3 februari, 2019 av

Krokvagnen

Min nyaste större investering eller krokvagnen har figurerat på en del bilder i några inlägg och verkar ha väckt lite intresse för ytterligare information. Lovade därför neråt januari skriva ett inlägg om den, nu har det varit lite strul med frugans hälsa, skidåkning m.m. så lite i senare laget verkar jag nu komma till skott. Man måste förtjäna lite också emellan varven 🙂

24m³ råg

Krokvagnen har stått på investeringslistan i lite på 10 år men brand och annat har kommit emellan men för närapå 4 år sen kom jag så äntligen till skott. Jag ville ha ett rejält underrede som jag kunde använda till de mesta i transportväg. De är ju lite onödigt att ha hjul under alla flak, tankar och dylikt. Hellre då så att man kan växla mellan de olika utrustningarna och då står det väl i huvudsak mellan krokväxlare, vajerväxlare eller flakväxlare. Flakväxlare där flaken står på ben och underredet backas under för tillkoppling är den billigaste lösningen men tillåter inte att flaken läggs ner på marken. Vajerväxlare är lite som krokväxlare men man måste manuellt sköta tillkoppling av vajer och konstruktionen försvårar också justering av flakens position på underredet. Så valet föll på krokväxlare för största flexibilitet trots kostnaden och att det också gör underredet lite tyngre.

Följande val stod emellan 2 eller 3 axlar och där valde jag 3 för att få tillräcklig bärighet med lite lägre däck. Jag ville ju ha så låg pådragning av flaket som möjligt och jag ”dockar” också till lastbryggan som har en höjd på knappa 1,20m så jag ville ha flaken i samma höjd. Den här inhemska modellen som jag efter att ha jämfört 4 olika märken valde har hydraulisk axelfjädring så att flakhöjden kan justeras med knappt en halv meter, och det är ju bra just med tanke på att docka till lastbryggan. Nackdelen med 3 axlar är förutom merkostnaden om närmare 10000€ att den blir lite trögare att svänga så jag valde den tredje axeln som styrbar för att få den lite smidigare. Man kunde också ha haft styrning på första axeln men i och med att den går att avlasta så lämnade jag bort det alternativet. Att den går att avlasta innebär att dess bärighet hydrauliskt kopplas bort vilket också ger mer vikt på traktorn om det visar sig vara lite svårt att komma i rörelse med tunga lass i sliriga förhållanden.

Att fjädringen sköts hydrauliskt ger också möjlighet att via trycket i hydraulsystemet mäta belastningen så jag har också utrustat vagnen med våg, tyvärr har jag inte hunnit kalibrera den med alla flak än så länge men enligt uppgift ska vågens noggrannhet röra sig mellan 50 och 150 kg. Så mycket mera om underredets funktioner vet jag inte om jag berättar i detta skede utan läsarna får via kommentarsfältet fråga om det är nåt ni undrar över.

Underredet har man inte så mycket nytta av utan flak så anefter har jag skaffat lite flak. Jag började med ett begagnat lämflak som inte är i bästa skick men duger för lättare transporter samt lådtransport.

Lämflak ca 6,70 långt
Ett lådlass.

Senare har jag utökat flaken med dumperflak som med förhöjningssats som rymmer 22m³ och en spannmålscontainer med ”häng och släng bakläm” om likaså 22m³.

Leverans av nya flak.
Spannmålscontainern används också vid flistransport
Utsikt från hytten vid flakbyte.
Händigt med krokväxlare när maskiner ska lastas.
Dumperflaket med hydraulisk bakläm
Dumperflaket vid virkestransport.

Jag har också från tidigare en kylcontainer och en 9000 liters tank som jag ska montera på krokram för att effektivera användningen men följande på önskelistan är ett nytt lämflak med möjlighet till montering av bankar för virkestransport för även om dumperflaket som synes av bilden ovan också går att använda till virkestransport så vore det bättre med ordentliga virkesbankar.