20 juni, 2019 av Nisse

Gubben på taket

Vad gör en bonde då sådden och sprutandet är förbi ? Den här bonden börjar vanligen bygga och bygger hela sommaren. Nu har jag börjat förbättra taket på huset enligt gammal god tradition: Jag bygger ett tak till utanpå.

Det är ett arbete som måste göras på försommaren som vanligen är en torr tid hos oss. Men det kom förstås ett åskregn mitt i allt. Det gjorde inte så mycket fastän jag plockat bort alla takplattorna från en fjärdedel av huset för vi har ett pärttak från 1930 som är i prima skick.

Plattorna utanpå pärtorna plockas bort
Pärtorna från 1930

Orsaken till att taket måste förbättras är inte att det läcker vatten nedåt utan att det läcker värme uppåt. I övre våningen är innertaket spikat direkt i takstolarna så det blir bara omkring 12 cm sågspån som isolering. Det gör inte så mycket en vanlig vinter men om det är mycket lös snö på taket så isolerar den så bra att värmen nerifrån smälter den understa snön och vattnet rinner ned till takkanten där det fryser. Då får vi en vall med is och bakom den ligger det smältvatten under snön. Taket klara inte av stående vatten som söker sej in i alla springor – också uppåt.

Så nu sätter jag ett nytt tak utanpå som bryter av värmebryggan nedifrån. Värmen ventileras bort innan den hinner smälta snön som ligger på taket. Det fanns inget utrymme för ventilation i den gamla konstruktionen så enda möjligheten är att bygga på uppåt.

Det var intressant att plocka bort plattorna som enbart var spikade i pärtorna men hölls kvar mycket bra. Spikarna var galvaniserade så de var inte rostiga och gick bra att dra ur. Nästan ingen platta var sönder. Jag hade i alla fall redan tidigare bytt ut plattor som spruckit vid åsen där man gått på dem för att installera TV-antenn och för att sota. Nu vet jag inte med säkerhet när plattorna sattes på. Troligen var det före kriget för efter kriget fanns det inget byggnadsmaterial att få. Så jag tippar på slutet av 1930-talet. Det betyder att pärttaket var ganska nytt vilket förklarar dess goda skick nu. Åtminstone sattes plattorna inte på efter 1950 för då hade jag kommit ihåg det. i början på 50-talet satte vi betongpannor på uthuset. De är fruktansvärt tunga och spricker lätt. Vi hade sådana på ladugården (byggd 1945) också men de höll på att tynga ned hela taket som måste stöttas upp och 1975 bytte vi till plåt.

Det värsta är hettan på taket. Därför sitter jag mitt på blanka dagen och skriver i stället för det går bara inte att vara där upp förrän på kvällen. Annars kommer gubben att få värmeslag och ramla ned. I dag finns det inte ett enda moln på himlen heller – i går gick det bättre. Och närmare 30 grader i skuggan … Det går att arbeta på taket om man stiger upp klockan fyra eller fem på morgonen och håller på till klockan elva på kvällen – med siesta mitt på dagen.

Det går bra att komma upp på taket från balkongen och via ställningarna men vi måste sätta en massa skivor på balkonggolvet som var genomruttet. Hallen i övre våningen har blivit byggförråd med maskiner och material och en hel del damm. Vi måste också upp i vinden för att se om skruvarna tar i takstolarna eller inte. Man kan inte mäta nånting för allt är snett och med olika mellanrum. Men torrt och fint är det.

Ställningar och stegar.

Ställningarna är ganska höga med sex meters stolpar. Takstegen kan inte placeras rakt på taket för man måste ta bort en rad plattor åt gången på snedden. Lägg märke till TV-antennen i husets gavel. Den har inte varit i bruk på 20 år. Vi använder tre satellitparabolantenner och så fibernätet förstås. Jag har inte orkat plocka ned TV-antennen – men nu skall den bort. Den var aldrig bra för vi är långt borta från alla sändare och bara med förstärkare fick man nån sorts bild. En era är slut och jag sörjer den inte.

Gamla TV-antenner och en väderstation

Nu gäller det att få upp det nya taket och först skruvar jag fast blankår (5 cm okantade) vid takstolarna med 16-18 cm långa skruvar. Brorsan satt under taket på vinden och kollade att de tog i hårt virke – det lär ha varit hetare än ute i solen … Sedan skruvar jag fast blankår som underlag för skivorna. Jag köpte så kallad takfanér som är 15 mm tjock, impregnerad och spuntad på längden. Den håller vatten ganska bra men jag sätter tillbaka de gamla plattorna för utseendets skull. De har hållit i 90 år och håller säkert lika länge till.

Det nya underlaget

Jag kollade upp olika takmaterial i vintras men de moderna materialen är bara skräp. Plåt är rent löjlig då de ger 20 års garanti fastän det borde vara minst 100 år. Vem tusan vill byta tak vart 20:e år ? Dessutom är målningen riktigt usel. Jag har två tak som jag följt med i 20 år och de flagar alldeles förfärligt. Vi bara väntar på att de flagat färdigt och sedan får galvaniseringen vara enda ytan. Men jag läste nyss att dagens plåt har hälften så tunn galvanisering som den gamla plåten och dessutom är själva plåten mycket tunnare. Går inte heller att måla som den gamla plåten. Allt blir bara sämre och sämre.

Takfilt är jag inte så förtjust i heller. Vi har korrugerade takfiltsplattor på uthusen och de är ganska bra men inte särdeles vackra. Hållbarheten är knappast 90 år heller så jag litar mera på de gamla plattorna. Jag går in för beprövat byggande och använder därför bara material som man har minst 60 års erfarenhet av. Byggandet började gå att fanders från 1960 framåt med mögelhus som måste rivas efter 30 år så det som kommit efter 1960 vill jag inte ha.

Det som jag däremot börjat använda är skruvar. De gamla spikarna rostar sönder om de inte är varmgalvaniserade och det är ett helsike att få ut dem. Men man får inte använda rostfria skruvar (A2 och A4) för de är alldeles för mjuka. Man kan möjligen dra i dem en gång men om man försöker få ut dem tillbaka så går huvudet sönder och då har man verkligen stora problem – mycket värre än med blanka spikar som är 100 år gamla. Det man bör använda är stålskruvar som har ett rostskyddande skikt i klass C4.

Ännu en bild med det gamla taket till vänster och pärttaket till höger. Det fanns inte så mycket mossa på solsidan men på norrsidan växer den bra. Om jag orkar släpa upp trycktvätten till takets ås så skall jag spola bort mossan som inte sitter fast så hårt.

Plattor till vänster och pärtor (1930) till höger

Nu börjar det bli litet svalare så jag måste fortsätta med takarbetet medan det ännu är torr sommar. Prognosen lovar torrväder i 10 dagar men det gäller förstås inte åskregn. Och efter den här hettan kan det mycket väl bli åska. Förra åskan slog sönder två datamaskiner och två växlar och det tog två dagar att få igång nätet på nytt. Det skall i alla fall bli litet svalare.

Gubben sitter på taket men det tar på bakbenen som blir ganska styva. Mest för att man står i samma ställning hela tiden och bara spänner musklerna. Det går inte att jogga omkring på taket. Visst var det jäkligt att skruva takplåt i januari men frågan är om inte det är värre i den här hettan. Men annars är det ju roligt …

9 svar till “Gubben på taket“

  1. Brorsan skriver:

    Var å ein rooar se på sett sett!

    Brorsan, opa eitt svaalari stell

  2. Christer skriver:

    Rep å sele? Så att du nu inte går å bryter nacken!

  3. Stickan skriver:

    Jag har hört att pärttak på bostadsbyggnad blev laglöst på 30-talet
    (brandfaran)

  4. Nisse skriver:

    Jodå, finns nog. Mest behövdes repet i början. Nu har jag de nya underlagen att klättra på så repet är mest i vägen. Ställningen hindrar också att man faller mer än en meter från takkanten. Sist och slutligen är taket inte så brant som på uthusen. Troligen ville man vid ombyggnaden 1930 (då den andra våningen byggdes) ha bättre ståhöjd vid ytterväggen och minskade litet på takets lutning.

  5. Nisse skriver:

    Mycket möjligt för det var många hus som fick plattor på 30-talet. Och pärttaken var verkligen brandfarliga. Min farfars hem brann ju i början på 1900-talet. Folket på höåkern såg att taket fattade eld (man måste elda för att laga mat) men hann inte hem förrän huset var övertänt.

  6. Christer skriver:

    Pärtorna ser ut att vara lagda i tre lager? Vill minnas att man menade att hållbarheten var 10 år per lager.

  7. Kurt skriver:

    Och plattorna är alltså gjorda av asbestcement?

  8. Nisse skriver:

    Jo, det är tre lager och alla ser bra ut men är väldigt torra och litet sköra så man bör inte gå på dem i onödan.

  9. Nisse skriver:

    Jag misstänker det. Men enligt rekommendationerna kan man trycktvätta och måla dem. Helst bör man dock inte borra och såga i dem. Svenska byggnadsvårdsföreningen menar att skivorna är ofarliga så länge de får vara i fred så det är rent av dumt att börja riva och söndra dem. Jag hittade bara en skiva som hade spruckit ( av flera hundra).