4 februari, 2019 av Nisse

Att bygga om en traktor

Zetorn är reparerad men då den en gång är inne i verkstaden och varm och torr så passar jag på att bygga om den litet. Den är redan ombyggd flera gånger – i all synnerhet för att anpassas till skogsarbete – så jag behövde ta bort en del ändringar som jag tidigare gjort.

Det är mycket mera arbete att bygga om än att bara reparera. Man måste borra och skära till nya delar vilket tar mycket mera tid än att bara byta en del. Nå, det kan ta en massa tid att få bort rostiga skruvar utan att dra sönder dem men det gäller mest hytten för motorn är så inoljad att där inte finns rost alls.

Då jag hade bort bränsletanken så passade jag på att montera in en bränslemätare. Den mätare som kom med traktorn 1975 bestod av en mätsticka som man skulle doppa i tanken. Den är förstås driftsäker men ibland vill man hålla koll på hur mycket bränsle man har kvar inifrån hytten.

Problemet är att det inte fanns plats för en mätare i tanken så jag var tvungen att ta upp ett stort hål för givaren. Dessutom måste jag skära upp motorplåten för den låg alldels tätt intill tanken.

Det var ganska roande att se på nätet vad olika människor gav för råd. En del tyckte att det var livsfarligt och föreslog att tanken skulle fyllas med vatten eller en lämplig gas medan andra tyckte att brännolja inte brinner så bra (i motsats till bensin) så det var bara att borra. Bland annat så lär en brandskyddsinspektör ha droppat en brinnande tändsticka i en dunk med brännolja för att visa att den helt enkelt slocknade. Och påpekat att det hade blivit en grym explosion ifall det hade varit bensin.

På nätet finns det alltid de hjärtängsliga som tar till helt overdrivna åtgärder och ofta bara ger rådet att låta en ”fackman” sköta allt. Nå, som bonde sköter jag allting själv – efter att grundligt ha tagit reda på hur man skall göra. Då jag märker att det är en ängslig typ så slutar jag vanligen läsa. Det är samma typer som tror att man får bra kvalitet om man betalar dyrt. Tyvärr har försäljarna också märkt att det finns sådana människor så de sätter en sjuhelsikes pris på skräpprodukter varvid de kan sälja dem med god vinst åt de godtrogna.

Hålet i bränsletanken gjorde jag med en skruvbar hålstans som var avsedd att ta upp hål för blandare i diskbord. Man borrar ett litet hål för skruven och sedan dra man ihop stansen som skär upp ett snyggt hål med 35 mm diameter i plåten. Den ger heller inga gnistor som en vinkelslip eller liknande verktyg gör.


Bränslegivaren monterad

Det har sina fördelar att ha en bränslemätare eftersom det är ganska besvärligt att lufta en diesel ifall bränslet tar slut. Speciellt i skogen om vintern är det inte så trevligt att först åka hem efter mera bränsle och sedan börja skruva och lufta motorn.

Lastaren behövde också byggas om. Det fanns inte möjlighet att fästa svängningsdämparen direkt i bommen. I stället för att svetsa fast ny ända på bommen så satte jag två 15x150mm järnskivor på sidan om bommen och fäste dem med 25mm tappar. Fördelen är att man kan ta bort förlängningen och bygga om den om det behövs. Det är mycket besvärligare att plocka bort hela bommen om man vill bygga om nånting.

Ena skivan på plats
Svängningsdämparen monterad

Sedan har bakljusen börjat sjunga på sista versen. Dessutom stör de sikten snett bakåt. Jag har redan en gång byggt om bakljusen. Zetorn har alldeles för breda träckskydd för skogsbruk även om de kan vara bra då man kör på landsväg. Den bakersta delen skruvade jag bort för många år sedan och måste då flytta upp bakljusen. Nu flyttade jag upp dem ännu högre och fäste dem vid hytten.

Gamla och nya bakljusen

Arbetsljusen har också varit för lågt placerade. Speciellt då man har ett högt lass så är de till tvivelaktig nytta. Nu flyttade jag upp dem ovanför bakljusen som är placerade inne i 80x80mm vinkeljärn. Det kan behövas för torra grova kvistar är starka och kan riva loss en lykta i skogen.

De nya lyktorna

Bakre delen av stänkskärmen borde ännu skäras bort men det får vänta för jag måste ut i skogen snabbt nu. Och det finns en hel del att göra ännu. Trots att det elektriska systemet på en 44 år gammal Zetor är ganska enkelt så tar det tid att klura ut hur ledningarna är kopplade. Dessutom måste jag bygga nya ledningsbanor som är mekaniskt skyddade.

Ett ständigt problem har varit att få rum för skogsstövlarna. Zetorn har en ganska stor hytt – den första som hade platt golv år 1975 – men den svängbara stolen som jag satt in har i alla fall problem att svänga runt – åtminstone stövlarna vill bli kvar i framändan på hytten. Det fina med den stora hytten är att ventilbordet ryms inne i hytten så jag kan ha bakrutan fast hela tiden. Då jag dessutom installerat ett extra värmebatteri med fläktar så kan man arbeta ganska bekvämt även om det är dåligt väder.

Saker som borde fixas tar aldrig slut men jag har nu fått en hel del gjort som varit på listan i många år. Nu gäller det bara att komma ut i skogen och få nånting gjort också …

Etiketter: , ,

11 svar till “Att bygga om en traktor“

  1. Johnny skriver:

    Du är duktig att reparera och bygga om! Här i Sydösterbotten har vi fått rikligt med snö. Röjningar och första gallringar får nog vara tills det är mindre snö. I äldre gallringsskog kunde det vara möjligare. Minns att någon sa att efter ordentlig sommar kommer en ordentlig vinter. Har inte hört vad folk tror om kommande sommar. Åtminstone borde stor snömängd göra gott på våren då den smälter tjälen och homogeniserar fukten i översta jordskiktet.
    I senaste Koneviesti hade de sammandrag av fjolårets direktsådd test som de haft i 13 år. Har förstått att direktsådden har gett högsta skörden så gott som alla år. Naturligtvis också bästa netto. Jordarten har föstås betydelse och mycket annat.
    Tycker andra organisationer och företag kunde ta modell av det här. Varför finns inte motsvarande lönsamhetsjämförelse med olika odlingsväxter, arrenden etc…

  2. Nisse skriver:

    Man kan inte bygga om hur mycket som helst på en traktor men Zetorn har en bra grundkonstruktion – bland annat tillräckligt enkel och robust. Jag gjorde litet ändringar i själva motorn men mest är det tillägg som jag monterat. En hel del elektriska installationer är förnyade vilket inte är underligt för den sidan har gått framåt under de 44 åren sedan den byggdes. Hydrauliken är också utbyggd med extra ventilbord. Och så är mätarna förnyade i ganska hög grad. Nytt tak satte jag på då jag satte in extra värmebatteri som tar luften i framkanten på det nya förhöjda taket. Ny svängbar sits och en massa LED-strålkastare förbättrar användbarheten i skogen.

    Då jag gick över till direktsådd så minskade användningen av traktor i jordbruket radikalt så numera är Zetorn nästan helt skogstraktor. Likaså Belarus och gamla MF165 (som vi kör spår med för den har breda däck).

  3. per skriver:

    När nu mästersåarna är i farten! Har ni läst koneviesti nr 2, var det direktsådd/och olika bearbetningsalternativ. Det var ett försök och ett år men intressant hur stort kast ett ha kan ha. Tar man tex 100ha blir det otroligt mycket euro.

    Fackman och fackman. Tar man alla brandsläckarkontroller vart och vartannat år när folk i stora lämmeltåg är och kontrollerar istället för att ge instuktioner hur man knackar loss pulvret och vrider och vänder på den för att inte åldras. Brinner det tre hus i året i onödan i finland pga bristfälligt service är miljövänligare än att alla kör i onödan och spyr ut avgaser i onödan.

    Skulle också behöva byta tankmätare på en gammal david men hytten borde lyftas bort för att få den bytt. Så det har gått bra hittills men kan tänkas det osar lite om den går och stannar. Med långtradare tankade vi varje kväll och bussen ca en gång i veckan, det blir rutin alla fordon har sina egna egenskaper som man lär sig med åren. Livserfarenhet finns inte att köpa den skall man lära sig genom åren.

  4. Christer skriver:

    Johnny! Snömängden må va riklig men den är torr. Under en veckas tid blev det 31 mm nederbörd, så inte lär det påverka grundvattnet desto mera än så. Bra skydd åt övervintrande grödor ger snön dock, undrar om nån sådde raps i höstas.

  5. Nisse skriver:

    Det brukar vara så att inget blir reparerat ifall traktorn på något sätt rör sej framåt. Varvräknaren på Zetorn har varit ur funktion i över tio år och jag har bara uppskattat varvtalet enligt ljudet :-). Men nu då traktorn är varm, torr och rengjort samt skruvad i bitar så gör jag alla reparationer som borde ha gjorts de senaste tio åren. Därför tar det också lång tid.

    Det är mycket bra att ha rutiner. Jag har tankat skogstraktorerna ungefär varannan dag oberoende av hur mycket bränsle det finns kvar. Det är bättre än att man får gå hem från skogen och hämta mera bränsle.

  6. Peik Olsoni skriver:

    En skruvbar hålstans är ett prima verktyg…kanske inte så billigt, och blir rätt sällan använt, men bara man inte låter den ligga och rosta så är det en investering för många generationer framåt…precis som det skall vara på ett jordbruk.

    Dom nya baklamporna ser bra ut, men när du nu ändå gjorde dig mödan, så varför gick du inte ”hela vägen” med fästet/skyddet, d.v.s. ett U-format fäste i stället för bara ett vinkeljärn som trots allt är helt öppet på sidan?

    Själva har jag aldrig jobbat med en skogslastare, men fattar ändå ide’n med en svängningsdämpare…min fråga är alltså vad en sådan dämpare har för funktionsprincip, är det någon slags bromsad friktions-lamell, och dämpar den i alla fyra riktningarna eller är bara ena leden dämpad?

  7. Micke skriver:

    Är Du Nisse nöjd med dubbla svängningsdämpare? Har själv enkel och tycker den fungera rätt bra, men dämpar ju förståss inte i alla riktningar. Tycker det verkar bli stort avstånd mellan lastararm och grip. Spelar väl inte så stor roll vid enbart lastning men kan tänka mig att det blir ovigt med fällaggregat och en lagom kvisttät gran.
    Bra uppfrächning av Zetorn! Andrahandsvärdet är säkert inte mycket att skriva hem till släkten och berätta om, men bruksvärdet förhöjs ju onekligen rätt mycket och det är ju det som räknas. Driftssäkerheten står sig också säkert väl jfr moderna elekstronikmonster. Och ifall oturen skulle vara framme så är det ju bara järn och mekanik som är relativt enkelt att åtgärda utan dataanalys ute på mossen. Hur många timmar har Zetorn hunnit med?

  8. Nisse skriver:

    Nu kan man få en sats med sex olika stansar 22-60mm och hydraulisk pump för 60 euro + frakt. Det är nästan priset på en enda större hålstans. 60 mm behövs för de litet större mätinstrumenten men jag skulle behöva 18mm också för den vanliga typen av tryckknappar. Man kan förstås ta upp hål i tunnare plåt med en vanlig konisk stegborr för så små hål. Större hål gör man i alla fall bättre med hålstans. RUKO är tysk kvalitet och Q.max engelsk kvalitet så jag har ännu inte bestämt mej för sats eller enskilda håltagare.

    Vinkeljärnet är enklare att bearbeta än ett U-järn och så planerar jag montera en båge runt alla lyktorna – också arbetsljuset så de blir skyddade utifrån.

    Svängdämparen är mycket viktig då man kör med grip för man blir alldeles knasig av dingeleländet efter en tid. Jag måste ibland slå gripen i marken för att få slut på dinglandet. Och jo, det är lameller som bromsar svängningarna. Dämpningen kan ställas med en skruv så man får lämplig broms. Den dämpare jag har fungerar bara på en axel men man kan få dubbla dämpare som dämpar på bägge axlarna.

  9. Nisse skriver:

    Jo, det är just en sådan fast jag köpte min från Biltema. Som jag skrev i svaret till Peik så får man kvalitetshålstansar från RUKO eller Q.max men min Biltemastans fungerarde helt OK.

  10. Nisse skriver:

    Nu har jag inte hunnit prova nånting ännu så jag får vänta med utvärderingen. Lastaren är en liten Farma så jag kan inte använda den till annat än lastning. På min stora Farma kunde man kanske sätta fällaggregat. Det nya fästet skall också fungera som skuffare då man fäller träd. Därför är järnen litet överdimensionerade. Eftersom lastaren är stelt fästad i traktorn så går det bra att köra med den utan vagn och då använder jag den vid fällning. Med lastare kan man skuffa högt uppe i trädet och får en helt annan makt än med ett fälljärn. Och så är det mycket säkrare att ha lastaren emot då man fäller besvärliga träd.

    Jo, det är nog bruksvärdet jag siktar på då jag bygger om och till. Efter många år i skogen med Zetorn så vet man också ganska bra vad som borde förbättras. Ofta är det ganska små saker som gör arbetet i skogen betydligt lättare. Inga epokgörande uppfinningar precis.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*