Järnskenan kring benet en månad till, men kryckorna får jag börja lämna bort…
Ja, nu är jag så långt, att när jag ska ha kryckorna så har jag glömt vart jag ställde dem… alltså var det lika bra att ställa dem i ett hörn och gå utan dem inne. Dom står vid ytterdörren, redo att ta ifall man vill ha dem med sej ut. Inne går jag rätt så hyggligt utan kryckor, men ute kan dom nog behövas eftersom det håller på att laga rodelbanor av vägarna. Fyrhjulingen som står parkerad utanför dörren är guld värd igen en gång. Jag hade lite strejk och trassel med den, så jag va utan fyrhjuling nån vecka, och nog blir man lite handfallen utan mönkkis när man bor såhär… nå, med diverse provisoriska lösningar är den på g igen, men jag kanske får återkomma till de trasslet senare…
Jag fyller dagarna med smått pysslande. Knäet säger till direkt om jag blir för optimistisk med att lyfta, bära, gå sträckor osv, så, man håller sej nog ganska lugn… ingenting blir dock bättre av att ligga stilla, så även om jag ligger en hel del som en padda på soffan, så försöker jag vara en jomppande padda… sträck, och stretch, lyft och böj i lagom mängd.
Men, ut vill man, och de jag ändå kan göra försöker jag göra. Så, jag ha spikat fågelholkar, har väl knåpat ihop ~15-20st såhär långt… Mest har de blivit vanliga holkar för talgoxe, blåmes och såna småfåglar, men också några öppna holkar för sädesärla och så har det blivit en sjöfågelståmbo. Till näst funderar jag på fler ståmbor… (De är alltså holk för sjöfåglar, undrar om de kan komma från stam-bo? Eftersom sjöfågelståmbor tidigare lagades av murkna trädstammar som brändes ur…?)
Vidare blev det också en ny kaninbur, eftersom den gamla håller på att murkna…
Jag har dukat upp till fågel-kaffekalas…
Och så försöker jag hinna på lite möten, kurser och sådant…
Men, snart, snart kanske jag blir av med min skena, bara en månad till… och då skriver vi redan mars. Månaden som brukar ha solvackra dagar, kalla nätter, rediga snöbottnar emellanåt, och så lamm ❤
Det var tydligen en ganska allvarlig skada om du måste ha skena ännu en månad. Men bättre det än att det börjar krångla igen.
Det är all orsak att vara försiktig i arbetet. Farsan brukade alltid säja att vi skulle vara försiktiga för vi har inte tid med någon begravning nu mitt i hötiden … (då hade vi ännu kossor).
Bra att kämpa på! Det är nog inte roligt att behöva ligga sysslolös.
Fin kaninbur du byggt! Jag hade själv massor av kaniner för länge sen och bra burar behövs det nog!
Bra att fåglarna får sitt också, vild äppelträdet du hade på bild för en tid sen var fint att se på och nyttigt åt vild djuren!
Ser fram emot att läsa mer om ditt liv och äventyr!!
Det var bra tajmat med olyckan om du blir i skick tills lammningen. Vi sätter ofta för lite värde på hur bra våra ben är och vilken frihet att kunna gå vart som helst.
Hej Johnny
Nja,själva olyckan tajmade jag väldigt dåligt eftersom orsaken till operationen skedde 2.4 2018, då braka ledbanden, mitt i lamningstider, då sa de på sjukhuset att “-vi kan operera i slutet av maj, sen är du sjukskriven 3-4 månader” … de hade jag absolut ingen lust med, så jag fick skjuta upp operationen tills läget på gården blivit lugnare, och nu är de gjort, och de kan jag nog konstatera, att sku jag ha hamnat att kråpla på med kryckor och järnskena i juni, juli och augusti så sku jag nog ha tappat både vett och förstånd… nu har jag kanske lite förstånd i behåll 🙂 och jo, hela ben och knän, är nog bra, längtar väldigt mycket efter att kunna ta morgonpromenader igen. De är lyx och livskvalitet 🙂