Siesta

I den här hettan måste man gå över till den spanska traditionen med en siesta mitt på dagen. Det gäller att göra utearbetet på morgonen så fort det blir ljust eller på kvällen då hettan börjar avta. Fast nu börjar myggorna komma då det äntligen blir litet drägligare temperatur.

Här läser man långtidprognoserna flera gånger per dag men inget regn utlovas – tvärtom blir det bara hetare till lördag-söndag. Sedan blir det nästan kallt nästa vecka. Men inget regn. Broddarna är ganska ojämna och fläckvis glesa. Den här långa torkan gör att risken för gröninblandning i säden ökar hela tiden då det blir så stor skillnad mellan det som redan grott och det som gror då det äntligen kommer regn.

Efter vårsådden måste man ta itu med allt som skjutits upp. Flismataren gick sönder mitt i vårsådden men jag hade inte tid att reparera den då. Nu plockade jag bort den spräckta lagerskålen. Flisen hade matats in i pannan med stor kraft (grym utväxling) tills lagerskålen sprack och kedjans kugghjul flyttades bakåt så att kedjan kom av. Det är inte så länge sedan jag bytte lager så det gick ganska bra att dra av kugghjul och lager från axeln och byta till nytt lager. Man har ju lärt sej att ha extra lager hemma. Och får vara glad att det inte hände mitt i vintern. Men lustigt nog är det oftare problem då behovet av värme är litet – alltså på sommaren. Det är svårt att ställa in mataren på lågt värmebehov.

Nu gick det ännu att gräva diken men det är bråttom innan leran torkar och blir stenhård. Jag har förberett ladans golvlagande genom att gräva bort vattnet i vägdiket. Dessutom grävde jag ner täckdikningsrör i växthuset där det stått vatten på golvet vår och höst. Där var det svårare att gräva men det gick ännu. Det värsta var att få bort så mycket växter att jag kunde gräva. Växthuset är smockfullt – mest äppelträd – men det varma vädret gjorde att man kunde flytta ut en hel del.

Och så har vi satt potatisen i jorden. Vi sätter i bolag med en granne (Ingmar) och använder den heimlaga sättare som han och brorsan konstruerade för omkring 50 år sedan. Den har fungerat bra även om hjulet med koskälla som skulle plinga då det var dags att sätta en potatis i röret inte är kvar. Men vi funderade på att installera det på nytt :-).

Ovan är sättningen i full gång på Västergårds (Ingmars) åker. Ingmar kör sin gamla fina MF35 som vi använder för sättningen. Själva sättaren består av en balk med tre plogbillar och två rör för potatisen. Sitsarna är från två gamla slåttermaskiner tror jag.

Jordbearbetningen före sättandet är viktig. Jag körde vårt potatisland med fräsen på stora Zetorn och det blev bra men jorden var redan ganska hård så det var nödvändigt med en massa hästkrafter på traktorn. Man kan inte köra två gånger med fräsen utan måste ta till avsett djup genast. Andra gången vill nämligen den lösa jorden samlas framför fräsen och man måste lyfta den för att kunna köra.

Visserligen är det hett just nu men snart kommer järnnätterna i början på juni. Det kan hända att potatisen inte växer så bra i den här torkan så vi får se hur det går i år.

Nu börjar byggsäsongen och ladans golv är det viktigaste. Men först måste jag få ut allt som finns ovanpå golvet och det är inte litet … Det är en stor lada så allt ryms inte inomhus i andra utrymmen. Jag får väl placera det på åkern med presenning över vilket går bra om det torra vädret fortsätter. Men man vet aldrig med vädret. Det kan slå om och bli kallt och regnigt. Sommaren har inte ens börjat än fastän det är så hett.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

6 reaktioner till “Siesta”

  1. Bondbloggeläsarna är mycket svårflirtade numera, det har blivit glest med kommentarerna, något enstaka undantag finns !

    Vart tar alla äppelträd vägen efter de lämnat växthuset ?

    Några citat ur pressen i Österbotten.

    Skogstraktorföraren: Kylaren täpps till av pollen och skall blåsas ur fyra gånger per dag.

    Traktorföraren : Det är sällan man behöver vindrutetorkarna för att få bort damm.

    Skogen

    Det är nu så torrt att markberedaren inte vågar köra och planteringarna går med snigelfart, (i mina hemtrakter) Själv håller jag på och planterar några dagar igen. När man stöter ned planteringsröret så kommer ett litet dammoln upp genom röret och det hör nog inte till min tidigare erfarenhet. Brukar ta ett nytt försök och hoppas där är mera fukt. Har ett par centimeter vatten i botten på vakkan så plantorna har bra med startfukt. Har några gånger fått det i stöveln men det klarar man med den här värmen. Plantorna jag planterade för tre veckor sedan är i liv ännu men först nästa år kan man säga om det lyckades. Det är hotet mot gräs som är värst.

    Med bergvärme går det inte att hålla igång någon blogg inte. 5 min jobb på ca1,8 år att se på displayen.

    Några bekanta ekoodlare sådde bredsådd i radodling med GPS styrning. Viket gör att radhackning kan göras i spannmålsodling under sommaren. Alla bekämpningsmedel som är oanvända är åtminstone inte till skada, nå lite diesel till då.

  2. Granplantorna som jag satte i höstas var jag till största delen tvungen att sätta uppe på högläggninshoparna annars kom de under vattennivån. Vid en inspektionstur häromdagen var det bara att konstatera att kanske hälften av plantorna var bruna och resten på väg att bli det. Är det inte ett så är det annat…

  3. Jag har inga problem med väta eller torka för jag planterar aldrig :-). Naturlig föryngring väljer själv ut växtplats. Fast man måste ju se till att det finns fröträd och lämpligt med skugga så att inte gräset tar överhanden. Det är ganska mycket att fundera på det också då man hugger.

Kommentarer är stängda.