Min nyaste större investering eller krokvagnen har figurerat på en del bilder i några inlägg och verkar ha väckt lite intresse för ytterligare information. Lovade därför neråt januari skriva ett inlägg om den, nu har det varit lite strul med frugans hälsa, skidåkning m.m. så lite i senare laget verkar jag nu komma till skott. Man måste förtjäna lite också emellan varven 🙂
Krokvagnen har stått på investeringslistan i lite på 10 år men brand och annat har kommit emellan men för närapå 4 år sen kom jag så äntligen till skott. Jag ville ha ett rejält underrede som jag kunde använda till de mesta i transportväg. De är ju lite onödigt att ha hjul under alla flak, tankar och dylikt. Hellre då så att man kan växla mellan de olika utrustningarna och då står det väl i huvudsak mellan krokväxlare, vajerväxlare eller flakväxlare. Flakväxlare där flaken står på ben och underredet backas under för tillkoppling är den billigaste lösningen men tillåter inte att flaken läggs ner på marken. Vajerväxlare är lite som krokväxlare men man måste manuellt sköta tillkoppling av vajer och konstruktionen försvårar också justering av flakens position på underredet. Så valet föll på krokväxlare för största flexibilitet trots kostnaden och att det också gör underredet lite tyngre.
Följande val stod emellan 2 eller 3 axlar och där valde jag 3 för att få tillräcklig bärighet med lite lägre däck. Jag ville ju ha så låg pådragning av flaket som möjligt och jag “dockar” också till lastbryggan som har en höjd på knappa 1,20m så jag ville ha flaken i samma höjd. Den här inhemska modellen som jag efter att ha jämfört 4 olika märken valde har hydraulisk axelfjädring så att flakhöjden kan justeras med knappt en halv meter, och det är ju bra just med tanke på att docka till lastbryggan. Nackdelen med 3 axlar är förutom merkostnaden om närmare 10000€ att den blir lite trögare att svänga så jag valde den tredje axeln som styrbar för att få den lite smidigare. Man kunde också ha haft styrning på första axeln men i och med att den går att avlasta så lämnade jag bort det alternativet. Att den går att avlasta innebär att dess bärighet hydrauliskt kopplas bort vilket också ger mer vikt på traktorn om det visar sig vara lite svårt att komma i rörelse med tunga lass i sliriga förhållanden.
Att fjädringen sköts hydrauliskt ger också möjlighet att via trycket i hydraulsystemet mäta belastningen så jag har också utrustat vagnen med våg, tyvärr har jag inte hunnit kalibrera den med alla flak än så länge men enligt uppgift ska vågens noggrannhet röra sig mellan 50 och 150 kg. Så mycket mera om underredets funktioner vet jag inte om jag berättar i detta skede utan läsarna får via kommentarsfältet fråga om det är nåt ni undrar över.
Underredet har man inte så mycket nytta av utan flak så anefter har jag skaffat lite flak. Jag började med ett begagnat lämflak som inte är i bästa skick men duger för lättare transporter samt lådtransport.
Senare har jag utökat flaken med dumperflak som med förhöjningssats som rymmer 22m³ och en spannmålscontainer med “häng och släng bakläm” om likaså 22m³.
Jag har också från tidigare en kylcontainer och en 9000 liters tank som jag ska montera på krokram för att effektivera användningen men följande på önskelistan är ett nytt lämflak med möjlighet till montering av bankar för virkestransport för även om dumperflaket som synes av bilden ovan också går att använda till virkestransport så vore det bättre med ordentliga virkesbankar.
Johnny kommenterade följande i ett tidigare inlägg vilket jag infogar här:
Fördelen med treaxlad är framförallt att man kan hålla en måttlig däckdimension som t.ex. 560, 22,5. Ska man ha en tandem (dessa har skilda axlar med hydraulisk höjdjusterig och kallas inte boggie). Så borde man gå upp till 26,5″ Däck. Det medför högre Chassi vilket försämrar pådragninigsvinkel och höjer lasthöjd och höjer tyngdpunkten. Man får även en fördelaktigare viktfördelning med treaxlad.
Lättar traktorn någon gång i baken vid tungt upplyft ? Det var någon som sade att jordbruks flakväxlarna är något dyr jämfört med begagnat lastbils alternativ ! Själv håller jag till med en gammal boggisisu vanlig släpvagn(sisu har resårpackor ovanför dragaxeln och ger högre markfrigång) med drag och boggielyft men med gamla smånaven. så det blir problem att få tag i gamla däck typ 11-20.
Funderar ännu om jag skulle sätta på ett begagnat dumperflak med något rundade sidor för att lättare att få lasset att släppa vid kippning.
Hittills har den nog hållits på marken. Fördelen med treaxlat är att sista axeln sitter långt bak så kroken lyfter nära och “överhänget” blir litet. Genom att sänka ramen helt så ligger vikten ofjädrat på axlarna och skild axellåsning behövs inte. Sen har jag inte växlat med maxvikt på flaken ännu heller, måste väl få vågen kalibrerad så att jag kan börja väga lassen. Har tänkt göra det med hjälp av gödselstorsäckar men det har alltid varit så bråttom när jag hanterat dem att jag inte haft tid. Skulle det knipa så kan jag säkert med frontlyften balansera upp traktorn litet, knepigt kan det säkert bli nån gång med lätt traktor om man hamnar att växla med traktorn i snäv vinkel mot vagnen.
Jag har ännu kvar mina gamla släpvagnar och har tänkt försöka få dem samlade på en och samma bild för att åskådliggöra skillnaden, lite därför jag dröjt med inlägget om krokvagnen, får återkomma till det nån gång vid tillfälle. Dit hör också en enaxlad Sisubakdel som går väldigt fint på vägen men tvillinghjulen vill gärna dra upp jord på landsvägen.
Dumperflaket i bild har väl rundade sidor och det är nog stor skillnad mot Tuhtin som har en massa skrymslen och stolpar där jorden lätt fastnar.
Jo jorddragandet är ett känt problem. Borde vara ett fattigmansboggi typ 425 singeldäck på sista axeln.
Sisun har ett kortboggi vilket gör den går sämre(före man fastnar) Långboggina gör att marken hinner resa sig innan andra axeln kommer på nytt och det inte söndrat ytskiktet som gör det flyter bättre. Långboggin är styvare vid svängar och svänger gör man oftare än håller på och fastnar.
Traktormönster har jag på tuhtin det är bra i åkern när inte hjulen stannar av minsta lilla tuva och så länge hjulen rullar så fastnar man inte. Kör man mycket och tungt på väg så bör man ta andra däck.
För de som inte hände med vid pådragandet https://www.youtube.com/watch?v=gIdwNdtoFXQ
Tack för inlägget. Intressant.
Räcker traktorns hydraulolja till de där cylindrarna. Krävs det inte mycket olja?
Är det lagligt att köra fulla spannmålslass 22 m3 med så där pass liten traktor?
Vems tillverkning är det på krokvagnen samt de nya flaken?
Det var alltså jag som skrev ovannämnda “anonym”
För tipping och växling räcker oljemängden bra till eftersom kolvarna är dubbelverkande är det enbart själva kolvstången som inverkar på oljemängden. För tippning kunde dock oljeflödet vara lite större. Dock kräver den hydrauliska fjädringens/höjdjusteringens enkelverkande kolvar rätt mycket olja så man ska kanske undvika att köra landsvägstransporter i upphöjt läge. Fjädringsvägen räcker dock bra till redan med 15 cm höjning från bottenläge. Vagnen har viktjusterande bromsar.
Vagnen tillverkas av en bonde i Letala och går under namnet Metaka, flaken kommer från svenska CMT. (nämnde inte tillverkningen i inlägget eftersom vi även i fortsättningen undviker reklamförande).