma årgång i originalförpackning dessutom! Eftersom tomten bara begriper sig på medar och renar och sämre på skenor hade han haft assist av min äldsta dotter. Kul grej!!

    Gott Nytt år till alla bloggare!

  5. Vi har asfalt utom den sista kolometern som är grusväg. Alltså är det mycket svårt att få något underhåll för grusvägen. De ids inte köra hit för att jämna ut en kilometer grusväg. Och gropar är något vi minsann känner till …

    Vi har en massa skyltar på Borgåvägen och till absolut ingen nytta. Jag tror att det är någon som fått pippi på programmerbara skyltar men de kunde betala själva för sin hobby som andra får göra … Då jag bygger styrning till flismatningen så betlar jag själv för allt.

  6. Inte ska vi klaga. Då Henrik bodde på Skepparegatan i H:fors så var gatan på vintern så totalt ofarbar att han måste ha fyrhjulsdriften på. Här hemma var vägarna och hela tomten jämn och snöfri. Då var man nöjd att bo på landet …

  7. Jo det är lite märkligt med det här söndermalda upphandlandet av vägröjningen, skulle nog bli mindre tomkörning om det röjdes från början till slut på en gång. Men numera är det alla möjliga klassifieringar och genusberäkningar som reglerar snöröjningen.
    Hade en släkting i amerikat som hade modelljärnväg med räls på väggfasta hyllor runt om i lägenheten. I botaniska trädgården “The Domes” i Milwaukee har också modelljärnvägsentusiasterna byggt järnväg runtom i rabatterna och det var alltid några där och körde med sina lok och vagnar varje dag. Mest pensionerade gubbar, dom verkade ha väldigt trevligt med sina “leksaker”.

    Gott Nytt År! Försöker väl få till nåt läsvärt även nästa år 🙂

  8. Jag undrar om inte alla dessa tekniska rackerier som bilarna utrustats med är till mer skada än nytta. Alla dessa ABS, ELS, ESP eller vad dom nu heter menar jag. Dom kanske förhindrar småsladdar och sliranden som egentligen ger föraren lite möjlighet till att lära sig parera och behärska fordonet. När det blir för stor sladd för systemen så vet inte föraren hur han skall göra då han inte haft sladd tidigare. Några timmar på halkbanan ger inte den rutin och ryggmärgssnabba reaktion som krävs för att klara svårare situationer. Det är nog övandet längs små åker- och skogsvägar som lett till att de flesta finländska rallyförare kommit från bondgårdar.
    Vi på bondlandet behöver nog inga skyltar som meddelar om det är halt eller inte utan jag vidhåller nog att dom pengarna kunde hellre satsas på underhållet. Vad gäller meddelanden om övriga trafikfaror kan det göras billigare som meddelanden via radion.

  9. Angående de tekniska rackerierna i bilar så är jag av den åsikten att det är bra att de finns, men föraren måste ialla fall anpassa framfarten enligt förhållandena. Har själv en VW Tiguan 4wd med alla rackerier.
    Visst är den skönt när den går som på räls som under ovannämnda morgon när ingen snöröjning funkat och dessutom snorhalt. Bilen meddelar nog via signallampor etc när du börjar gå över gränsen men den kompenserar otroligt mycket innan dess omärkligt. Provocerar man och går över fysikens gränser som förare tar bilen helt enkelt över och räcker då dess förmåga inte till så är man verkligen i pisset för då hjälper inga körkunskaper i världen när bilen tagit kommandot och inte klarar det när situationen gått för långt. Var skeptisk till att börja med till electroniken i WV:n. Hade en Mitsu Outlander förut och den var ungefär tekniskt på sammam nivå som Lada 1700 med insprutning. Trots att Mitsun nog hade spärr mekaniskt på bakhjulen och 4wd så är Wv:n system vida överlägset. WV har “diffpärrar” på alla hjul konstant electroniskt via ABS systemet och antisladd kontrollen. Tydligen avläser den på ngt sätt även betydligt tätare för på andra bilar vi har så när man bromsar på en isgata och ABS träder in så “knackar ”
    det i pedalen, men på WVn vibrerar den svagt och hjulet släpps heller aldrig riktigt att rulla mellan pulserna som på många andra bilar. Men trots alla dessa hjälpsystem ska man komma ihåg fysikens lagar och nästan 2 ton bil och snorhalt fodrar otroligt lång stoppsträcka den också, men chansen att hållas på vägen är större. Nackdelen är ju att när hjälpmedlen fungerar så pass bra så tror föraren att det är bättre
    före än det i verkligheten är ända tills han ska tvärstanna!
    Även jag har funderat på fenomenet med finska rallyframgångar men Marcus Grönholms pappa Bosse, sa att ” det e ju klart att vi kan kör som körd bil och traktor innan vi kunna cykla” Hade Grönholms kartläsare på samma kompani i Draka och fick följa med en kvällsare och testa vinterdäck till Karis travbana. Dödsprojektilen som fungerade som testbil var Grönholms Fiat 131 Mirafiori VM-versionen. Starten var som en hästspark med två hovar på en gång och framfarten 160-170 km/h runt travbanan. Behöver man nämna G-kraften! Underlaget var kärnis men dubbarna kanske 7-8mm och tätt som tusan. Enligt Grönholm
    spinner det mera med slicks i starten på asfalt än med dubb på is! Då ska vi komma ihåg att Mirafiorin bara
    var bakhjulsdriven och detta nådens år 1979. Hans son, Marcus Grönholm har tusan så mycket vidlyftigare
    grejor och fixar säkert 0-100 km/h galant under 5 sekund vilket lite drygt Mirafiorin klarade det på. Marcus pappa och hans kartläsare omkom tragiskt senare med samma Mirafiori när de tränade för Jyväskylärallyt och körde in i en grusbil som hade flaket lyft så varningsljusen doldes. Bilen började brinna direkt och de hade inte en sportslig chans ens…

  10. Visst, det är väl kanske det som är största problemet, att föraren invaggas i en falsk säkerhet och tror sig kunna köra som på torr sommarasfalt alla tider på året. ABS är väl kanske det som är mest nyttigt då nån form av styrbarhet kvarstår trots panikinbromsningar, det är också det enda “rackeri” som min bil är utrustad med. På motorcykeln skulle den också säkert göra nytta då det inte är så lätt att göra kraftiga inbromsningar om underlaget varierar. Har faktiskt vurpat en gång i ungdomsåren med lättviktaren vid Kyrkostrand i Jeppis på grund av att det dragits upp vägsalt från en grusbelagd sidoväg och det var rena “snåran” i korsningen. En oaktsam bilist föranledde en hastig inbromsning och hjulen låste sig. Det gick dock inte mera än 50-60 km/h så det var mest självkänslan som fick sig en törn.
    Vad gäller antispinn på tyngre fordon så hade en chaufför som levererade gödsel problem när han svängde in på gården här. Dragbilen var halvfull men släpet fullastat. Det var vår så ytan lite slipprig men bärigheten god i övrigt så det hade inte varit några problem trots att draghjulen tuggade lite om det inte varit för att motoreffekten drogs ner för att undvika slirandet. “Ei käy” sa föraren då jag uppmanade honom att gasa på lite. Koppla bort eländet kunde han inte men jag tror nog att det finns nån knapp som han inte hittade. Nå till sist efter en meter bakåt och två framåt kom han fram så jag slapp åt att lossa lasten.
    Sonens fyrhjulsdrivna Celica hade väl nåt på 400 hästar (blev aldrig bänkat men tillräckligt för att få hjulspinn på treans växel) så det där med spark i baken är bekant. Tyvärr brann största delen av bilen upp men motor och drivlina torde vara i skick. Jag har den kvar ännu då det är lite svårt att göra sig av med den. Verkligt synd på bilen som hade helt felfri kaross (endast sommarkörd) trots att den var av -92:ans årsmodell. Mågens Time Attack Audi har jag inte prövat men den spurtar väl ganska bra den med. Roligast är det att gasa med plastraketen (Yamaha R6) men tyvärr hinner jag just inte köra nåt då det är jobb i 2 skiften sommartid.
    Joo många duktiga rallyförare har fått sätta livet till trots bra säkerhetsanordningar, träffade själv Henri Toivonen i samband med finalen (i MHF:s precisionskörning) i Tammerfors, han förolyckades också nåt år senare då hans bil fattade eld efter en krasch. Grymma bilar dom där grupp B bilarna. Motorsport må vara roligt men det är både dyrt och farligt.

  11. Jo, landets vägar börjar vara som på 1700-talet. Bor själv vid en sandväg som sköts av ett väglag (eller egentligen INTE sköts) och vår “avstickare” har traditionellt varit åsidosatt både gällande plogning, hyvling och saltning sommartid för dammets skull. Tidigare “hyvlades” vägen av en äldre gubbe med ett schaktblad som en brödkniv, med påföljd att just det lösa gruset tillfälligt fyllde groparna och efter en vecka var det samma potatisåker igen och vintertid plogade han först efter 1-2 dygn då alla redan plöjt sig igenom till och från skolor och arbeten med mer tur än skicklighet. Ett par år fungerade det rätt bra, en yngre gosse med tydligen nyare traktor och litet grövre schaktblad samt en tvådelad vändbar plog fick vägarna att hållas i anständigt skick (plogade före 7 på morgonen om det yrt ihop sig) men nu är vi tillbaka på medeltiden igen. Också på större gator och huvudvägar får man passa hålen i asfalten, de börjar vara oförutsägbart djupa med vassa kanter, så få se när punkteringarna börjar få sådana proportioner att försäkringsbolagen börjar reagera då bilbärgningarna börjar öka dag för dag. Staten har inte mera kollektivt ansvar varken för vägar, posttrafik, åldrings- och sjukvård eller något annat heller, enda målsättningen är att sänka löntagarnas (särskilt höginkomsttagarnas) skatter så man kan skylla på penningbrist då folkets fattiga majoritet börjar kräva något…
    Snart kommer vi tillbaka till 1917-18 och startar ett inbördeskrig, det blir visserligen inte mellan röda och vita utan snarare mellan gruppen fattiga och sjuka mot de friska och politiskt aktiva. Sorgligt när man tänker på hur väl vi skulle ha det om alla skulle engageras i att sköta vårt samhälle och vår befolkning med ett gemensamt bästa för ögonen. I stället vill man t.ex. straffa arbetslösa för “lättja” som de facto inte finns och som de drabbade oftast själva är oskyldiga till. Dagens politiska initiativ verkar tillkomma bara för att varje politiker tycker sig behöva hitta på någon ny idé utan att ha någonsomhelst verklighetskännedom och förmåga till konsekvensbedömning.

  12. Har ännu ledigt från jobbet till 8.1 och hade man varit i riksdagen hade det ännu varit en månad till ledigt, men man kan ju inte få allt här i världen.

    Hamnade att sälja ut neste för en del i ledningen började tvivla på sig själv. När råttorna lämnar skeppet då gäller det att vara vaken. Minns ännu när Lilius lämnade Fortum och sålde ut det har inte repat sig sedan dess, jag har ännu musta pekka på hand som börjar kallna. Bra med minne i aktiehandel. Även om neste låg mig varmt om hjärtat med bio funderingar.

    Bilar i halka är inget större problem, men moderna bilar på oplogade vägar är inte så kul när det slutar dra när man som mest behöver det vid omkörningar och så. I hesa har man nu slutat(minskat) på plogandet och saltar och saltar tills snön försvinner.

    Skall nu och se om man ser några spår efter julgranstjuvar vargar o så vidare.

    Var till bokföraren med de sista verifikaten för 2017 och bokföraren klagade på några telefonräkningar som jag hade handskrivit och inte isa printa ut. Tänkte spara lite dyr printvätska.

    Bokstavsmacken höjde kaffet till 2,10 och brännolja fick sin lilla skattehöjning. Ja vädret är mulet och tråkigt.

  13. Jaa, ja har inte tid eller lust att handla med papper så mitt aktieinnehav är inte mycket större än den telefonaktie som man behövde för telefonanslutningen då när det begavs sig. Den ger väl lite dividend men då jag inte har nåt värdeandelskonto eller va det nu heter så betalas det heller inte ut nån dividend åt mig.
    Det känns rejälare att svettas lite för inkomsterna och ingen torde ha förlorat nåt för min vinning heller. Samvetet tynger inte och man sover så gott när man dagligen rör på sig lite.

    Jag har därtill bränsletankarna tomma så jag lurade inte ens staten på lite skatter genom att fylla dem innan årsskiftet. Nåå, största orsaken till att tankarna är tomma är att jag har planerat att lite grundligare rengöra och granska deras skick innan jag fyller dom igen, men jag har nu inte hunnit göra det ännu.

    Kanske har vägverket tagit modell av jänkarna med att salta bort snön i stället för att röja bort densamma. Kunde konstatera att så går det till “over there” vid mitt besök senaste vinter, vägarna var fullkomligt vita av salt. Men så har dom heller inga dubbdäck där. Här börjar kaffet bli värdefullt men där fick man kaffe på köpet om man tankade fullt och då var bensinen inte speciellt dyr heller. På tal om Amerika så tror jag att jag har sista delen av min reseföljetong opublicerad ännu men den kanske inte intresserar längre?

  14. Hej Kimmen, det var ett tag sen 🙂
    Joo du har så rätt reformivern och anlitande av alla slags konsulter tycks det inte finnas nån hejd på. Men det går väl an att försöka ett och annat så länge man inte behöver ta nåt ansvar. Men de som lider av förändringarnas följder och får stå för notan börjar snart ha måttet rågat och tröttnar på all avveckling och sämre service som reformerna förorsakar. Det är ju märkligt att nu då det borde finnas pengar till utveckling så räcker dom ingenstans, tidigare då Finland var fattigt så då kunde man utveckla det mesta. Det är så att man undrar om det mesta åker iväg till Caymanöarna eller Panama. För att vi på landsbygden ska ha annat att fundera på så låter man sälar, skarvar och nu senast vargar föröka sig ohämmat……

  15. Aktivitetsförslaget fick på någon dag hundratusen motståndare. Idèkläckaren har själv varit över nio år arbetslös men tydligen inte handlingsförlamad när det tänkte vankas jobb. Minns själv när digikortet kom i chaufförsbranschen att man kunde bli straffad för att arbeta för mycket. Tänkte själv att de som jobbar för lite och inte för mycket som borde straffas. Nu blev kela tagen på sängen för det är lite företagsfasoner i regeringen och oövervägda beslut kommer lite hastigt och rycks ibland bort lika hastigt.

    Fråga för några år sedan på en bank i vasa efter lite skatteplanering och skatteparadis men blev visad till skattebyrån. Pengar får man ha var man vill bara de redovisas. Klart stat och kommun skall kräva öppenhet före de tar in offerter och inte läsa tidningen efteråt när någon juornalist grävt djupt och säga åhå, vi viste inte vi.

  16. Att en och annan blir arbetslös är väl inte så ovanligt, inte har jag heller kunnat hålla alla i jobb året runt då min bransch av naturliga skäl är väldigt säsongbetonad. Visst har det varit synd de gånger man haft riktigt bra arbetstagare men ekonomin har bara inte tillåtit att hålla dem kvar över vintern. Själv har jag inte varit en endaste dag arbetslös sen utexamineringen för snart 40 år sen, årsverkena har visserligen varierat lite men så här grovt räknat har jag haft mellan 2200 och 4000 arbetstimmar per år. Men det är väl så när man själv fixar sig jobb och inte väntar på att nån annan ska göra det åt en.
    Att någon är arbetslös i hela 9 år som du skriver har jag ändå svårt att förstå, det hade säkert funnits tid till att omskola sig under den tiden till ett jobb man klarar av. Själv tror jag inte att jag skulle klara av att vara sysslolös många dagar, redan några regnvädersdagar i följd brukar tära på humöret.
    Tack och lov får vi bönder fortfarande jobba hur långa dagar vi vill. Maten skulle nog stiga i pris om arbetstiden begränsades för oss och det vill man ju inte så vi får nog fortsätta bäst vi vill. Hur fungerar det där digikortet riktigt? Förhindrar det chauffören att ha 2 jobb?

  17. Rovdjursförvaltningen kanske borde byta namn? Förvalta betyder väl “ta hand om” eller “sköta”. det är väl snarare rovdjursbefrämjningen det borde heta? 😉

  18. Staten kunde gott betala jaktkorten och övningspatronerna åt de jägare som är till polisens(samhällets) tjänst när det gäller spåra skadat vilt och jaga björn och varg ur byarna.
    Läste i dagen s-ö hur illa Eirik G blev behandlad av mydigheter när han deltog i en vargrättegång. När bevisen förstördes i all hast. Det går nog att mista förtroendet för myndigheterna och då är det illa.

    För att tala om vaccsinationsdebatten. Felköpt vaccin och inöpsexperten köpt vaccin ur eget bolag. Livslång narkolepsi åt ungarna och experten avsvär sig allt ansvar. Pengar, pengar och pengar och lite tvång så man slipper allt skit man köpt in. Det går nog att mista förtroendet för myndigheterna och då är det illa.

    Det går nog och jobba åt flera med ett digikort bara man håller sig till pauserna. Ute i europa måste man ha med en A4a hur mycket du kört och vilat de senaste trettio dagarna. Pratade med chauffören som kör s symfoniorkesters instrument och i Frankrike blev det 90000kr i böter för avsaknad av dokumentationen fast allt fans på digikortet. Det är eu i ett nötskal. Balterna köper extra digikort på nätet enligt sägnen.

Kommentarer är stängda.